Hoppa till innehållet

Uppsala centralstation

Uppsala centralstation
Gamla och nya stationsbyggnaden vid Uppsala centralstation
Stationsinformation
OrtUppsala
LandSverige
Öppnade1866
Trafikeras avMälartåg
SJ
SL
Snälltåget
ÄgareJernhusen
ArkitektAdolf W. Edelsvärd
TrafiktypPersontrafik
Kapacitet
Antal spår10
4 genomgående
4 säckspår
2 smalspår
Passagerare per år24 miljoner[källa behövs]
Förbindelser
Övriga trafikslag3. Buss Bussar
Upsala–Lenna Jernväg
Anslutande linjerOstkustbanan
Dalabanan
Föregående stationOstkustbanan: Knivsta
Museitåg: Fyrislund
Efterföljande stationOstkustbanan: Storvreta
Dalabanan: Morgongåva
Läge
Avstånd från Stockholm C65,9 km
Höjdläge7 m ö.h.
Koordinater59°51′27″N 17°38′56″Ö / 59.8574°N 17.6488°Ö / 59.8574; 17.6488
StationssignaturU
Karta
Stockholms pendeltåg

Intill centralstationen finns flera stora cykelparkeringar.

Uppsala centralstation är en järnvägsstation i Uppsala, och en av fyra stationer med reguljär persontrafik i kommunen. Stationsområdet, inklusive busshållplatser på båda sidor om spåren, kallas även Uppsala resecentrum. Stationen invigdes 1866 när tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm inleddes. Dagen innan trafiken inleddes invigdes ett stationshus ritat av Adolf W. Edelsvärd som användes fram till 2010 då en ny byggnad ritad av arkitektkontoret Wåhlin Arkitekter invigdes, efter omfattande om- och nybyggnationer på och omkring stationsområdet. Den äldre stationsbyggnaden är idag ett byggnadsminne och används för andra verksamheter (bland annat restauranger).

Centralstationen invigdes av Karl XV den 19 september 1866 och dagen därpå invigdes järnvägen mellan Uppsala och Stockholm. Mellan städerna gick tre tåg per dag i vardera riktningen och resan tog ungefär två och en halv timme.

1870-talet tillkom bandelarna Uppsala–Heby, Uppsala–Gävle och den smalspåriga Uppsala–Lännabanan. Några år senare anlades även järnvägsparken som kom att fungera som odlingslotter under första världskriget.

I och med spårvagnens och Uppsala spårvägars inträde i Uppsala 1906 drogs även ett spår fram till stationen. Linjen gick bland annat via Stora torget för slutdestination på Sysslomansgatan. Spårvagnstrafiken rullade fram till midsommar 1945 då en brand i stadens spårvagnshall ledde till akut brist på spårvagnsfordon varvid sträckan Centralstationen–Stora torget permanent ersattes med buss.

Redan 1908 hade hela sträckan till Stockholm fått dubbelspår, men det skulle dröja till 1934 innan banan elektrifierades. Under 1930-talet förlades också fjärrbusstrafiken till området; 1937 invigdes en sedan 2005 riven busstation sydväst om det gamla stationshuset.

I samband med att stationsområdet byggdes om 2005-2011 redovisas det gamla och det nuvarande stationshusets öden nedanför.

I oktober 2019 invigdes ett nytt cykelgarage på västra sidan stationen, vid spår 1. Detta skulle avlasta bristen på cykelparkeringar runt stationshuset.[1]

Den gamla stationsbyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Det ursprungliga stationshuset från 1866 ritades av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf W. Edelsvärd och fungerade som stationshus fram till 2010 då den nya stationen invigdes.[2] Det gamla stationshuset är byggnadsminne sedan 1986.[3] Framför byggnaden finns Bror Hjorths staty Näckens polska. Byggnaden fyller i dag ingen funktion för järnvägstrafiken och inrymmer flera restauranger och kaféer.

Den nya stationsbyggnaden

[redigera | redigera wikitext]
Bror Hjorths fontän Näckens polska är ett välkänt kännetecken för Uppsala centralstation

Under 20052011 genomgick stationsområdet en omfattande ombyggnad, i och med skapandet av Uppsala resecentrum. Projektet drevs gemensamt av Trafikverket, Jernhusen och Uppsala kommun. Arkitekt White arkitekter. Hela bangården byggdes om, och plankorsningen för tågpassagerare ersattes med en tunnel, Centralpassagen, något längre söderut. Den nya tunneln, centralpassagen, som öppnades i april 2010, rymmer även en cykelbana. I samband med ombyggnaden flyttades museijärnvägen Upsala-Lenna Jernvägs spår västerut, för att ge plats åt nya hus på den östra delen av bangården. En ny stationsbyggnad, ritad av Wåhlin Arkitekter för Jernhusens räkning, har uppförts omedelbart söder om det äldre stationshuset. Stationen har entréer mot Centralpassagen och ett nytt torg, utformat av Temagruppen. En ny bussgata, Stadshusgatan, byggdes framför stationsbyggnaderna och Kungsgatan byggdes om. Nya cykelparkeringar och ett nytt parkeringsgarage anlades.[4][5][6][7]

Det finns 10 spår. Fyra genomgående (1,2,7,8), fyra säckspår (3-6) och två smalspår (9-10). Eftersom det är vänstertrafik på svensk järnväg används normalt spår 1 och 2 för norrgående passerande fjärrtåg, och spår 7 och 8 för södergående sådana. Spåren däremellan används för mer lokala tåg som har start och slutstation i Uppsala och där fordonen vänder tillbaka. Vanligen spår 3 för SL:s pendeltåg, spår 4 för Mälartåg mot Stockholm samt spår 5 och 6 för Mälartåg mot Gävle och Sala. Spår 9 och 10 är smalspåriga och tillhör Upsala–Lenna Jernväg.

Pendeltågsstation

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2012 utgör Uppsala C den nordligaste ändpunkten för Stockholms pendeltågsnät. Trafiken utförs som linje 40 som normalt har sin sydliga ändpunkt i Södertälje Centrum. För resor i Uppsala län gäller UL:s taxor och i övrigt SL:s. Taxegränsen går vid Arlanda C. Vid Uppsala C finns ingen spärrlinje för pendeltågen, utan biljett måste köpas i förväg. Antalet påstigande en genomsnittlig vintervardag har beräknats till 7 100 (år 2015).[8]

Operatör Typ av tåg Från Till
Mälardalstrafik Regionaltåg
Mälartåg
Uppsala TierpGävle
SalaVästeråsEskilstuna
MärstaStockholm C
Arlanda central–Stockholm C–Södertälje syd–Eskilstuna–Örebro
SJ Snabbtåg Stockholm C Gävle–SundsvallUmeå
Gävle–LjusdalÖstersundDuved
Intercity Stockholm C Gävle–Ljusdal–Östersund–Duved
Gävle–Sundsvall–Östersund–Duved
Intercity Stockholm C Sala–Borlänge-Falun
Sala–Borlänge-Mora
Intercity Linköping–Stockholm Tierp–Gävle–Ljusdal
Nattåg Stockholm C Gävle–Ljusdal–Östersund–Duved
Gävle–Sundsvall–Umeå–Luleå/Narvik
SL Pendeltåg Uppsala Arlanda central–Stockholm CitySödertälje centrum
Snälltåget Malmö–Stockholm C Östersund–Duved
Upsala–Lenna Jernväg Museitrafik
Lennakatten
Uppsala östra Faringe

Betydelse för Uppsala

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en analys utförd av George A. Berglund publicerad i Uppsalatidningen 14 januari 2011, anses det nya resecentret ha stor betydelse för Uppsala med omnejd. Drygt 80 % av Uppsalaborna anser att centret i sin nya utformning har stor eller ganska stor betydelse för Uppsala som universitetsstad och kulturellt och kommersiellt centrum.[9]

Minnesmärken

[redigera | redigera wikitext]

I och med ombyggnaden av Uppsala centralstation så fattades beslutet om nya namn på platser och gator kring området. Flera av dessa platser är uppkallade efter betydande namn i både Uppsala och hela Sverige. Bland andra:

Noter
  1. ^ ”Cykelparkeringshus”. bygg.uppsala.se. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200803232523/https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/cykelparkeringshus/. Läst 11 mars 2020. 
  2. ^ Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 79-81. Libris 7745510. ISBN 9185098477 
  3. ^ Byggnadsminnen enligt Länsstyrelsen i Uppsala län Arkiverad 26 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Projektet Uppsala resecentrum, uppsalaresecentrum.se
  5. ^ Projektet Uppsala resecentrum, uppsalaresecentrum.se
  6. ^ Uppsala resecentrum, presentation på temagruppen.se Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Projekt Uppsala Resecentrum
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 december 2016. https://web.archive.org/web/20161214204424/http://sl.se/globalassets/rapporter-etc/fakta_om_sl_och_lanet-2015.pdf. Läst 8 april 2017. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110824044743/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6011?page=11. Läst 8 april 2011.  Uppsalatidningen

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]