Gräsrotsfinansiering
Gräsrotsfinansiering, folkfinansiering eller massfinansiering[1] (en. crowdfunding och crowd sourced fund raising) är en modern metod för att finansiera projekt eller idéer. Det sker genom att söka förskottsbetalning från intressenter, ofta via internetbaserade system,[2] och är en sorts insamling[3] av pengar.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Gräsrotsfinansiering används inom en mängd olika områden som ett sätt att samla ihop medel till ett projekt. Det minskar risken för producenterna, genom att man låter intressenter betala för sig innan själva produktionen påbörjas.[4] Det har blivit ett allt mer populärt sätt att finansiera kulturprojekt. Det kan också handla om miljöprojekt, välgörenhetsprojekt, journalistiska projekt, artister som söker stöd från sina fans eller att samla in startkapital för ett företag.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Begreppet gräsrotsfinansiering kopplas ofta samman med internets genombrott, även om olika metoder för förskottsbetalning av en vara eller tjänst funnits länge. Ett av de tidigaste projekten som gräsrotsfinansierats via internet skedde 1997 i samband med rockgruppen Marillions Europaturné. Gruppens keyboardist Mark Kelly meddelade på Internet att Marillion inte skulle turnera i USA på grund av bristande stöd från deras skivbolag. Detta ledde till att Marillionfans samlade ihop 60 000 US-dollar, vilket gjorde det möjligt för gruppen att genomföra en turné runt i Nordamerika.[5]
Begreppet crowdfunding började förekomma allmänt från 2006 där bland annat olika film-, musik- och serie- och bokprojekt sökte förhandsstöd från intresserade konsumenter via Internet. Specialiserade webbplatser har etablerats med inriktning mot en engelskspråkig (exempel: Kickstarter), spanskspråkig (exempel: Verkami) eller tyskspråkig (exempel: Startnext) målgrupp.
Den största gräsrotsfinansiering som genomförts skedde på Kickstarter år 2014, när Coolest Cooler (kylbox på hjul) drog in 13,3 miljoner dollar efter att man hade sökt 50 000 dollar. Det finns även en nättidning på svenska som skriver nyheter om gräsrotsfinansiering[6].
Statistik
[redigera | redigera wikitext]I en svensk undersökning från 2020 betalade sju procent av de svenska internetanvändarna över 16 år för att stödja en upphovsman direkt för en produktion och ta del av deras innehåll. Två procent angav att de betalade via Swish och tre procent med hjälp av plattformen Patreon medan tre procent angav att de betalade på ett annat sätt. Det var dubbelt så många män som kvinnor som angav att de stödde en upphovsman direkt, tio procent respektive fem procent bland kvinnorna. Vanligast var det bland män i åldern 26–35 år där siffran var 18 procent.[7]
Benämning
[redigera | redigera wikitext]Begreppet crowdfunding började förekomma i svensk skrift runt 2008.[1] Olika förslag på försvenskningar av begreppet har lanserats, inklusive gräsrotsfinansiering,[2][8] folkfinansiering,[2] och massfinansiering[1] Det förstnämnda har vunnit mest spridning i svensk skrift, inklusive hos regeringen[9] och riksdagen[10].
På andra europeiska språk har alternativa namn lanserats på bokmål (folkefinansiering[11]), katalanska (micromecenatge[12]), finska (joukkorahoitus[13]), portugisiska (financiamento colectivo[14]) och spanska (micromecenazgo[15]).
Swishjournalistik
[redigera | redigera wikitext]Swishjournalistik eller swishjournalist har kommit att bli ett uttryck för en journalistisk verksamhet eller journalist som finansieras direkt av kunderna, ofta med hjälp av betaltjänsten Swish.
Begreppet avser publikationer, journalister och opinionsbildare som finansieras helt eller delvis via frivillig betalning för tjänsten, något som blivit enklare att göra i och med tillkomsten av sociala medier kombinerat med betaltjänsten Swish. Företeelsen har likheter med att finansiera ett projekt med gräsrotsfinansiering (crowdfunding), men genom enkelheten hos betaltjänsten Swish kan finansiering av ett projekt initieras av en enskild person utan att gå via etablerade kanaler för marknadsföring.[16]
Begreppet kan avse finansiering av "smala" projekt där det kan vara svårt att hitta finansiering via de etablerade kanalerna för marknadsföring. Begreppet har även använts nedsättande om verksamhet som riktar sig mot en bredare målgrupp och som blandar journalistik och opinionsbildning.[17]
I en granskning utförd av reportern Jonna Westin hösten 2018 i SR-programmet Medierna undersöktes verksamhet och finansiering hos följande aktörer som Westin karakteriserade som "Swishmedier":[17][16]
- Blank spot project med Brit Stakston och Martin Schibbye med rapportering från "bortglömda hörn" i världen
- Jojje Olsson med rapportering om Kina
- Jörgen Huitfeldt med samhällstidskriften Kvartal
- Katerina Janouch, invandringskritisk samhällsdebattör, enligt egen twitter-presentation "Författare, swishjournalist (tel-nr)"[18]
- Joakim Lamotte med parollen "oberoende journalistik"
Margit Richert problematiserade i januari 2020 fenomenet swishjournalistik där hon ser finansieringsmodellen som en potentiell risk för oberoendet hos Jojje Olsson och hans rapportering från Kina.[19]
Ordet swishjournalist togs med i 2018 års nyordslista.[20]
Plattformar
[redigera | redigera wikitext]År 2015 förutspåddes att det skulle finnas fler än 2000 crowdfundingplattformar till 2016.[21] I USA fanns det 2021 totalt 1478 crowdfundingorganisationer (Crunchbase, 2021).[22][23] I januari 2021 hade Kickstarter samlat in mer än 5,6 miljarder dollar, fördelade på 197 425 projekt.[24][25]
Crowdfundingplattformar skiljer sig åt beroende på vilka tjänster de erbjuder och vilken typ av projekt som stöds.[26] Till exempel är RealtyMogul en onlineplattform för crowdfunding inom fastighetssektorn, skapad för att demokratisera investeringar i kommersiella fastigheter.[27]
Kuraterade crowdfundingplattformar fungerar som "nätverksorganisatörer" genom att välja ut de erbjudanden som får finnas på plattformen. De skapar nödvändiga organisatoriska system och förutsättningar för att integrera resurser mellan olika deltagare. Relationella mellanhänder fungerar som en koppling mellan efterfrågan och utbud. De ersätter traditionella mellanhänder (som traditionella skivbolag, riskkapitalister). Dessa plattformar kopplar ihop nya artister, designers och projektinitiativtagare med hängivna supportrar som tror starkt på människorna bakom projekten och som är villiga att ge finansiellt stöd.
Som svar på slumpmässigt urval av medel på befintliga crowdfundingplattformar dök i slutet av 2012 ett öppen källkods-alternativ upp, kallat Selfstarter, från Lockitron-projektet efter att det avvisats av Kickstarter. Även om Selfstarter krävde att projektmakare själva ordnade hosting och betalningshantering, visade det att projekt kan samla in pengar via crowdfunding utan mellanhänder som tar en stor del av de insamlade medlen.
Online-donatorer i crowdfunding skiljer sig från donatorer i traditionella insamlingskampanjer genom att de donerar anonymt, har ingen personlig koppling till mottagaren och kan aktivt söka ett ändamål eller mottagare att donera till.[28] En annan viktig faktor är att online-donatorer inte är begränsade av geografisk plats och kan ge bidrag till individer eller organisationer var som helst i världen. Efter att en insamlingskampanj startats kan folk dela informationen var som helst för att locka donatorer och samla in pengar till sitt ändamål. När det gäller motiv görs donationer till individer för att hjälpa dem att nå sina mål och upphör vanligtvis när målet är nått; donationer till organisationer görs däremot för samhällets bästa.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Agazzi, Birgitta (2015): Nyord i svenskan, sid 61. Morfem (Språkrådets skrifter 18). Läst 21 december 2015.
- ^ [a b c d] "Crowdsourcing och crowdfunding". Arkiverad 5 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. mediesprak.fi. läst 2012-12-03.
- ^ ”Crowdfunding”. verksamt.se. https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/crowdfundning. Läst 4 juni 2019.
- ^ ”Finansiera mera - om hur du använder crowdfunding för att engagera människor” (PDF). Media Evolution. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131005143229/http://blog.mediaevolution.se/wp-content/uploads/2010/10/FinansieraMera.pdf.
- ^ Spellman, Peter: "Crowd Funding – Arts Patronage by the Masses". berklee.edu. Läst 21 december 2015. (engelska)
- ^ ”Crowdfunding”. Crowdfunding Sverige. https://crowdfunding.se. Läst 7 september 2017.
- ^ ”Mediekonsumtion – Titta, lyssna och läsa”. Svenskarna och internet 2020. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/mediekonsumtion-titta-lyssna-och-lasa/. Läst 7 april 2021.
- ^ "Säg hellre - föreslå ett ersättningsord!". språkförsvaret.se. Läst 21 december 2015.
- ^ "Finansinspektionen ska analysera gräsrotsfinansiering". regeringen.se, 2015-07-30. Läst 21 december 2015.
- ^ "Regeringskansliet – Faktapromemoria 2013/14:FPM74 – Meddelande om gräsrotsfinansiering". riksdagen.se. Läst 21 december 2015.
- ^ "Crowdfunding = Folkefinansiering". Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. dnb.no. Läst 21 december 2015.
- ^ (micromecenatge). Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. termcat. Läst 21 december 2015. (katalanska)
- ^ "Joukkorahoituksen lyhyt oppimäärä". Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. lexia.fi. Läst 21 december 2015. (finska)
- ^ "Financiamento coletivo: o poder das pessoas". usembassy.gov, 2013-01-18. Läst 21 december 2015. (portugisiska)
- ^ "Financiación - Micromecenazgo". mcu.es. Läst 21 december 2015. (spanska)
- ^ [a b] Marcus Joons (11 januari 2020). ”Granskade Lamotte: "Sedan tog det hus i helvete"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-stalls-svensk-sanning-om-journalistik-pa-huvudet.
- ^ [a b] Jonna Westin (15 oktober 2018). ”"Swishmedier" och relationen till sin publik”. Sveriges Radio - Medierna. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=7067557.
- ^ ”Twitter-presentation Katerina Janouch”. Katerina Janouch. https://twitter.com/katjanouch?lang=sv. Läst 6 mars 2020.
- ^ Margit Richert (5 januari 2020). ”Swishjournalistiken öppnar för ruggiga påtryckningar”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/swishjournalistiken-oppnar-for-ruggiga-patryckningar/av/margit-richert.
- ^ Sverker Lenas (27 december 2018). ”2018 års nyord är här – har du koll på dem?”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/2018-ars-nyord-ar-har-har-du-koll-pa-dem/.
- ^ ”Crowdfunding”. ijcrt.org. https://ijcrt.org/papers/IJCRT2109153.pdf. Läst 24 december 2025.
- ^ ”The impact of founders' personal characteristics on fundraising success in early- stage entrepreneurship”. run.unl.pt. https://run.unl.pt/bitstream/10362/154020/1/2022_23_Fall_48310_Pauline_Neuhofer.pdf. Läst 24 december 2025.
- ^ ”Crowdfunding agreement: Fill out & sign online”. www.dochub.com. https://www.dochub.com/fillable-form/48940-crowdfunding-agreement-template. Läst 24 december 2025.
- ^ ”All I Want for Christmas is a Crowdfunding Deal?”. investornews.com. https://investornews.com/gold-silver-base-metals/all-i-want-for-christmas-is-a-crowdfunding-deal/. Läst 24 december 2025.
- ^ ”End of the Year Data Refresh: How to Get Ready for the Next School Year With BenchmarkONE’s K12 Edition”. www.benchmarkone.com. https://www.benchmarkone.com/page/8/?p=szmhnkswmjhl. Läst 24 december 2025.
- ^ ”Crowdfunding: Transforming Customers Into Investors Through Innovative Service Platforms”. didattica.unibocconi.it. https://didattica.unibocconi.it/mypage/upload/49036_20110414_125339_JOSM_CROWD_FINAL.PDF. Läst 24 december 2025.
- ^ ”Crowdfunding platforms”. leni.co. https://leni.co/glossary/what-is-realty-mogul/. Läst 24 december 2025.
- ^ ”Crowdfunding vs. Fundraising - what are the differences?”. www.crowdify.net. https://www.crowdify.net/en/blog/crowdfunding-vs-fundraising-what-are-the-differences?srsltid=AfmBOoo2W6borz8VWRVk5QhvDAJgEE8WljRLBkyKAJxPY-0vQADbF9cL. Läst 24 december 2025.
|