Sävsparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sävsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Emberiza schoeniclus vogelartinfo chris romeiks CHR1785.jpg
Sjungande adult hane i sommardräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Fältsparvar
Emberizidae
Släkte Emberiza
Art Sävsparv
E. schoeniclus
Vetenskapligt namn
§ Emberiza schoeniclus
Auktor Linné, 1758
Adult hona i häckningsdräkt i Gammelstadsfjärden, Finland.
Adult hona i häckningsdräkt i Gammelstadsfjärden, Finland.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sävsparv (Emberiza schoeniclus) är en fågel som tillhör familjen fältsparvar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Kroppen är ovan svart med breda, brunaktiga fjäderkanter, stjärten är svartaktig. Huvudet och strupen är hos hannen svarta, med vit halsring. Honan har huvudet ovan och örontäckarna småfläckiga av svart och brunt samt saknar vit halsring. De undre kroppsdelarna är vita, sidorna med längsgående brunaktiga fläckar. Längden är 14-16 centimeter. Sången är ett ganska monotont upprepat zripp zripp zryy.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sävsparven häckar över hela Europa och i delar av Asien. Merparten är flyttfåglar som flyttar till sydligare delar av Europa på hösten och återvänder till häckningsområdena på våren. På många platser är det glest mellan bestånden eftersom sävsparven är knuten till specifika miljöer, främst våtmarker av olika slag, som på många platser bara förekommer som fragment i landskapet.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Sävsparven förs då, tillsammans med exempelvis videsparv och gyllensparv, till Schoeniclus.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Exakt hur många underarter sävsparven ska delas in i råder det inte konsensus kring. Följande lista med 15 underarter och dess utbredning följer Clements et al 2017:[2]

  • Emberiza schoeniclus schoeniclusBrittiska öarna och nordvästra Europa till centrala Ryssland; flyttar så långt söderut som till Nordafrika
  • Emberiza schoeniclus witherbyi (inklusive lusitanica) - södra Portugal, kustnära Spanien, Frankrike, Balearerna samt Sardinien
  • Emberiza schoeniclus intermediaItalien och Sicilien till södra Ukraina, Krimhalvön och nordöstra Turkiet
  • Emberiza schoeniclus reiseriAlbanien, Makedonien och norra Grekland
  • Emberiza schoeniclus caspia – östra Kaukasus till västra och södra Iran, Syrien, närliggande sydöstra Turkiet och nordöstra Irak
  • Emberiza schoeniclus korejewi – östra Iran
  • Emberiza schoeniclus pyrrhuloidesKaspiska havet till Kazakstan, västra Xinjiang och västra Mongoliet
  • Emberiza schoeniclus passerina – nordvästra Sibirien; flyttar vintertid till norra Xinjiang, Mongoliet och norra Iran
  • Emberiza schoeniclus parvirostris – centrala Sibirien och norra Mongoliet; flyttar vintertid till norra Kina
  • Emberiza schoeniclus pyrrhulina (inklusive harterti och centralasiae) – Transbajkal till Kamtjatkahalvön, Kurilerna, Sachalin och Hokkaido
  • Emberiza schoeniclus pallidior (inklusive stresemanni) – sydvästra Sibirien; flyttar vintertid så långt som från Kaukasus till nordvästra Indien och Mongoliet
  • Emberiza schoeniclus minor – sydöstra Sibirien och närliggande Manchuriet
  • Emberiza schoeniclus ukrainae – södra Ryssland till norra Ukraina och Volgafloden; flyttar vintertid söderut till Kaukasus
  • Emberiza schoeniclus incognita – Ryssland öster om Volgafloden till södra Uralbergen och norra Kazakstan; flyttar vintertid så långt som till nordvästra Kina

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sävsparven är främst en sommargäst i Sverige men kan också ses på vintern. Den anländer runt mars-april och flyttar till Medelhavsländerna i oktober-november. Den högsta beståndstätheten förekommer i fjällen. Lokalt finns även mycket täta bestånd vid slättsjöarna i södra och mellersta delarna av landet.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sävsparven lever i vassar, vid sankmarker, i fjällbjörkskog och i den lågalpina zonens videbälten. I vissa fördelaktiga områden kan de leva så tätt intill varandra att det kan upplevas som en gles kolonibildning. Boet placeras på eller nära marken, i en tuva eller under omkullvräkt vass. Äggen, fyra till sex stycken, är brungrå med svartaktiga teckningar. Sävsparven lägger ofta två kullar under perioden maj till juni och båda föräldrar hjälper till med ruvningen som varar i 13-14 dygn. Sävsparven lever av insekter på sommaren och övrig tid av frön.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Sävsparven har ett mycket stort utbredningsområde, den globala populationen är stor, över 10 miljoner individer, och utvecklingstrenden bedöms som något ökande.[1] Utifrån dessa kriterier bedöms inte arten vara hotad och IUCN kategoriserar därför sävsparven som livskraftig (LC).[1]

En grov uppskattning av populationsstorleken utgår ifrån den europeiska populationen av sävsparv som utgör cirka 35% av den totala populationen.[1] Uppskattningsvis häckade det år 2015 4 060 000–7 020 000 par i Europa vilket ger 8 130 000–14 000 000 adulta individer vilket i sin tur ger en global population på 23 000 000–40 000 000 adulta individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] BirdLife International 2012 Emberiza schoeniclus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]