Gemensamhetstunnel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En gemensamhetstunnel, också kallad försörjningstunnel eller ledningstunnel, är en särskild typ av samhällsviktig tunnel som finns i vissa större städer. I Sverige gäller det i första hand Stockholm och Göteborg. I tunnlarna finns viktig infrastruktur såsom elkablar, fjärrvärmerör, fiber och ibland vatten- och avloppsledningar eller naturgasledningar.[1][2] Under Storstockholm finns runt 350 kilometer sådana tunnlar.[3] Motsvarande siffra för Göteborg är runt 140 kilometer.[4] Tunnlarna ägs och förvaltas av de som brukar dem. Det innebär bl.a. TeliaSonera, Fortum och Göteborg Energi samt Stockholm Vatten i Stockholm och Kretslopp och vatten i Göteborg. Gemensamhetstunnlar är ofta skyddsobjekt enligt skyddslagen. Tunnlarna kan vara körbara med bil och upplysta med lampor. I tanken vid byggandet låg inte bara effektivt samutnyttjande utan också önskemålet om att säkra denna infrastruktur, även i ett krigsperspektiv. En av de lägst belägna tunnelsträckorna är passagen av Göta älv i Göteborg, där den s.k. Shelltunneln passerar 140 meter under vattenytan, en bit väster om Älvsborgsbron.[5] Det kan i gemensamhetstunnlarna finnas passager och borrhål till andra tunnlar, t.ex. till spillvattentunnlar där det rinner avloppsvatten och till dagvattentunnlar där det rinner regnvatten.

De flesta gemensamhetstunnlar började byggas i Sverige på 1960-talet, bl.a. i miljonprogrammets bostadsområden. Televerket (nuvarande Telia) var en drivande aktör. Efter 1980-talet har den höga anläggningskostnaden inte motiverat några större utbyggnader. Det finns dock planer på nya tunnelsträckor, till exempel Svenska kraftnäts planerade tunnel mellan Danderyd och Södermalm i Stockholm, som är en del i elförsörjningsprojektet Stockholms ström. Byggstart är planerad till 2019 och arbetet beräknas pågå under fem år. Tunnelns längd kommer vara ca 13,5 km. Den ska innehålla högspänningskablar, 400 kV växelström.[6]

Konsekvenserna av t.ex. en brand i en tunnel kan bli stora och slå ut viktig infrastruktur, vilket visade sig den 24 september 2013 då en brand inträffade i en av Fortums tunnlar under Vasastan i Stockholm. Ett avbrott inträffade i fiberkablar och kopparkablar vilket påverkade telefoni-, TV- och bredbandstjänster samt basstationer för GSM i flera veckor.[7]

Den s.k. Tunnelgruppen i Göteborg har möten var tredje månad sedan starten 1974. I Tunnelgruppen ingår förutom TeliaSonera, Göteborg Energi och Kretslopp och vatten även Gryaab, som äger spillvattentunnlar till RyaverketHisingen i Göteborg. Gruppen samarbetar med Räddningstjänsten, Säpo, Försvarsmakten och civilförsvaret. Hela Tunnelgruppen måste vara enig innan utomstående kan släppas ner i tunnlarna, för t.ex. studiebesök. Gruppen har arbetat med att öka säkerheten och för att förhindra intrång och sabotage på senare år. Vissa personer tävlar om att ta sig in i de tunnlar och anläggningar som gruppen har ansvar för.[8]

Stockholms hemliga tunnelbana är en skämtsam beteckning på några av tunnelsträckorna i Stockholm.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Risk- och sårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län, Tyréns/Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2011-06-23
  2. ^ Ombyggnad av gemensamhetstunnel i Göteborg
  3. ^ Elektronisk kommunikation och branden i en försörjningstunnel - Utredning av konsekvenser och utvecklingsmöjligheter | Post- och Telestyrelsen
  4. ^ Göteborgs-Posten, 14 december 2008.
  5. ^ Energiverken i Göteborg: en tillbakablick 1983, Sven Lavemark (red.), Energiverken, Göteborg 1983
  6. ^ Anneberg – Skanstull | Svenska kraftnät. Se också Stockholms Ströms webbsida.
  7. ^ Elektronisk kommunikation och branden i en försörjningstunnel - Utredning av konsekvenser och utvecklingsmöjligheter | Post- och Telestyrelsen
  8. ^ Göteborgs-Posten, 14 december 2008.