Gröndal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gröndal (olika betydelser).
Gröndal
Vy över Gröndal med sjön Trekanten
Vy över Gröndal med sjön Trekanten
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeHägersten-Liljeholmens stadsdelsområde
DistriktHägerstens distrikt
Bildad1926
Antal invånare7 064
Landareal91 hektar
PostortStockholm
Postnummer117 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gröndal är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun, beläget väster om Liljeholmen. Gröndal började utvecklas som en tidig arbetar- och fabriksförstad i samband med Västra stambanans utbyggnad förbi Liljeholmen på 1860-talet.

Området ingick från 1898 i Liljeholmens municipalsamhälle inom Brännkyrka kommun, vilken 1913 inkorporerades med Stockholms stad. Stadsdelen, som under åren 1926–1934 hette Ekensberg, har fått sitt nuvarande namn efter egendomen Gröndal. Avståndet från station Alvik är tre kilometer.

Under 1940- och 1950-talen blev stadsdelen känd genom de stjärnhus och terrasshus, ritade av arkitektfirman Backström & Reinius, som uppfördes av byggmästare Olle Engkvist (se Stjärnhusen, Gröndal och Terrasshuset, Gröndal). Bland kända gröndalsbor märks ishockeyspelaren Roland 'Rolle' Stoltz. Juristen och deckarförfattaren Jens Lapidus[1] är uppvuxen i Gröndal.

Gröndal har ett fotbollslag vid namn Gröndals IK, som spelar i division 1 norra sedan säsongen 2007. Författarna Stefan Estby och Victor Estby har skrivit ungdomsböckerna Beskjuten, Jagad och Plåtad som alla utspelar sig i Gröndal. Musikern och producenten Pelle Gunnerfeldt har en inspelningsstudio i Gröndal sedan 1999, Studio Gröndahl. Här har en lång rad svenska och internationella indieartister spelat in skivor, däribland The Hives, The Bear Quartet, Moneybrother och Peter Bjorn and John. [2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gröndal och omgivningar, 1861.
mot nordväst från Nybohovsberget över Blommensbergsviadukten i Gröndal
Gröndals centrum
Den kända lökkupolen på "Villa Utsikten"

Egendomen Gröndal (även kallad Stora Gröndal då ett till Gröndal, Lilla Gröndal kallad, fanns nära SkanstullEnskede gårds ägor) hörde tidigare till Hägerstens gård, men friköptes 1779. Det kom därefter att främst nyttjas som sommarnöje. Inom den nuvarande stadsdelens gränser fanns vid den tiden ytterligare sommarnöjen, exempelvis Stora Fågelsången, Charlottendal och Ekensberg. På 1830-talet fanns det sex reguljära roddbåtsförbindelser och fyra vevslupsförbindelser till Gröndal och Liljeholmen från centrala Stockholm; de flesta utgick från Riddarholmskanalen.[4]

Efter Västra Stambanan och Liljeholmens stations tillkomst på 1860-talet förändrades emellertid områdets karaktär. Industrier började anläggas, exempelvis Ekensbergs Varv vilket startade 1873. Fler industrier växte fram, bland annat en svavelsyrefabrik och snickerifabrik. Nynäs var ett sådant industriområde, beläget vid norra sidan om sjön Trekanten. Här fanns fram till 1980-talet arbetarbostäder och småindustrier. Idag är området en park. Strax sydväst om Nynäs ligger Trekantenbadet.

Från 1910-talet fram till 1950-talet fanns också en livlig varvsindustri för fritidsbåtar i Gröndal. Under 1920- och 1930-talen fanns inte mindre än tre parallella rörelser vid Liljeholmsviken - Janssons Båtvarv och Nya Varvet som tillverkade både segel- och motorbåtar samt Lövholmsvarvet som förutom sin huvudproduktion av större tonnage även tillverkade Petterssonbåtar. Båtkonstruktören C G Pettersson hade kontor vid Lövholmsvägen vid seklets början.

År 1898 ingick Gröndal i det nybildade Liljeholmens municipalsamhälle. Samma år såldes den 41 hektar stora egendomen Gröndal till Gröndals Tomt- och byggnadsaktiebolag.[5] Tomtförsäljning i större skala började dock inte förrän 1904. En kåkstad växte snabbt fram, och i ett reportage i Dagens Nyheter sommaren 1905 kan man läsa att Gröndal saknar både ordentliga vägar samt vatten- och avloppsledningar.[6].Från 1908 kom Stockholms södra tomt AB att leda denna exploatering. Företaget hade för 3,5 miljoner kronor köpt den mark som tidigare ägts av Gröndals Tomt- och Byggnadsaktiebolag.[7] Stadsdelen hade då börjat bebyggas med stora hyreshus (byggmästarvillor) och en stadsplan hade upprättats där byggnader upp till fem våningar tilläts. Bara under 1910 uppfördes 15 femvåningshus med 1–5 rum och kök, alla utrustade med vattenklosett, något nytt vid denna tid.[8]

Gröndal uppgick tillsammans med resten av Liljeholmens municipalsamhälle och Brännkyrka kommun i Stockholms stad 1913. År 1926 blev Gröndal en stadsdel i Stockholms stad, men namnet var dock Ekensberg fram till 1934; stadsdelens gränser ändrades också då. Under 1940-talet blev Gröndal känd genom den sanering av industrier och bristfälliga bostäder som byggmästare Olle Engkvist lät genomföra. I dess plats uppfördes bl.a. de berömda stjärnhusen och terrasshusen ritade av Backström och Reinius. En del av fabrikerna kom dock att ligga kvar och nya tillkom även, exempelvis en industribyggnad för LM Ericsson.

På 1960-talet anlades Essingeleden som skär genom Gröndal och Liljeholmen. I samband med detta stora vägbygge uppfördes även tre stora broar som berör Gröndal; Gröndalsbron, Gröndalsviadukten och Blommensbergsviadukten. Under 1970-talet var industriernas tid i Gröndal helt förbi. Ekensbergs Varv nedlades 1972 och området bebyggdes under 1980-talet med bostäder. Idag påminner bland annat den gamla sjökrogen "Ekensbergs värdshus" från mitten av 1700-talet, som var varvets kontor, om den tidigare varvsepoken. Huset är ombyggd till bostadshus och k-märkt. Vid slutet av Mörtviken ligger den så kallade "Ekensbergsfemman" (även Gula Villan), en arbetarbostad, som enligt uppgift ska tidigare ha stått inne på varvsområdet, men senare ha flyttats till sin nuvarande plats.

Bostadsbebyggelsen på Ormbergets östra del längs gatorna Utkiksbacken och Sjöbjörnsvägen är den enda samlade bebyggelsen som finns bevarad av de typiska arbetarbostäderna från sekelskiftet 1900 i Stockholm. Husen är idag kulturhistoriskt värdefulla och ett riksintresse för kulturmiljövården. Ett av husen, som kallas "Villa Utsikten" har en lökkupol på taket. Kupolen har blivit ett känt riktmärke i Stockholms stadsbild.[9]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader och områden i Gröndal i urval[redigera | redigera wikitext]

I alfabetisk ordning:

Bild Artikelnamn Adress, läge Typ Kort beskrivning
Aromatic dec 2013a.jpg Aromatics byggnad Bryggvägen 12-14 Industri Aromatics byggnad uppfördes mellan 1945 och 1950 för Aromatic Industri AB efter ritningar av arkitekt Gunnar Jacobson. Huset blev känt för sin stora neonskylt. Skylten togs ner år 2014 och huset revs 2015. Nu är Aromatic rivet och här byggs nu 400 lägenheter.
Blommensbergsskolan 2009.jpg Blommensbergsskolan Blommensbergsvägen 116 Skola Blommensbergsskolan är en kommunal grundskola som uppfördes mellan 1890- och 1920-talen efter ritningar av Georg A. Nilsson.
Blommensbergsviadukten 2010b.jpg Blommensbergsviadukten Del av Essingeleden Motorvägsbro, viadukt Bron, som spänner över Vintervikens dalgång anlades samtidigt med Essingeleden i början av 1960-talet. Längden är 300 meter och den maximala spännvidden är 21 meter.
Charlottendal 2010b.jpg Charlottendal Gröndalsvägen 11 Malmgård Charlottendal var en av flera mindre gårdar och torp som 1779 avsöndrades från Hägerstens gård och omvandlades till små herrgårdsliknande sommarnöjen. På 1950-talet bodde här byggmästaren Olle Engkvist.
Ekensberg 2010c.jpg Ekensberg Mellan Mörtviken och Essingesundet. Basområde I västra delen av området låg åren 1873-1971 Ekensbergs Varv. Efter det att varvsverksamheten avvecklats uppfördes bostadshus på 1980-talet, de nyaste är byggda 2009.
Ekensbergsvarv.jpg Ekensbergs Varv Mellan Mörtviken och Essingesundet. Skeppsvarv Ekensbergs varv anlades år 1873 av Stockholms Transport- & Bogserings AB. Verksamheten lades ner 1971 av dåvarande ägare Salénrederierna.
Ekensberg 2010b.jpg Ekensbergs värdshus Gröndalsvägen 184. Värdshus, kontor föreningslokal Byggnaden härrör från 1700-talets första hälft och fungerade tidvis som sjökrog, därav namnet ”värdshus”. Under 100 år fanns Ekensbergs Varvs kontor i huset. Idag är byggnaden k-märkt och innehåller utrymmen för den lokala hyresgästföreningen.
Stora Essingen 016.jpg Gröndalsbron Del av Essingeleden Motorvägsbro, spårvägsbro Bron sträcker sig över Essingesundet mellan Gröndal och Stora Essingen. Den består av tre delsegment på 70, 120 och 70 meter längd och har en segelfri höjd på 26 meter.
Grondalskyrka.jpg Gröndals kyrka Gröndalsvägen 61 Kyrka Kyrkan som tillhör Hägerstens församling i Stockholms stift invigdes 1969 och är byggd efter ritningar av arkitekterna Backström & Reinius.
Gröndalsviadukten 2010a.jpg Gröndalsviadukten Del av Essingeleden Motorvägsbro Bron, som spänner över Mörtvikens dalgång anlades samtidigt med Essingeleden i början av 1960-talet. Längden är 300 meter och den maximala spännvidden är 21 meter, samma mått som Blommensbergsviadukten.
Gula villan 2010.jpg Gula Villan Gröndalsvägen 153 Bostadshus Gula villan, även kallad "Ekensbergsfemman", var ursprungligen bostadshus för arbetare vid Ekensbergs varv och uppfördes troligen omkring 1880.
Mörtviken 2009d.jpg Mörtviken Område söder om Ekensberg Vik, bostadshus, småbåtshamn I Mörtvikens dalgång byggdes på 1870-talet bostäder för arbetare i Alfred Nobels dynamitfabrik i Vinterviken. Som mest fanns här tre bostadshus, handelsbod, förråd och flera utedass, några finns kvar.
Nynäs Gröndal 2010a.jpg Nynäs Lövholmsvägen 35-65 Industriområde Nynäs är ett område vid norra sidan om sjön Trekanten. Här fanns fram till 1980-talet arbetarbostäder och småindustrier och här bakades den kända "Nynäslimpan". Idag är området en park.
Gröndal 1964.jpg Ormberget Område i norra Gröndal Berg, bostadshus, klippbad Ormberget är ett berg och ett område på norra Gröndal med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från sekelskiftet 1900 längs Utkiksbacken. Här finns även ett klippbad i Mälaren.
Stjärnhus Gröndal 2005b.jpg Stjärnhusen Kring Sjöbjörnsvägen Bostadshus Området uppfördes som stjärnhus åren 1944 till 1946 samt 1958 till 1962 av byggmästaren Olle Engkvist efter ritningar av arkitektduon Sven Backström och Leif Reinius.
Sjofortet.jpg Sjöfortet Sjöbjörnsvägen 66 Industri Sjöfortet var Gyllings industrilokal från 1958 som 1967 köptes av KF och byggdes om till kontorslokaler. 1998 renoverades byggnaden och byggdes om till flerbostadshus.
Stora Fågelsången, Gröndal 2010a.jpg Stora Fågelsången Längs Lövholmsvägen Koloniträdgård, sommarnöje Stora Fågelsången var en av flera mindre gårdar och torp som i slutet av 1700-talet avsöndrades från Hägerstens gård och omvandlades till små herrgårdsliknande sommarnöjen. Se även Charlottendal.
Terrasshusen 2010d.jpg Terrasshuset Gröndalsvägen 48-58 Bostadshus Byggnaden uppfördes som terrasshus åren 1958 till 1962 av byggmästaren Olle Engkvist efter ritningar av arkitektduon Sven Backström och Leif Reinius. Terrasshuset i Gröndal var de första som uppfördes i Sverige.
Gröndal Trekanten 2010.jpg Trekanten (sjö) Mellan Gröndal och Liljeholmen Insjö Trekanten ligger i ett parkområde vid Liljeholmen-Gröndal. Fram till mitten av 1800-talet hette sjön Trehörningen. På norra sidan finns en badplats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/min-nya-bok-ar-morkare DN-intervju 27/4 2008
  2. ^ [1] Intervju i SvD 7/5 2004.
  3. ^ [2] Studio Gröndahls hemsida på Myspace.
  4. ^ Johansson, s. 205
  5. ^ Johansson, s. 248
  6. ^ Johansson, s.205
  7. ^ Johansson, s.381
  8. ^ Johansson, s.382
  9. ^ www.utkiksbacken21.se Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på Google Maps (Kartdata (redigerahjälp))
  • KML is from Wikidata