Georg A. Nilsson
Georg Alfred Nilsson, född den 9 oktober 1871 i Caroli församling, Malmö, död den 11 november 1949 i Gävle, var en svensk arkitekt och byggnadsråd i Stockholm.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Georg A. Nilson tog studenten på latinlinjen vid Malmö högre allmänna läroverk 1891. Han kompletterade sedan studentbetyget med ämnena matematik, fysik och kemi och flyttade i september 1891 till Stockholm för att börja på arkitektutbildningen vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. Efter examen där 1895 fortsatte han sina studider på Konstakademien. Från 1898 verkade han som arkitekt i egen verksamhet.[1] 1904 bildade han tillsammans med Ivar Nyqvist AB Arkitekt- och Byggnadsbyrån Tillsammans ritade de bland annat industrilokalerna för Luth & Roséns Elektriska. Efter att det uppdagats att Nyqvist tagit ut pengar ur den gemensamma firman utan att ha rådgjort med Nilsson bröt den senare samarbetet 1912. Därefter drev Nyqvist firman vidare som dess direktör och tekniske ledare fram till sin död 1936.[2]
År 1907 anställdes han vid Överintendentsämbetet, från 1918 kallat Kungliga Byggnadsstyrelsen. Han tog för dess räkning bland annat fram standardritningar för folkskolor, men ritade även andra byggnader, exempelvis kyrkor och kontorshus. Under perioden 1901–29 ritade han inte mindre än 14 skolor i en tjugotalsklassicistisk stil som Blommensbergsskolan i Stockholm. Matteusskolan ritades av den då 27-årige arkitekten Georg A. Nilsson som fick med detta uppdrag sitt första större nybyggnadsprojekt. Georg A. Nilsson skulle med tiden bli en av Sveriges främsta skolarkitekter, som ritade 23 skolor. Nilsson avled efter ett olycksfall på Gävle centralstation.
Bilder (verk i urval)[redigera | redigera wikitext]
Blommensbergsskolan, Gröndal, södra Stockholm
Gjuteri vid Luth & Roséns verkstäder i Stockholm
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
I kronologisk ordning:
- Sundbybergsskolan eller Centralskolan, centrala Sundbybergs kommun (1900-1918)[3]
- Matteusskolan, Stockholm (1901-02), byggnadsminnesklassad
- Hultsfreds järnvägsstation (1902)
- Saltsjöbadens sjukhus äldsta del (1903)
- Oskarshamns järnvägsstation (1906)
- Industribyggnader vid Luth & Roséns Elektriska AB, Stockholm (1906-09)
- Adolf Fredriks skola, Stockholm (1907-10)
- S:t Olofsskolan, Stockholm (1908)
- Djursholms samskola (1910)
- Felix Sachs hus, Stockholm (1912). Huset revs för Gallerian, men fasaden togs tillvara och har inkorporerats i Klarahuset
- Stångådalens samrealskola (numera Vimmerby gymnasium), Vimmerby
- Örby skola, Örby, södra Stockholm (1915)
- Långbrodalsskolan, Stockholm (1914-15), (Samma ritningar som för Örby och Enskede skolor)
- Enskede skola, Gamla Enskede, Stockholm (1914-15), (Samma ritningar som för Långbrodals- och Örbyskolorna)
- Midsommarkransens skola, Midsommarkransen, Stockholm (1915)
- Åmots kyrka, Ockelbo (1917)
- Blommensbergsskolan, Gröndal, södra Stockholm (1921)
- Högalidsskolan, Stockholm (1921)
- Tornskolan (tillhörande Alviksskolan), Bromma, Stockholm (1925)
- Fridhemsplans gymnasium (nuvarande Sverigefinska skolan i Stockholm), Stockholm (1925-27)
- Mälarhöjdens skola i Mälarhöjden i Stockholm (1926)
- Gamla Skarpnäcksskolan, Kärrtorp i Stockholm (1929)
Litteratur och referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Rörby, Martin; Dahlin Ingrid (1989). Georg A. Nilsson: arkitekt. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 90. Stockholm: Komm. för Stockholmsforskning. Libris 7593228. ISBN 91-7031-015-7
- ^ Svenskt biografiskt lexikon:Georg A Nilsson (art av Björn Linn), hämtad 2013-05-27.
- ^ Sundbybergs stadsmuseum, Sundbybergsskolan eller Centralskolan eller Sundbybergs gamla Centralskola, centrala Sundbyberg
- KulturNav: Nilsson, Georg A
- "Den stillsamme revolutionären" av Björn Linn, tidskriften Arkitektur nr 7, 1964
- Äldre skolhus i Stockholms kommun. En studie av skolhus byggda före 1940 del 1 och 2, av Suzanne Lindhagen och Lena Simonsson, 1981-82
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Georg A. Nilsson.