Gräsrotsfinansiering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gräsrotsfinansiering, folkfinansiering eller massfinansiering[1] (en. crowdfunding och crowd sourced fund raising) är en modern metod för att finansiera projekt eller idéer. Det sker genom att söka förskottsbetalning från intressenter, ofta via internetbaserade system,[2] och är en sorts insamling[3] av pengar.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Gräsrotsfinansiering används inom en mängd olika områden som ett sätt att samla ihop medel till ett projekt. Det minskar risken för producenterna, genom att man låter intressenter betala för sig innan själva produktionen påbörjas.[4] Det har blivit ett allt mer populärt sätt att finansiera kulturprojekt. Det kan också handla om miljöprojekt, välgörenhetsprojekt, journalistiska projekt, artister som söker stöd från sina fans eller att samla in startkapital för ett företag.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Begreppet gräsrotsfinansiering kopplas ofta samman med Internets genombrott, även om olika metoder för förskottsbetalning av en vara eller tjänst funnits länge. Ett av de tidigaste projekten som gräsrotsfinansierats via Internet skedde 1997 i samband med rockgruppen Marillions Europaturné. Gruppens keyboardist Mark Kelly meddelade på Internet att Marillion inte skulle turnera i USA på grund av bristande stöd från deras skivbolag. Detta ledde till att Marillionfans samlade ihop 60 000 US-dollar, vilket gjorde det möjligt för gruppen att genomföra en turné runt i Nordamerika.[5]

Begreppet crowdfunding började förekomma allmänt från 2006 där bland annat olika film-, musik- och serie- och bokprojekt sökte förhandsstöd från intresserade konsumenter via Internet. Specialiserade webbplatser har etablerats med inriktning mot en engelskspråkig (exempel: Kickstarter), spanskspråkig (exempel: Verkami) eller tyskspråkig (exempel: Startnext) målgrupp.

Den största gräsrotsfinansiering som genomförts skedde på Kickstarter år 2014, när Coolest Cooler (kylbox på hjul) drog in 13,3 miljoner dollar efter att man hade sökt 50 000 dollar. Det finns även en nättidning på svenska som skriver nyheter om gräsrotsfinansering[6].

Benämning[redigera | redigera wikitext]

Begreppet crowdfunding började förekomma i svensk skrift runt 2008.[1] Olika förslag på försvenskningar av begreppet har lanserats, inklusive gräsrotsfinansiering,[2][7] folkfinansiering,[2] och massfinansiering[1] Det förstnämnda har vunnit mest spridning i svensk skrift, inklusive hos regeringen,[8] och riksdagen.[9]

På andra europeiska språk har alternativa namn lanserats på bokmål (folkefinansiering[10]), katalanska (micromecenatge[11]), finska (joukkorahoitus[12]), portugisiska (financiamento colectivo[13]) och spanska (micromecenazgo[14]).

Swishjournalistik[redigera | redigera wikitext]

Swishjournalistik eller swishjournalist har kommit att bli ett uttryck för en journalistisk verksamhet eller journalist som finansieras genom att samla in bidrag, till exempel genom betaltjänsten Swish.

Begreppet avser publikationer, journalister och opinionsbildare som finansieras helt eller delvis via donationer, något som blivit enklare att göra i och med tillkomsten av sociala medier kombinerat med betaltjänsten Swish. Företeelsen har likheter med att finansiera ett projekt med gräsrotsfinansiering (crowdfunding), men kan initieras av en enskild person utan att gå via etablerade kanaler för insamling.[15]

Begreppet kan avse finansiering av "smala" projekt där det kan vara svårt att hitta finansiering på annat sätt. Begreppet har även använts nedsättande om verksamhet som riktar sig mot en bredare målgrupp och som blandar journalistik och opinionsbildning.[16]

I en granskning utförd av reportern Jonna Westin hösten 2018 i SR-programmet Medierna undersöktes verksamhet och finansiering hos följande aktörer som Westin karakteriserade som "Swishmedier":[16][15]

Margit Richert problematiserade i januari 2020 fenomenet swishjournalistik där hon ser finansieringsmodellen som en potentiell risk för oberoendet hos Jojje Olsson och hans rapportering från Kina.[18]

Ordet swishjournalist togs med i 2018 års nyordslista.[19]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Agazzi, Birgitta (2015): Nyord i svenskan, sid 61. Morfem (Språkrådets skrifter 18). Läst 21 december 2015.
  2. ^ [a b c d] "Crowdsourcing och crowdfunding". Arkiverad 5 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. mediesprak.fi. läst 2012-12-03.
  3. ^ ”Crowdfunding”. verksamt.se. https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/crowdfundning. Läst 4 juni 2019. 
  4. ^ ”Finansiera mera - om hur du använder crowdfunding för att engagera människor” (PDF). Media Evolution. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131005143229/http://blog.mediaevolution.se/wp-content/uploads/2010/10/FinansieraMera.pdf. 
  5. ^ Spellman, Peter: "Crowd Funding – Arts Patronage by the Masses". berklee.edu. Läst 21 december 2015. (engelska)
  6. ^ ”Crowdfunding”. Crowdfunding Sverige. https://crowdfunding.se. Läst 7 september 2017. 
  7. ^ "Säg hellre - föreslå ett ersättningsord!". språkförsvaret.se. Läst 21 december 2015.
  8. ^ "Finansinspektionen ska analysera gräsrotsfinansiering". regeringen.se, 2015-07-30. Läst 21 december 2015.
  9. ^ "Regeringskansliet – Faktapromemoria 2013/14:FPM74 – Meddelande om gräsrotsfinansiering". riksdagen.se. Läst 21 december 2015.
  10. ^ "Crowdfunding = Folkefinansiering". dnb.no. Läst 21 december 2015.
  11. ^ (micromecenatge). Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. termcat. Läst 21 december 2015. (katalanska)
  12. ^ "Joukkorahoituksen lyhyt oppimäärä". Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. lexia.fi. Läst 21 december 2015. (finska)
  13. ^ "Financiamento coletivo: o poder das pessoas". usembassy.gov, 2013-01-18. Läst 21 december 2015. (portugisiska)
  14. ^ "Financiación - Micromecenazgo". mcu.es. Läst 21 december 2015. (spanska)
  15. ^ [a b] Marcus Joons (11 januari 2020). ”Granskade Lamotte: "Sedan tog det hus i helvete"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-stalls-svensk-sanning-om-journalistik-pa-huvudet. 
  16. ^ [a b] Jonna Westin (15 oktober 2018). ”"Swishmedier" och relationen till sin publik”. Sveriges Radio - Medierna. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=7067557. 
  17. ^ ”Twitter-presentation Katerina Janouch”. Katerina Janouch. https://twitter.com/katjanouch?lang=sv. Läst 6 mars 2020. 
  18. ^ Margit Richert (5 januari 2020). ”Swishjournalistiken öppnar för ruggiga påtryckningar”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/swishjournalistiken-oppnar-for-ruggiga-patryckningar/av/margit-richert. 
  19. ^ Sverker Lenas (27 december 2018). ”2018 års nyord är här – har du koll på dem?”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/2018-ars-nyord-ar-har-har-du-koll-pa-dem/.