Synagoga

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier.

Synagogor har byggts i alla möjliga stilar och storlekar. På traditionella synagogor ses ofta just tolv fönster, som skall symbolisera de tolv judiska stammarna. En synagoga är inte på något sätt en nödvändighet för en judisk gudstjänst, som kan hållas nästan varsomhelst, givet att en minjan - 10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) - finns närvarande.[1]

Varje synagoga har en Bimah (läspulpet) och ett Aron Hakodesh, ett skåp där Torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att Aron Hakodesh står åt öster, mot Jerusalem.[2] I ortodoxa synagogor finns också en Mechitza, en avskiljare som skiljer kvinnor och män åt under gudstjänsten.[2]

Den viktigaste skillnaden mellan ortodoxa synagogor och konservativa (samt reformsynagogor) är att i ortodoxa synagogor sitter männen och kvinnorna åtskilda när de ber, men i övriga synagogor sitter de tillsammans. I de förstnämnda sitter kvinnorna ibland bakom en skärm och ibland på en läktare.[2]

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Israeler använder den hebreiska termen beyt knesset "församlingshus". Ashkenazi-judar har traditionellt använt jiddischtermen 'shul' (som är besläktad med tyska Schule, 'skola') i dagligt tal. Sefardiska judar och romaniotiska judar använder i allmänhet termen 'kal' (från hebreiskan 'ḳahal', som betyder 'gemenskap'). Spanska judar kallar synagogan för 'esnoga' och portugisiska judar kallar den för 'sinagoga'. Persiska judar och vissa karaitiska judar använder också termen 'kenesa', som kommer från arameiska, och vissa mizrahi-judar använder 'kenis' eller 'qnis'. Vissa reform- och rekonstrukonistiska judar använder ordet tempel. Det grekiska ordet 'synagoga' används på engelska för att täcka de olika benämningarna. Ordet kommer av grekiska synagō 'sammanföra', 'församla.[3]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

El Ghriba synagoga i Djerba, Tunisien

Även om synagogor existerade en lång tid före förstörelsen av det andra templet år 70 e.Kr., fokuserade den gemensamma gudstjänsten under den tid då templet fortfarande stod mest på 'korbanot' Jerusalem ('offer') som kom av 'kohanim' ("präster") i Jerusalems tempel. Hela dagen under gudstjänsten Yom Kippur var faktiskt en händelse där församlingen både observerade 'kohen gadol's (översteprästens) rörelser när han frambar dagens offer och bad om framgång.

De tidigaste arkeologiska bevisen för existensen av mycket tidiga synagogor kommer från Egypten, där stensynagogans dedikationsinskriptioner från 300-talet f.Kr. bevisar att synagogor existerade vid denna tid. Mer än ett dussin judiska (och möjligen samariska) synagogor från andra templets era har identifierats av arkeologer i Israel och i andra länder som tillhör den hellenistiska världen.[4]

Gamla - en synagoga som upptäcktes nära stadsporten vid Gamla, en plats i Golan nordost om Galileiska sjön.[5] Denna stad förstördes av en romersk armé år 67 e.Kr. och byggdes aldrig upp igen.

Masada - en synagoga upptäcktes på den västra sidan av Masada, strax söder om palatskomplexet i den norra änden av platsen. Ett av de unika fynden vid denna synagoga var en grupp på 14 rullar, som inkluderade bibliska, sekteriska och apokryfiska dokument. Herodium - en synagoga från 1:a århundradet upptäcktes i Herodes palatsfästning vid Herodium.[6]

Magdala - även känd som Migdalsynagogan, en synagoga som upptäcktes 2009. En av de unika egenskaperna hos denna synagoga, som ligger på den västra stranden av Galileiska sjön, är ett intrikat hugget stenblock som hittades mitt i huvudrummet.[7]

Modi'in - upptäckt mellan Modi'in och Latrun, är den äldsta synagogan i det moderna Israel som hittills har hittats, är byggd under andra århundradet f.Kr. Den innehåller tre rum och en närliggande mikve.[8]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Interiören i synagogan[redigera | redigera wikitext]

Bimah (plattform)[redigera | redigera wikitext]

Alla synagogor innehåller en Bimah, en stor, upphöjd läsarplattform (kallad teḇah (läsplats) av Sephardim), där Torahrullen placeras för att läsas. I sefardiska synagogor används den också som böneledarens läsbord.[9] Detta är också så i Ashkenazi United Synagogue i England, Storbritannien, som antog några av de sefardiska sedvänjorna.

Ner tamid i Abudarham Synagoga i Gibraltar

Evigt ljus[redigera | redigera wikitext]

Andra traditionella funktioner inkluderar en ständigt tänd lampa eller lykta, vanligtvis elektrisk i samtida synagogor, kallad ner tamid (נר תמיד), det "Eviga ljuset", som används som ett sätt att hedra den gudomliga närvaron.[10]

Inre dekoration[redigera | redigera wikitext]

En synagoga kan vara dekorerad med konstverk, men i den rabbinska och ortodoxa traditionen är tredimensionella skulpturer och avbildningar av människokroppen inte tillåtna eftersom dessa anses likna avgudadyrkan.[11]

Könsseparation[redigera | redigera wikitext]

I ortodoxa synagogor sitter inte män och kvinnor tillsammans. Synagogan har en skiljevägg (mechitza) som delar upp sittplatserna för män och kvinnor, eller en separat kvinnoavdelning på en läktare.[12]

Reformjudendom[redigera | redigera wikitext]

Den tysk-judiska reformrörelsen, som uppstod i början av 1800-talet, gjorde många förändringar i synagogans traditionella utseende, i linje med sin önskan att samtidigt förbli judisk men ändå accepteras av den omgivande kulturen.

Den första reformsynagogan, som öppnade i Hamburg 1811, införde förändringar som fick synagogan att se mer ut som en kyrka. Dessa var: Installationen av en orgel för att ackompanjera bönerna (även på sabbaten, när musikinstrument är förbjudna av halacha), en kör som ackompanjerar hazzanen och klädesplagg som synagogarabbinen kan bära.[13]

Synagogor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt Judereglementet från 1782 var Stockholm, Göteborg och Norrköping de tre städer där judar gavs rätt att bedriva handel och bosätta sig.[14] Först 1785 tillkom även Karlskrona, där den första officiella synagogan i Sverige inrättades i Fabian Philips privata hus redan samma år. Han fick då tillstånd av kungen att upprätta en synagoga i sitt hus vid Trefaldighetskyrkan. Synagogan flytades 1806 till Rubenska gården.[15]

Stockholms första synagoga invigdes i Sjöbergska huset vid Köpmantorget i Gamla stan i maj 1787. Innan dess hade församlingsmedlemmarna träffats i hemmen för att hålla gudstjänst. Eftersom dessa lokaler blev för trånga för församlingen flyttade församlingen synagogan till ett hus vid Tyska brunn som hyrdes från 1795 och köptes år 1812. I detta hus drevs Stockholmsförsamlingens synagoga fram till 1870. I synagogan bodde dessutom rabbinen, kantorn, vaktmästaren och andra anställda.[15]

Den första synagogan i Norrköping byggdes på Jacob Marcus egen gård, vid den nuvarande Nya Rådstugugatan, och invigdes omkring 1796.[15] En ny synagoga uppfördes av Mosaiska församlingen i hörnet av Bråddgatan och Tunnbindaregatan, år 1855–1858 efter ritningar av arkitekterna Edvard Medén och Carl Ståls ritningar. Byggnaden är uppförd i nyklassicistisk stil, men har en åttkantig lanternin som ska ge ett orientaliskt intryck. Den rymmer upp till 300 personer och är sedan 2 oktober 1978 byggnadsminne.[16]

Göteborgs första synagoga invigdes i januari 1802 på Drottninggatan, men eftersom den brann ner samma år var församlingen tvungen att leta efter ett nytt hus. I augusti 1808 invigdes den nya synagogan på Kyrkogatan där den var i 50 år.[15]

Idag finns följande synagogor i Sverige:

Sarajevo synagoga, Sarajevo, Bosnien och Herzegovina (1902)

Berömda synagogor i världen[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlsson, Carl Henrik (2021). Judarnas historia i Sverige. sid. 62. ISBN 9789127173828 
  2. ^ [a b c] ”Band 17”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "Synagoga". sid. 587–588 
  3. ^ Judaism 101: Synagogues, Shuls and Temples. Jewfaq.org. Läst 17 februari 2022
  4. ^ Donald D. Binder. ”Second Temple Synagogues” (på engelska). Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924074933/http://www.pohick.org/sts/index.html. Läst 17 februari 2022. 
  5. ^ Levine, Lee I. (2000). The ancient synagogue : the first thousand years. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-07475-1. OCLC 40408825. https://www.worldcat.org/oclc/40408825 
  6. ^ ”Herodium (BiblePlaces.com)” (på engelska). BiblePlaces.com. https://www.bibleplaces.com/herodium/. Läst 17 februari 2022. 
  7. ^ ”Ancient synagogue found in Israel - CNN.com” (på engelska). www.cnn.com. https://www.cnn.com/2009/WORLD/meast/09/11/jerusalem.synagogue/index.html. Läst 17 februari 2022. 
  8. ^ ”Modi'in: Where the Maccabees Lived” (på engelska). Biblical Archaeology Society. 22 september 2019. https://www.biblicalarchaeology.org/daily/biblical-sites-places/biblical-archaeology-sites/modiin-where-the-maccabees-lived/. Läst 17 februari 2022. 
  9. ^ ”Encyclopedia Judaica: The Bimah” (på engelska). JewishVirtualLibrary.org. https://www.jewishvirtuallibrary.org/bimah. Läst 17 februari 2022. 
  10. ^ "Ner Tamid: The Eternal Light." Chabad. 28 augusti 2018. Läst 17 februari 2022
  11. ^ ”Sculpture” (på engelska). www.jewishvirtuallibrary.org. https://www.jewishvirtuallibrary.org/sculpture. Läst 17 februari 2022. 
  12. ^ ”Mechitzah: Separate Seating in the Synagogue” (på engelska). My Jewish Learning. https://www.myjewishlearning.com/article/mehitzah-separate-seating-in-the-synagogue/. Läst 17 februari 2022. 
  13. ^ Rabbi Ken Spiro. "Crash Course in Jewish History Part 54 - Reform Movement" Arkiverad 18 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., Aish.com. Läst 17 februari 2022
  14. ^ ”Judereglementet från 1782”. sv.wikisource.org. https://sv.wikisource.org/wiki/Judereglementet. Läst 14 februari 2022. 
  15. ^ [a b c d] Carl Henrik, Carlsson (2021). Judarnas historia i Sverige. sid. 63. ISBN 9789127173828 
  16. ^ Sören Boström (28 september 2009). ”Pengarna slut”. Folkbladet. http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/?articleid=4967205. Läst 13 november 2015. 
  17. ^ ”Nidhe Israel Synagogue” (på engelska). planetware. http://www.planetware.com/tourist-attractions-/bridgetown-bar-mi-bdgtn.htm#BAR-MI-SYN. Läst 17 februari 2022. 
  18. ^ ”Vilna Shul” (på engelska). http://www.vilnashul.org. Läst 17 februari 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]