Gunnar Leche

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Leche
Gunnar Leche.jpg
Född12 maj 1891[1]
Stockholm[2]
Död7 mars 1954[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningArkitekt[1]
BarnHans-Gunnar Leche (f. 1921)
FöräldrarWilhelm Leche
SläktingarMia Leche Löfgren (syskon)
Redigera Wikidata

Gunnar Leche, född 12 maj 1891 i Stockholm, död 7 mars 1954 i Uppsala, var en svensk arkitekt, som var stadsarkitekt i Uppsala 19201954. Han var son till Wilhelm Leche, bror till Mia Leche Löfgren och far till Hans-Gunnar Leche.

I anslutning till Uppsala centralstation finns en park namngiven efter Gunnar Leche, Gunnar Leches park.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Leche studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1911-1915, med fortsatta studier vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1916-1919. Han var anställd vid Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå 1918-1919 och vid byggnadsnämnden i Stockholm 1919. Från 1923 tjänstgjorde han som arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen.

28 år gammal fick han 1920 tjänsten som stadsarkitekt i Uppsala och kom att sätta sin prägel på stadsbilden mer än någon annan.[4] Han ritade bland annat stadsdelarna Tunabackar (1947–1950) och Salabacke (1949–1953)[5], men även många hus i Luthagen, Kungsängen, Fjärdingen, Höganäs och Fålhagen.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Sverkerskolan, Sysslomansgatan 34, Uppsala, 1903 av T Stenberg, annex 1922 av G Leche.
  • Elisabethemmet, Geijersgatan 20-22, Uppsala, 1910 av Carl-Robert Lindström, 1923 av G Leche.
  • Biografbyggnad (nu Reginateatern), Trädgårdsgatan 6, Uppsala 1924.
  • Saluhallen, S:t Eriks torg, Uppsala 1924, om- och tillbyggnad.
  • Köttbesiktningsbyrån, Strandbodgatan 1, Uppsala 1924.
  • Vaksalaskolan, Vaksala torg, Uppsala 1925.
  • Fyrisbadet, Uppsala 1925.
  • Reginateatern, Uppsala 1925.
  • Föreningslokal för Blåbandsföreningen, Kungsgatan 31-33, Uppsala 1925-1926.
  • Uppsala läroverk (Katedralskolan), Skolgatan 2, tillbyggnad 1929-1931.
  • Tvåvåningsbyggnad med gudstjänstlokal för Filadelfiaförsamlingen, S:t Persgatan 9, Uppsala 1929.
  • Rickomberga sinnesslöanstalt och Håga sjukhus 1923-1926.
  • Tunåsens kronikerhem, Uppsala 1928-1929.
  • Badhus och idrottsanläggningar i Köping, Nyköping, Hallstahammar och Uppsala 1925-1942.
  • Varmbadhus och brandstation i Enköping 1929.
  • Liljeholmsbadet, Stockholm 1929-1930.
  • Badhus och tennishall i Köping 1934.
  • Enköpingsutställningen 1935.
  • Bostadshus, Kungsgatan 61, kvarteret Hamder, Uppsala 1924.
  • Före detta bostadshus, Kungsängsgatan, kv Hugin, Uppsala 1924.
  • Bostadshus, Frodegatan 3, Uppsala 1924.
  • Bostadshus, Kungsgatan 10 - Skolgatan 51-53, Uppsala 1927.
  • Bostadshus, S:t Johannesgatan, kv Rosenberg 1, Uppsala 1928.
  • Bostadshus, Övre Slottsgatan 8 - Åsgränd 3, Uppsala 1929.
  • Bostads- och affärshus, Övre Slottsgatan 10 - Åsgränd 10, Uppsala 1930-1931.
  • Bostadshus, S:t Olofsgatan, Salagatan och Höganäsgatan (Kvarteret Ull, Bostadsrättsföreningen Ull)
  • Bostadshus, Åsgränd 2 - Kyrkogårdsgatan 9, Uppsala 1935.
  • Bostads- och affärshus, Bredgränd, kv Svava, Uppsala 1934.
  • Bostadshus, Östra Ågatan 57 - Vretgränd 1, Uppsala 1935.
  • Bostads- och affärshus, Kungsgatan 46, Uppsala 1936-1937.
  • Bostadshus, Kyrkogårdsgatan 25-29, Uppsala 1930.
  • Bostads- och affärshus, Kyrkogårdsgatan 19-23, Uppsala 1939.
  • Bostads- och affärshus, Svartbäcksgatan 25 - Linnégatan 5, Uppsala 1939, 1941 och 1944.
  • Ålderdomshem, Svartbäcken, Uppsala 1930-1934, utbyggnad och modernisering.
  • Bensinstations- och bostadsbyggnad, garage, Bangårdsgatan 3, Uppsala.
  • Busscentralen, kv Frigg (med järnvägsparken), Uppsala 1937.
  • Biograflokal, kv S:t Per, Svartbäcksgatan, Uppsala 1935.
  • Tullhus, på gatumark vid kv Sigurd mot Fyrisån, Uppsala 1934-1936.
  • Annex till Tekniska skolan, kv Bredablick, Uppsala 1939.
  • Stadsbibliotek och simhall, Östra Ågatan 19-21, Uppsala 1940.
  • Kontorsbyggnad för Gas- och Elverken, Kungsängsgatan 27 - Bävernsgränd 29, Uppsala 1941.
  • Kommunala mellanskolan, Uppsala 1945.
  • Nannaskolan, kv Nanna, Uppsala 1945-1946.
  • Kungsgärdet, bostadsområde med parhus, Uppsala 1925,
  • Centrum av Olof Thunström.[förtydliga] Kungsgärdet, bostadsområde, kollektivkvarter, Uppsala 1946-1947.
  • Tuna Backar, bostadsområde, gemensamhetsområde, Uppsala 1947-1950.
  • Lassebygärde, bostadsområde, gemensamhetsområde, Birkagatan 8 - 24B, Uppsala 1946.
  • Sala Backar, bostadsområde, drabantstad, Uppsala 1950-1953.
  • Engelbrektsgårdarna, bostadsområde i Gävle 1945.
  • Stadsteatern / Folkets Hus, Smedsgränd 15-17, Kungsgatan 53-55, Bredgränd 20, Uppsala 1948-1950.
  • Stadsplaner för Uppsala med omnejd, delvis i samarbete med A Lilienberg.
  • Barnstugor Uppsala, Gävle och Sollentuna.

Bilder på verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lambert Lars, red (2004). Gunnar Leche, stadsarkitekt. Uppsala: Kornhuset. Libris 9818839. ISBN 91-974366-2-3 
  • Bergold, Carl Erik (1984). ”En folkhemmets arkitekt: Gunnar Leche - stadsarkitekt i Uppsala 1920-1954”. Årsbok / Arkitekturmuseet (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1979-) 1984,: sid. 48-65 : ill.. ISSN 0280-2686. ISSN 0280-2686 ISSN 0280-2686.  Libris 2364435

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  3. ^ Lecke, GUNNAR, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 24 augusti 2017
  4. ^ Kulturella spår i Uppsala: Gunnar Leche
  5. ^ Om Gunnar Leche hos Sveriges Arkitekter Arkiverad 3 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]