Gamla bergbanan, Liseberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gamla bergbanan
Gamla Bergbanan Liseberg 1987 1.jpg
Gamla bergbanan på Liseberg fotograferad dess sista helg 1987.
Typ av åkattraktion
Berg- och dalbana
Plats
Nöjespark Liseberg
Sverige Göteborg, Sverige
Öppnade 20 maj 1923[1]
Stängde 20 september 1987[2]
Status Stängd
Tillverkning
Tillverkare Waldemar Lebech[3]
Danmark Danmark
Typ trä
Tekniska fakta
Banans längd 980 meter
Kapacitet
Antal tåg 5 st
à 30 passagerare
Passagerare totalt 150 st
Vagnar per tåg 3 st
Åktid ca 2:30
Övrigt
Avgift 10 öre för vuxna
5 öre för barn

Gamla bergbanan, Berg- och dalbanan eller bara Bergbanan, var en av de ursprungliga åkattraktionerna i nöjesparken Liseberg i Göteborg redan från det att nöjesfältet öppnade 1923 under Göteborgs jubileumsutställning. Den kallades från början för den Kanneworffska bergbanan, efter dess förste dekoratör Poul Kanneworff. Banan invigdes på pingstafton, 19 maj 1923 för speciellt inbjudna, och på pingstdagen för allmänheten.[4][1]

Bergbanan var konstruerad av den danske tivolibyggaren Waldemar Lebech[3] och var 980 meter lång, byggd i trä och när den invigdes var den världens största bergbana. Ursprungligen fanns det fem tågsätt med tre vagnar i varje och plats för tio åkande i varje vagn, och redan under de första två timmarna åkte cirka 3 000 passagerare. Biljettpriset var tio öre för vuxna och fem öre för barn. Idealtiden för ett åkande var satt till 2 minuter och 30 sekunder.[5]

På grund av ökade olycksrisker byggdes bergbanan om något 1951–1952 och fick då "urspårningssäkra" vagnar samtidigt som hela bergbanan gjordes tre meter högre.[6] Fyra år senare renoverades fasaden på nytt, och efter att en tävling utlysts valdes den välkände göteborgskonstnären Knut Irwe. Från september 1955 till april 1956 arbetade Irwe, 15 målare och 17 snickare med att forma ett stiliserat alplandskap och ett parti som kallades "Bergakungens sal".[7] Den abstrakta målningen blev med sina 4 000 kvadratmeter världens största i sitt slag.[8]

Bergbanan revs 1987, och då hade cirka 41 miljoner personer åkt den, där toppåret var 1962 med var fjärde Lisebergsbesökare eller 492 239 personer.[9]

Ett flertal olyckor drabbade bergbanan. Svenska Dagbladets årsbok rapporterar om en "Hotande olycka på Berg- och dalbanan på Göteborgsutställningen" den 4 juni 1923[10]. I början av 1950-talet omkom två bröder då de lossade på säkerhetsspärren och reste på sig i en kurva.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Bo Sigvard Nilsson & Bo Johansson (red.) Liseberg - från komark till nöjespark, utg. av Liseberg AB 1998 ISBN 91-630-6503-7
  • Bengt A. Öhnander, Göteborg berättar mer, 1990 ISBN 91-7029-059-8
  • Ingrid Dsaix, Göteborgsutställningen 1923 - Hågkomster och framtidsspår, Warne Förlag, 2006, ISBN 978-91-85597-02-4

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Öhnander s.81
  2. ^ ”1987 - Gamla Bergbanan tar farväl”. Lisepedia. http://www.lisepedia.se/1987#Gamla_Bergbanan_tar_farv.C3.A4l. 
  3. ^ [a b] Dsaix, s.201
  4. ^ Nilsson & Johansson, s.81
  5. ^ Öhnander s.82
  6. ^ Källström, Patrik (informatör på Liseberg). E-meddelande 2010-11-29. Citat: Mellan 1951 och 1952 blev bergbanan tre meter högre. Det var alltså ingen ny bana utan en påbyggnad.
  7. ^ Nilsson & Johansson s.47
  8. ^ Konstens Göteborg : nedslag i fyra sekel, red. Björn Fredlund, Lena Boëthius, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2002 ISBN 91-87968-53-3 s. 119
  9. ^ Öhnander s.83
  10. ^ Svenska Dagbladets Årsbok / Första årgången (händelserna 1923)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]