Gula fläcken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
25 = Gula fläckens position i det mänskliga ögat.

Gula fläcken, eller makula (latin: macula lutea), är en 2 till 3 millimeter stor punkt centralt på näthinnan, där tapparna, det vill säga färgreceptorerna i ögat, sitter som tätast, och den saknar stavar.[1]

Det är den del av synfältet där man ser skarpast. Ytan har ytterradien 9,2 grader från synfältscentrum.[2]

Den gula färgen kommer ifrån antioxidanterna lutein och zeaxantin, som finns i gula fläcken. Upp till 80 procent av cellernas lameller i gula fläckens tappar består av omega-3-fettsyran DHA. Lutein, zeaxantin, lykopen, selen, zink, vitamin E och vitamin C är samtliga antioxidanter som fungerar skyddande för gula fläcken.[3]

Makuladegeneration[redigera | redigera wikitext]

Vid åldersrelaterad makuladegeneration förstörs syncellerna i gula fläcken och bidrar till nedsatt skrapsyn. Den perifera synen är oförändrad. Makula är den antinomiska benämningen för ögats gula fläck, som ansvara för skarpsynen. Denna sjukdom är den vanligaste orsaken för nedsatt syn hos äldre. Det rör omkring 500 000 person i Sverige som får högre eller lägre grad av åldersrelaterad makuladegeneration.[4]  

Orsaker  [redigera | redigera wikitext]

Gula fläckens näthinna förstörs successiv på grund av åldersrelaterade faktorer. Till synes är att avfallsämnen från ämnesomsättningen samlas i näthinnans sinnesceller, på grund av att cellerna inte längre kan göra sig av med ämnena. Ännu finns det inte en känd orsak, men ärftliga faktorer och externa riskfaktorer har stor betydelse. Ålder, rökning, UV-strålning, sömnmedicin och för lite intag av frukt och grönsaker kan påverka.

Makuladegeneration finns antingen en våt eller torr form. Den torra formen är den vanligaste och förstör näthinnans gula fläck med skarpsyn, utan att det blir en nybildning av blodkärl från underliggande åderhinnan och blöder ut i ögat. Utvecklingen tar flera år.

Den mer sällsynta våta formen däremot växter blodkärlen och blöder ut i ögat. Denna form är den farligaste och utgör 90 % av fallen med tydlig synnedsättning vid åldersrelaterade makuladegeneration.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Näthinnan”. Näthinnan. MedicaTravel. Arkiverad från originalet den 26 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090226221654/http://www.medicatravel.com/Ogonkirurgi/4.1.1%20-%20Ogonkirurgi%20-%20Ogats%20anatomi%20-%20Nathinna.htm. Läst 11 maj 2011. 
  2. ^ Bengt I Lindskog: Medicinsk terminologi (5:e upplagan 2008, 697 sidor) ISBN 978-91-7227-557-7
  3. ^ Haglund, Olle (19 februari 2005). ”Nytt hopp vid gula fläcken-sjukan (makuladegeneration)”. Medical Link. Arkiverad från originalet den 22 september 2016. https://web.archive.org/web/20160922190616/http://medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=2118. Läst 31 augusti 2016. 
  4. ^ W. Langer, Jerk (2007). Läkarboken för hela familjen. Boken är översatt från danska till svenska. Original titel Politikens store lægebog, publicerad 2005. sid. s.348 
  5. ^ W. Langer, Jerk (2007). Läkarboken för hela familjen. Boken översatt från danska till svenska. Original titel Politikens store lægebog, publicerad 2005.. sid. s.348 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]