Sävsparv

Sävsparv Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Livskraftig Status i Finland: Sårbar
Sjungande adult hane i sommardräkt.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Fältsparvar Emberizidae
Släkte	Emberiza
Art	Sävsparv E. schoeniclus
Vetenskapligt namn
§ Emberiza schoeniclus
Auktor	Linné, 1758
Utbredning

Sävsparv (Emberiza schoeniclus) är en fågel som tillhör familjen fältsparvar. Den förekommer i Europa och norra Asien österut till Stilla havet, i våtmarker men också i fjälltrakters björk- och videbälten. Arten minskar i antal men kategoriseras som livskraftig av IUCN.

Utseende och läte

Sävsparven är en medelstor sparv, som mäter 13,5–15,5 cm. Fjäderdräkten är mest brun och beigevit, med vita stjärtsidor och mörk längssträckning. Hane i häckningsdräkt är lätt att känna igen med svart huvud, vitt halsband och vitt mustaschstreck.

I övriga dräkter har den beigefärgat ögonbrynsstreck och gråbrunt på hjässan och kinden. Hanens strupe är skuggad eller oregelbundet fläckad i svart, honans ofläckat beigevit med svarta strupsidestreck. Karakteristiskt är också rödbruna mindre vingtäckare, vilket skiljer den från dvärgsparv. Jämfört med denna har sävsparven också mörkare ben och alltid något svartmuskig kind, aldrig enfärgat rödbrun.

• 
  Hane i häckningsdräkt.
• 
  Hona i häckningsdräkt.

Emberiza schoeniclus

Näbben är mörk och vanligen liten, dock kraftig och bullig hos populationer i sydöstra Europa och kring Kaspiska och Svarta haven.

Bland lätena förekommer dels mjuka "siy" och orena "bzy". Sången är ett ganska monotont upprepat "zripp zripp zryy".

Utbredning och systematik

Sävsparven häckar över hela Europa och i delar av Asien. Merparten är flyttfåglar som flyttar till sydligare delar av Europa på hösten och återvänder till häckningsområdena på våren. På många platser är det glest mellan bestånden eftersom sävsparven är knuten till specifika miljöer, främst våtmarker av olika slag, som ofta bara förekommer som fragment i landskapet. Följande lista med 19 underarter och dess utbredning följer AviList:

• Emberiza schoeniclus lusitanica – Portugal och nordvästra Spanien
• nordeuropeisk sävsparv (Emberiza schoeniclus schoeniclus) – Brittiska öarna och nordvästra Europa till centrala Ryssland; flyttar så långt söderut som till Nordafrika
• Emberiza schoeniclus passerina – nordvästra Sibirien; flyttar vintertid till södra Asien, från norra Indien till västra Kina
• Emberiza schoeniclus parvirostris – centrala Sibirien och norra Mongoliet; flyttar vintertid till norra Kina
• Emberiza schoeniclus pyrrhulina – Transbajkal till Kamtjatkahalvön, Kurilerna, Sachalin och Hokkaido
• Emberiza schoeniclus pallidior – sydvästra Sibirien; flyttar vintertid så långt som från Kaukasus till nordvästra Indien och Mongoliet
• Emberiza schoeniclus stresemanni – östra Österrike, Ungern, norra Serbien och nordvästra Rumänien
• Emberiza schoeniclus ukrainae – södra Ryssland till norra Ukraina och Volgafloden; flyttar vintertid söderut till Kaukasus
• Emberiza schoeniclus incognita – Ryssland öster om Volgafloden till södra Uralbergen och norra Kazakstan; flyttar vintertid så långt som till nordvästra Kina
• Emberiza schoeniclus witherbyi – nordvästra Marocko, östra Spanien (inklusive Balearerna, franska medelhavskusten och Sardinien
• Emberiza schoeniclus intermedia – Italien (inklusive Sicilien) österut till Albanien
• Emberiza schoeniclus tschusii – Bulgarien och Rumänien österut utmed norra Svarta havskusten till Azovsjön
• Emberiza schoeniclus reiseri – Albanien, Nordmakedonien och norra Grekland
• Emberiza schoeniclus caspia – östra Kaukasus till västra och södra Iran, Syrien, närliggande sydöstra Turkiet och nordöstra Irak
• Emberiza schoeniclus korejewi – östra Iran
• Emberiza schoeniclus pyrrhuloides – norra Kaspiska havet österut till sydöstra Kazakstan
• Emberiza schoeniclus harterti – allra sydligaste Ryssland (södra Tuva), östligaste Kazakstan, nordvästra Kina (Xinjiang) samt västra och centrala Mongoliet
• Emberiza schoeniclus centralasiae – västra Kina, i Tarimsänkan österut till Lop Nur i Xinjiang
• Emberiza schoeniclus zaidamensis – västra Kina, i Tsaidamsänkan i norra Qinghai

I Handbook of Western Palearctic Birds, från 2018 föreslås en annan underartsindelning, där underarterna parvirostris och pallidior inkluderas i passerina, stresemanni och tschusii i intermedia samt harterti, centralasiae och ziadamensis i pyrrhuloides.

Förekomst i Sverige

Sävsparven är främst en sommargäst i Sverige men kan också övervintra. Den anländer runt mars–april och flyttar till Medelhavsländerna i oktober–november. Den högsta beståndstätheten förekommer i fjällen. Lokalt finns även mycket täta bestånd vid slättsjöarna i södra och mellersta delarna av landet.

Släktskap och släktestillhörighet

Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza. Sentida genetiska studier visar att denna arts närmsta släktingar är amursävsparv och dvärgsävsparv. Tillsammans med exempelvis gyllensparv och videsparv bildar den klad inom släktet.

Ekologi

Biotop

Sävsparven föredrar busksnår och bladvassbälten i anslutning till sjöar, dammar och vattendrag samt buskrika sumpmarker. Särskilt höga populationstätheter förekommer vid slättsjöar med vassar och insprängda viden. Arten återfinns även i jordbrukslandskap vid småvatten och diken med buskvegetation, samt på myrmarker. I fjällområden är den talrik i fjällbjörkskogen men förekommer även i den lågalpina zonen, i fuktiga miljöer med högvuxna videbuskar. Sävsparven undviker sluten skog men kan etablera sig längs stränder om där finns öppna, fuktiga partier. Ett gemensamt drag för artens revir är närvaron av våt, öppen mark i kombination med skyddande vegetation som vass eller buskar, vilka även nyttjas som sångplatser. I Storbritannien har arten även börjat häcka i oljeväxtfält på jordbruksmark. Övervintringen sker i vegetationsrika våtmarker eller på jordbruksmark.

Häckning

Boet placeras vanligtvis direkt på marken, dolt av en starrtuva eller annan tät växtlighet, men kan även byggas lågt i buskar. Kullen består oftast av fem till sex ägg som läggs i maj eller början av juni och ruvas av honan i cirka 13 dagar. Ungarna lämnar boet efter 8–10 dagar, innan de är flygfärdiga. Arten lägger ofta två kullar per säsong. Den lever av insekter på sommaren och övrig tid av frön.

• 
  Hona i första vinterdräkt.
• 
  Sävsparvens ägg.
• 
  Nyligen flygg unge.
• 
  Hane i typisk miljö.

Status och hot

Sävsparven har en vid utbredning och en stor världspopulation, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska anses vara hotad globalt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som livskraftig. I Europa tros mellan drygt fyra och drygt sju miljoner par häcka. Extrapolerat på hela utbredningsområdet kan därför världspopulationen mycket grovt uppskattas till mellan 23 och 40 miljoner adulta individer.

Status i Sverige

Den svenska populationen är ökande. Mellan 2000 och 2014 minskade dock populationen med hela 35 %, varefter det skett en betydande ökning och antalen är nu uppe på samma nivå som i början av 2000-talet. I 2015 års upplaga av Artdatabankens rödlista kategoriserades därför arten som sårbar, nedgraderades till den lägre hotnivån nära hotad 2020 och har i och med 2025 års rödslista åter kategoriserats som livskraftig (LC).

Varför arten minskade i Sverige är oklart, men i Storbritannien har försämrad vinteröverlevnad konstaterats. Eftersom minskningen förekom i vitt skilda häckningsmiljöer, parallellt med att andra fröätare också minskar i antal, tros villkoren under flyttning och övervintring vara huvudsakliga förklaring även för den svenska populationen. Sämre tillgång till föda vintertid orsakas av färre stubbåkrar och ökad ogräsbekämpning. Borttagande av mindre våtmarker i jordbrukslandskapet påverkar också vinteröverlevnaden, liksom vårens häckningsplatser.

Namn

Sävsparvens vetenskapliga artepitet schoeniclus kommer av skhoiniklos, en liten vattenälskade fågel som nämns av Aristoteles.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör sävsparv.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om sävsparv.
  Artförteckning
• Läten på xeno-canto.org
• Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder