Gulbrynad sparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gulbrynad sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Yellow-browed bunting (Emberiza chrysophrys) Eocheong Island Korea 2012.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Fältsparvar
Emberizidae
Släkte Emberiza
Art Gulbrynad sparv
E. chrysophrys
Vetenskapligt namn
§ Emberiza chrysophrys
Auktor Pallas, 1776
Synonymer
  • Cristemberiza chrysophrys
  • Chrysophrys chrysophrys
  • Schoeniclus chrysophrys[2]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gulbrynad sparv[3] (Emberiza chrysophrys) är en fågelart i familjen fältsparvar (Emberizidae) som häckar i östra Sibirien.[4]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den beskrevs första gången taxonomiskt 1776 av Peter Simon Pallas som då gav den namnet Chrysophrys chrysophrys.[5] Släktnamnet Chrysophrys var dock också namnet på ett fisksläkte. (Jämför exempelvis havsrudefisken Chrysophrys auratus, numera Pagrus auratus.)[6] Idag placeras gulbrynad sparv i det stora släktet Emberiza. Arten är monotypisk, vilket i detta fallet betyder att den inte delas upp i underarter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Gulbrynad sparv är en flyttfågel som häckar i östra Sibirien, främst nordöst om Bajkalsjön,[5] och övervintrar i centrala och södra Kina. På sin flyttning observeras den i Mongoliet, Nord- och Sydkorea och i Japan.[5]

Den är mycket sällsynt observerad i västra Europa. Flest observationer i Västeuropa har skett i Storbritannien, fem stycken, där den första rapporterades i oktober 1975. I övrigt har den även observerats i Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Frankrike och Ukraina.[5] Den 3 januari 2009 observerades den för första gången i Sverige vid södra Säbysjön på Norra Järvafältet i Uppland. I Asien har den utanför sitt utbredningsområde även observerats i Taiwan.[5]

Utseende och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Gulbrynad sparv är mindre än en sävsparv (E. schoeniclus) och mäter 13–14 cm, men har ett förhållandevis stort huvud med en relativt kraftig näbb, som har en rak näbbrygg och skär undernäbb.[7] Ovansidan är brunaktig och kraftigt streckad. Mantelns sidor är gråbruna medan mitten av ryggen och övergumpen är rödbrun. Undersidan är vit med orange ton på kroppssidan och med små fina svarta streck.

Hane i häckningsdräkt är omisskännlig med sitt svarta till brunsvarta huvud med ett smalt centralt vitt hjässband och klargula ögonbrynsstreck. Honor och juveniler har mindre tydlig huvudteckning med mer brunt istället för svart och kan förväxlas med dvärgsparv (E. pusilla) men gulbrynad sparv har alltid en aning gult på främre delen av ögonbrynsstrecket och en antydan av ett vitt hjässband.[7]

I vinterdräkt går könen ej att skilja åt i fält och det går inte heller att göra en säker åldersbedömning.[8]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Locklätet är ett knäppande dvärgsparvslikt vasst "zick!". Sången är en kort strof i lugnt tempo som ofta börjar med en mjuk längre ton och som avslutas i snabbare tempo.[7]

Häckning, biotop och föda[redigera | redigera wikitext]

Emberiza chrysophrys

Den gulbrynade sparven häckar i taigazonen och lägger fyra ägg i ett bo placerat i ett träd. De adulta lever främst av frön, men ungarna matas även med insekter.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess artepitet härstammar från grekiskans chrysos som betyder 'gyllene', och ophrys som betyder 'ögonbryn'. Detta anspelar precis som dess engelska och svenska trivialnamn på den arttypiska gula främre delen av ögonbrynsstrecket.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Emberiza chrysophrys Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  5. ^ [a b c d e] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD
  6. ^ ”Synonyms of Pagrus auratus (Forster, 1801)” (på engelska). FishBase. Editors Froese, R. and D. Pauly. FishBase WWW electronic publication version (10/2008). http://www.fishbase.se/Nomenclature/SynonymsList.php?ID=6426&SynCode=26110&GenusName=Pagrus&SpeciesName=auratus. Läst 7 januari 2009. 
  7. ^ [a b c] Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 366–367. ISBN 91-34-51038-9 
  8. ^ Clive Byers; Urban Olsson, Jon Curson (1995). Buntings and Sparrows: a guide to the buntings and North American sparrows. Mountfield: Pica. sid. 366–367. ISBN 1-873403-19-4 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia Läst 3 januari 2009.