Gustaf Brusewitz

Gustaf Brusewitz
	Gustaf Brusewitz
Född	3 oktober 1812; Göteborgs stad, Sverige
Död	16 juni 1899 (86 år); Göteborgs stad, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Målare, arkeolog
Befattning
	Kurator
Släktingar	Fredrik Brusewitz (syskon)
	Redigera Wikidata

För släkten Brusewitz, se Brusewitz.

Gustaf Henrik Brusewitz, född 3 oktober 1812 i Göteborg, död där 16 juni 1899, var en svensk målare, fornforskare och museiintendent i Göteborg. Han var son till grosshandlaren i Göteborg Gustaf Brusewitz och hans hustru Maria Charlotta Busch samt bror till Fredrik Brusewitz.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brusewitz studerade vid Konstakademien i Stockholm 1829–1836 och för gravören Christian Didrik Forssell. Han var elev vid Franska akademin i Rom i Villa Medici 1839–1840, studerade i Paris 1842–1845 på Léon Cogniets ateljé och vid teckningsakademin i Schweiz.

Han ägnade sig åt historiskt och religiöst måleri, men var främst verksam inom fornforskning och var intendent för den historiska avdelningen på Göteborgs museum 1865–1891. Han tecknade av en stor mängd av Bohusläns fornminnen och utgav flera arbeten om landskapets äldre historia och arkeologi. Han var gift med Sofia Amalia Lindhé 21 juli 1850^[6].

Brusewitz är representerad vid bland annat Göteborgs Historiska museum,^[7] Göteborgs konstmuseum,^[8] Norrköpings konstmuseum^[9] och Nationalmuseum i Stockholm.^[10]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Kung Karl XII i Bender. Oljemålning.
Porträtt av Hilda Amalia Brusewitz (f. 1853). Oljemålning.
Skörstorps kyrka. Teckning.
Dopfunt i Finnekumla kyrka. Teckning.
Offerhäll med skålgropar. Teckning

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Elfsyssel (södra Bohus-län) : historiska minnen, samlade ur så väl äldre som nyare verk och urkunder : med afbildningar af de märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen m.m. Göteborg. 1860-1864. Libris 2531897. https://runeberg.org/elfsyssel/
- Faksimil av första upplagan. Stockholm: Forum. 1975. Libris 1369515. ISBN 91-37-05916-5
Förteckning öfver Göteborgs musei arkeologiska och etnografiska samlingar. Göteborg. 1867. Libris 3133988
Förteckning öfver Göteborgs musei historiska samlingar (2. förbättrade uppl). Göteborg. 1870. Libris 3133986
Historiska anteckningar rörande säteriet Jonsered, beläget i Partilleds socken, Säfvedals härad af Göteborgs och Bohus län, från 1545 till närvarande tid. Göteborg. 1876. Libris 1596022
Om runstenen från Nya Elfborg. : (Nr 1516 bland föremål i Göteborgs Musei historiska samling.). [Göteborg]. 1878. Libris 2531739
Göteborgs museum : vägledning för besökande i nämnde musei historiska och etnografiska samling. Göteborg. 1880. Libris 2531738
”Berättelse om Göteborgs musei historiska och etnografiska samlingar samt om arkivet alltifrån deras första upphof till och med året 1885”. Göteborgs musei tjugofemårs-berättelse från 20 december 1861 till 20 december 1886 jämte statsrådet O.I. Fåhraeus' tal vid musei öppnade. Göteborg. 1888. sid. 41-146. Libris 2682684
Ur Bohusläns konunga-sagor. [Göteborg]. 1896-1898. Libris 2531740
Venderne i Konongahella d. 9 aug. 1135. Göteborg. 1898. Libris 9145885

Postum utgivning[redigera | redigera wikitext]

Anteckningar under vistelsen i Falkenbergstrakten sommaren 1864 / avskrivna och med nödiga kommentarer försedda av Sven Granlund. Samfundet Hallands biblioteks vänners publikationer ; 1. Halmstad: Hallands biblioteks vänner. 1950. Libris 1389947
Anteckningar rörande fornlemningar, äldre byggnader och historiska minnen i Halmstad, Tönnersjö och Höks härader af Halland under en vandring i juli månad 1858 / avskrivna och med nödiga kommentarer försedda av Sven Granlund. Samfundet Hallands biblioteks vänners publikationer ; 2. Halmstad: Samfundet Hallands biblioteks vänner. 1952. Libris 1492388
Anteckningar under vandringar i södra Halland sommaren 1865 / avskrivna och med nödiga kommentarer försedda av Sven Granlund. Samfundet Hallands biblioteks vänners publikationer ; 3. Halmstad: Samfundet Hallands biblioteks vänner. 1953. Libris 1492389
”Anteckningar under en vistelse i den så kallade Fahlebygden år 1860”. Falbygden (Falköping : Falbygdens museum, 1927-) 1985 (39),: sid. 8-43 : ill. 1985. ISSN 0347-2833. ISSN 0347-2833 ISSN 0347-2833. Libris 2887740
”Anteckningar under en vistelse i Sköfde och vandringar deromkring år 1861”. Falbygden (Falköping : Falbygdens museum, 1927-) 1986 (40),: sid. 7-30 : ill. 1986. ISSN 0347-2833. ISSN 0347-2833 ISSN 0347-2833. Libris 2888034
”Anteckningar om en resa uti Vestergötland 1862”. Falbygden (Falköping : Falbygdens museum, 1927-) 1987 (40),: sid. 5-26 : ill. 1987. ISSN 0347-2833. ISSN 0347-2833 ISSN 0347-2833. Libris 2888085

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

Holmberg, Axel Emanuel; Brusewitz Gustaf Henrik (1867). Bohusläns historia och beskrifning (2. uppl. /efter författarens död genomsedd och rättad af G. Brusewitz). Örebro. Libris 417489
- Holmberg, Axel Emanuel; Brusewitz Gustaf Henrik (1908-1913). Bohusläns historia och beskrifning ([3. utg.]). Göteborg: Göteborgs Aftonblad. Libris 3235038 - Omtryck af andra upplagan [Örebro 1867; "efter författarens död genomsedd och rättad af G. Brusewitz"]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Svensk uppslagsbok, Lund 1930
Svensk släktbok 1912, Stockholm 1911
Kruse, John (1901). Svenskt Porträttgalleri XX. sid. 28. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Svenskt_Porträttgalleri_XX.djvu?page=46

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e] Gustaf Henrik Brusewitz, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] KulturNav, Gustaf Henrik Brusewitz, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Brusewitz, Gustaf Henrik, läs online läs online, läst: 15 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Gustaf Henrik Brusewitz - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17087. Läst 8 februari 2024.
^ Göteborgs Historiska museum
^ Göteborgs konstmuseum
^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020
^ Nationalmuseum

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Thulin, Otto: Gustaf Henrik Brusewitz i Svenskt biografiskt lexikon (1926)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Brusewitz, Gustaf Henrik i Libris

[9aa2f5e77596638e5585dc1f41ae55239dcbab5a-1] [a b c d e] Gustaf Henrik Brusewitz, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[950522d932324cb019827d8b4deb66b129a02deb-2] [a b] KulturNav, Gustaf Henrik Brusewitz, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[f7a8eaed5caa72b3a50c1f4e727e694334c6a3e9-3] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Brusewitz, Gustaf Henrik, läs online läs online, läst: 15 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[c6407abdab392d090e19788f965398d2e82e077d-4] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[fb4681ac6ef47e5ac6ad4188d14406c441a7ffe8-5] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[6] ”Gustaf Henrik Brusewitz - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17087. Läst 8 februari 2024.

[7] Göteborgs Historiska museum

[8] Göteborgs konstmuseum

[9] Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020

[10] Nationalmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]