Pingst
 Scen som föreställer händelsen som nämns i Apostlagärningarna vilken pingsten firar. Ur Nürnbergkrönikan . | |
| Typ | kristen högtid |
|---|---|
| Datum | rörligt: 10 maj–13 juni (västkyrkan) rörligt: 23 maj–26 juni (östkyrkan) |
| Geografi och firare | kristna över hela världen |
| Period | gammal tradition |
| Anledning | Bibelns berättelser om Guds andes utgjutelse över Jesu lärjungar |
| Traditioner | Dop, Gudstjänster, bröllop |
| Allmän helgdag | många länder |
| Allmän flaggdag | många länder |
| Andra namn | kyrkans födelsedag, hänryckningens tid |
| Relaterat | Kristi himmelsfärdsdag, påsk |
Pingst är en kristen högtid som firar att den helige Ande gavs till apostlarna i Jerusalem och de »började tala främmande språk» (Apostlagärningarna 2:1–13, 37–39). Enligt Bibeln var detta första gången tungotal förekom (ett tecken på uppfyllelse av Helig Ande) och den dagen döptes nästan 3 000 människor i Jesu namn till syndernas förlåtelse. Den kristna kyrkan anses ha fått sin begynnelse i och med pingstdagen.
Pingsten anses vara en motsats eller ett upphävande av det som hände i Gamla testamentet när Gud förbistrade människornas språk och spred ut dem över jorden, alla kunde förstå vad som talades i församlingen. Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet πεντηκοστή (pentēkostē), vilket betyder den femtionde.[1] Pingsten är just den femtionde dagen (med inklusiv räkning; se räknande) och samtidigt den sjunde söndagen från påsk. Pingsten betecknas ofta som "kyrkans födelsedag", eftersom det var då som Jesu lärjungar började att organisera en församling och missionera. I kyrkoåret innebär pingsten påsktidens avslutning.
Pingst har sitt ursprung i den judiska högtiden shavuot som firar minnet av att Gud gav judarna de tio budorden på Sinaiberget och dessförinnan var en skördefest. Pingstundret inträffade i samband med att lärjungarna firade shavuot.[2]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Pingstundret avbildas inom konsten oftast av lärjungarna ofta även tillsammans med jungfru Maria avbildade i Jerusalems tempel. Över dem svävar eldslågor och där över den helige ande i form av en duva. Den äldsta avbildningen av motivet härrör från 500-talet och Rabulahandskriften i Florens. Bland mera kända avbildningar av samma motiv märks en praktfull mosaik i Markuskyrkan i Venedig från 1100-talet, en målning av Giotto di Bondone i Santa Maria dell'Arena i Padua från början av 1300-talet. På en från 1300-talet härstammande relieftavla i museet i Köln skildras pingstundret genom från hostian till lärjungarna utgående blodstrålar. Inom protestantiska kyrkan har pingstundret ofta blivit upptaget som altarutsmyckning eller dekoration på predikstolen.[3]
Fram till 1772 var inte bara annandag pingst utan även tredje- och fjärdedag pingst helgdagar.[3]
Inom litteratur och folktro
[redigera | redigera wikitext]Pingsten kallas ofta hänryckningens tid efter inledningsorden "Pingst, hänryckningens dag, var inne." ur dikten "Nattvardsbarnen" av Esaias Tegnér.[4] Det är också en traditionell tid för bröllop.[5]
Inom folklig tradition är pingst förknippat dels med pingstbrudstraditionen i Götalandskapen. Vidare var högtiden förknippat med det på andra håll till trefaldighetsaftonen med bruket att smycka heliga källor med nyutsprucket löv, offra i dem till sjukdomsbot och dricka för kraft och hälsa.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lundgren, Joakim (26 maj 2023). ”Dagen förklarar: Varför firar vi pingst?”. www.dagen.se. https://www.dagen.se/dagen-forklarar/varfor-firar-vi-pingst/3267869. Läst 19 mars 2026.
- ↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 664
- 1 2 3 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 665
- ↑ ”Språkrådet: pingst”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140209021629/http://www.sprakradet.se/2124. Läst 9 februari 2014.
- ↑ Caroline Englund (24 april 2014). ”Så dyrt blir bröllopet” (på svenska). Dagens nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/sa-dyrt-blir-brollopet/. Läst 4 juni 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Pingst.
| |||||||||||