Gustaf Bonde (1682–1764)

Från Wikipedia
Gustaf Bonde i riksrådsmantel. Målning av Johan Henrik Scheffel.

Gustaf Bonde den yngre, född 17 april 1682 i Stockholm,[1] död 5 december 1764, var en svensk greve, ämbetsman och politiker. Han var son till Carl Bonde i dennes första gifte. Gift med Charlotta von Liewen.

Bonde var student vid Åbo universitet från 1695 och vid universitetet i Tübingen från 1702. Åren 1703–1705 reste han till Österrike, Italien, Frankrike och Nederländerna. Från 1705 var Bonde kammarherre hos änkedrottningen Hedvig Eleonora.

Bonde gjorde sitt inträde i det politiska livet 1710 som ledamot av sekreta utskottet vid ständernas utskottsmöte. Här, liksom vid riksdagen 1713/14, hörde han till dem som höll på kungens rättigheter. 1711 hade han utnämnts till kommerseråd. Från riksdagen 1719 övergick han dock alltmer tydligt till mössornas sida. Bonde var landshövding i Östergötland 1718–1721, president i Bergskollegium 1721–1727 och riksråd 1727–1739. Åren 1731–1739 var han rikskansliråd och därmed kanslipresidenten Arvid Horns närmaste man. Han avgick samtidigt som Horn och i samband med Hattpartiets maktövertagande. Hans politiska betydelse var sedan ringa, men han blev åter riksråd 1761 sedan hattarnas ställning försvagats efter Sveriges misslyckade deltagande i Pommerska kriget.

Bonde var även ordförande i ordförande för Sicklakommissionen, författare av historiska och naturvetenskapliga skrifter och mecenat. Han invaldes 1748 som ledamot nummer 115 av Kungliga Vetenskapsakademien. Sina vetenskapliga intressen odlade han även på alkemins område.[2]

Hans grav återfinns i Spånga kyrka.[3]

Referenser

  1. ^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. https://runeberg.org/svestorman/ 
  2. ^ Edenborg, Carl Michael. Gull och mull. Ellerströms förlag, 1997
  3. ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 27

Vidare läsning

Företrädare:
Anders Eriksson Leijonhielm
Landshövding i Östergötlands län
1718–1721
Efterträdare:
Ernst Johan Creutz d.y.
Företrädare:
Arvid Horn
Sveriges kanslipresident
Tillförordnad
1738–1739
Efterträdare:
Carl Gyllenborg