Gösta Olzon

Gösta Olzon
	Gösta Olzon
Född	5 februari 1886; Valbo församling, Sverige
Död	14 september 1949 (63 år); Högalids församling, Stockholm
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Nationalitet	Svensk
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Journalist, författare och översättare
Känd för	Översättare av Jane Austens Stolthet och fördom och F. Scott Fitzgeralds Den store Gatsby
Maka	Gunhild Sjögren; (1909–1915); Alice Nilsson; (1917–1934); Ingrid Tegnér; (1934–1949)
Barn	Ingrid Ellstam (dotter); Birgitta Olzon (dotter); Staffan Olzon (son)
	Redigera Wikidata

Gustaf (Gösta) Olaus Olzon,^[3] född 5 februari 1886 i Valbo i Gävleborgs län, död 14 september 1949 i Högalids församling i Stockholm,^[4] var en svensk journalist, författare och översättare.

Biografi

Olzon tog studentexamen i Gävle 1904, medarbetade i Stockholms Dagblad 1906-1915, var redaktör för Stockholms telegrambyrå 1915-1916, drev bokförlaget Svenska förlaget 1916-1918 ^[5], var medarbetare i Stockholms-Tidningen 1919, dess andreredaktör 1929-1931 och chefredaktör för Göteborgs Morgonpost 1933-1934.

Som översättare framträdde Olzon 1934 och producerade därefter åtskilliga översättningar från engelska och i mindre utsträckning från danska, norska, tyska och franska. Två av hans översättningar har tryckts i nya upplagor in i våra dagar, Jane Austens Stolthet och fördom och F. Scott Fitzgeralds Den store Gatsby (båda senast utgivna 2013).

Gösta Olzon var son till kapten Anders Olzon och Elin Fröling. Han var gift första gången 1909 med korrekturläsaren Gunhild Sjögren^[6] (1883–1915), andra gången 1917–1934 med Alice Nilsson^[7] (1890–1951)^[4] och tredje gången 1934 med Ingrid Tegnér (1908–2003), omgift Fröling^[4], dotter till redaktören J.A. Tegnér och Hanna Hagberg. Han hade dottern Ingrid Ellstam (1910–1968) i första äktenskapet,^[7] samt dottern Birgitta Olzon (1934–2019) och sonen Staffan Olzon (född 1937) i tredje äktenskapet.^[8] Gösta Olzon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[9]

Bibliografi (urval)

Nationalföreningens mot emigrationen Egnahemsutställning (tillsammans med John Åkerlund, Geber, 1912)
Ett emigrationsäfventyr: den senaste emigrationen till Brasilien: en redogörelse på uppdrag av Nationalföreningen mot emigrationen (Geber, 1913)
1939 – Gud Fader på Fjällgatan (Wahlström & Widstrand, 1939)

Översättningar (urval)

Ranka Knudsen: Jessie från Afrika: en munter berättelse för unga flickor (Uroa fra Afrika) (Åhlén & söner, 1934)
Paul Ernst: Skatten i Morgenbrotstal: skildring från trettioåriga krigets dagar (Der Schatz im Morgenbrotstal) (Åhlén & söner, 1934)
H. G. Wells: Kipps (Åhlén & söner, 1936)
Johannes V. Jensen: Gudrun (Gudrun) (Bonnier, 1936)
Pola Gauguin: Paul Gauguin (Bonnier, 1937)
Pearl Buck: Kämpande ängel (Fighting angel) (Bonnier, 1937)
Elmer Rice: Världsstad (Imperial city) (Bonnier, 1938)
Philip Macdonald: Brott i görningen? (The nursemaid who disappeared) (Bonnier, 1939)
Richard Llewellyn: Jag minns min gröna dal ('How green was my valley) (Bonnier, 1940)
William Earl Johns: Biggles flyger österut (Biggles flies east) (Bonnier, 1940)
Lin Yutang: Ett blad i stormen: en roman från det krigshärjade Kina (A leaf in the storm) (Bonnier, 1943)
Per Møller: De reste sig: Danmark under ockupationen 1940-1943 (Norstedt, 1944)
Graham Greene: Skräckens ministerium (The ministry of fear) (Norstedt, 1944)
Daniel Defoe: Moll Flanders (The fortunes and misfortunes of the famous Moll Flanders) (Jan, 1944)
Erich Maria Remarque: Triumfbågen (Arc de triomphe) (Bonnier, 1946)
F. Scott Fitzgerald: Den store Gatsby (The great Gatsby) (Bonnier, 1946)
Jane Austen: Stolthet och fördom (Pride and prejudice) (Forum, 1946)

Referenser

Noter

^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 18 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Olzon, Gustaf (GÖSTA) Olaus, Stockholm. i Publicistklubbens porträttmatrikel (1936)
^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
^ Förlagsnamn enligt Publicistklubbens matrikel (1936); möjligen har Olzon själv (av taktiska skäl p.g.a. det dagspolitiska läget?) uppgett fel namn - under dessa år var Olzon nämligen delaktig i förlaget Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon, som gav ut ett stort antal pro-engelska skrifter rörande det pågående världskriget
^ Olzon, Gustaf (Gösta) Olaus, redaktör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1933 / s 659.
^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
^ Staffan Olzon i Vem är det. 1993
^ SvenskaGravar

Webbkällor

[4fc0971a7d1c4eafc92376a176b9ac42be7c9c85-1] [a b] Sveriges dödbok, läst: 18 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[52765babebebd7cdae42c93ec55edddcd4adf8e5-2] Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[runeberg-3] Olzon, Gustaf (GÖSTA) Olaus, Stockholm. i Publicistklubbens porträttmatrikel (1936)

[db-4] [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8

[5] Förlagsnamn enligt Publicistklubbens matrikel (1936); möjligen har Olzon själv (av taktiska skäl p.g.a. det dagspolitiska läget?) uppgett fel namn - under dessa år var Olzon nämligen delaktig i förlaget Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon, som gav ut ett stort antal pro-engelska skrifter rörande det pågående världskriget

[6] Olzon, Gustaf (Gösta) Olaus, redaktör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1933 / s 659.

[rot-7] [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).

[8] Staffan Olzon i Vem är det. 1993

[9] SvenskaGravar

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]