Georg Theodor Chiewitz

Från Wikipedia
Georg Theodor Chiewitz

Georg Theodor Policron Chiewitz, född 5 oktober 1815 i Stockholm, död 28 december 1862 i Åbo, var en svensk och finländsk arkitekt, civilingenjör och konstnär.

Biografi

Riddarhuset i Helsingfors, 1862

Han var son till gravören Johan Georg Chiewitz och hans hustru Karin Acrel, sonson till hovmusikern Paul Johansson Chiewitz och brorson till Elis Chiewitz. Han var gift första gången 1842-1855 med Laura Malvina Magnusson och andra gången från 1856 med Wilhelmina Maria Elisabeth af Grubbens.

Efter studier vid Teknologiska institutet i Stockholm 1827-1829 och vid Konstakademiens arkitektskola 1829-1832 var han verksam som bro- och järnvägsbyggare i Sverige. 1850 flydde han till Åbo i Storfurstendömet Finland där han blev länsarkitekt i Åbo och Björneborgs län samt Åland från 1852 till sin död 1862 och stadsarkitekt 1860.

I Stockholm ritade han bland annat Folckerska huset vid Brunkebergstorg, den äldre Djurgårdsbron och sommarnöjet Villa Lyran, och i Uppsala Järnbron. Chiewitz var delaktig i grundandet av Stockholms Byggnadsförening.

Chiewitz blev Oscar I:s favoritarkitekt med ansvar för olika projekt i Hagaparken.[1] I Hagaparken anlitades han för bland annat ombyggnaden av Hagaparkens ekonomibyggnad och Övre Haga. Han ritade även gjutjärnskonstruktionen till bron Nätdragande morianer. På Tullgarns slottsområde gestaltade han bland annat Drottning Victorias stall, Kavaljersflygeln och Oscar I:s orangeri.

Sina bästa krafter ägnade han dock åt Finland där han uppförde flera kyrkor, privathus och fabriksbyggnader samt upprättade planerna till städerna Björneborg, Lovisa, Mariehamn och Nystad. Chiewitz kanske förnämsta verk var Finska riddarhuset (1862) i Helsingfors och Nya teatern i samma stad (1860, nedbrunnen 1863, men med åtskilliga förbättringar återuppförd 1866).

Ett av hans mindre verk, som ännu står på sin ursprungliga plats, är ett avträde som han fick i uppdrag att planera enkom för ett besök av tsar Alexander II på Träskända gård i Esbo. Den paviljongliknande byggnaden kallas numera Kejsarens avträde.[2]

Som konstnär målade han akvareller och han medverkade i konstakademiens utställning 1843. Cheiwitz är representerad vid Nationalmuseum med en stor akvarell som visar en utsikt över Aten med Akropolis.

Verk i urval

Sverige

Finland

Bildgelleri

  • Kavaljersflygeln vid Tullgarn, 1840-talet
    Kavaljersflygeln vid Tullgarn, 1840-talet
  • Järnbron i Uppsala, 1848
    Järnbron i Uppsala, 1848
  • Villa Lyran, efter Chiewitz mönsterritning från 1850
    Villa Lyran, efter Chiewitz mönsterritning från 1850
  • Rosendals orangeri, 1859-50
    Rosendals orangeri, 1859-50
  • Lovisa rådhus, 1862
    Lovisa rådhus, 1862
  • Reuterska huset i Åbo (tillsammans med Frans Wilhelm Lüchow), 1863
    Reuterska huset i Åbo (tillsammans med Frans Wilhelm Lüchow), 1863
  • Lovisa kyrka, 1863-65
    Lovisa kyrka, 1863-65
  • Kejsarens avträde, 1863
    Kejsarens avträde, 1863

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Uppgift enligt Haga parkmuseum
  2. ^ Informationstavla vid gården

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Chiewitz, 1904–1926.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Chiewitz, Georg Theodor Policron  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Vidare läsning

Externa länkar

[[Kategori:Svenska konstnärer

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Theodor_Chiewitz&oldid=42180550”