Gråbrynad sparv

	Gråbrynad sparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Arremon
Art	Gråbrynad sparv; A. assimilis
Vetenskapligt namn
	§ Arremon assimilis
Auktor	(Boissonneau, 1840)
Utbredning
Synonymer
	Buarremon torquatus assimilis; Arremon torquatus assimilis; Buarremon assimilis;

Gråbrynad sparv^[2] (Arremon assimilis) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Gråbrynad sparv är en knubbig fågel med olivgrön ovansida och vit undersida, på flankerna gråaktig. Huvudet är tydligt streckat i svart och grått. Könen är lika.

Utbredning och systematik

Gråbrynad sparv delas upp i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Arremon assimilis larensis – förekommer i Anderna i västra Venezuela (västra Lara och västra Táchira)
Arremon assimilis assimilis – förekommer i Anderna från Colombia till västra Venezuela, Ecuador och nordvästra Peru
Arremon assimilis nigrifrons – förekommer i Anderna i sydvästra Ecuador (El Oro och Loja) och nordvästra Peru
Arremon assimilis poliophrys – förekommer i Anderna i centrala och sydöstra Peru (Huánuco, Junín och Cuzco)

Tidigare betraktades den som en underart till A. torquatus. Den senare har dock delats upp i ett flertal arter efter studier som visade på skillnad i genetik, läten, utseende och ekologi.^[4]

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[5]^[6]^[7]^[8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[8]

Levnadssätt

Gråbrynad sparv hittas i bergstrakter på mellan 1500 och 3000 meters höjd, men kan lokalt ses ner till 500 meter över havet. Par födosöker i undervegetation i bergsskogar, ofta på eller mycket nära marken.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Arremon assimilis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Cadena, C.D. and Cuervo, A.M. (2010). Molecules, ecology, morphology, and songs in concert: how many species is Arremon torquatus (Aves: Emberizidae)? Biol. J. Linn. Soc. 99: 152-176.
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gråbrynad sparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Arremon assimilis.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Arremon assimilis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[4] Cadena, C.D. and Cuervo, A.M. (2010). Molecules, ecology, morphology, and songs in concert: how many species is Arremon torquatus (Aves: Emberizidae)? Biol. J. Linn. Soc. 99: 152-176.

[5] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[6] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[7] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-8] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]