Gustaf Svanberg (jurist)
| Gustaf Svanberg | |
 | |
| Född | 31 januari 1839[1][2][3] Uppsala församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 oktober 1909[3] (70 år) Gustavi församling[3], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[4][5] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Politiker[6][3] |
| Befattning | |
| Borgmästare (1885–1904)[6][3] Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1887–1887)[6][3] Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1891–1899)[6][3] | |
| Politiskt parti | |
| Andra kammarens center (–)[3] borgmästarepartiet (–)[3] nya centern (partigrupp 1895-1896) (–)[3] politisk vilde (–)[3] | |
| Maka | Marie Louise Svanberg[3] |
| Föräldrar | Gustaf Svanberg[1][3] |
| Redigera Wikidata | |
Per Fredrik Gustaf Cornelius Svanberg, född 31 januari 1839 i Uppsala, död 28 oktober 1909 i Göteborg, var en svensk jurist och riksdagsman. Han var son till Gustaf Svanberg och dotterson till Nils Fredrik Biberg.
Svanberg blev student vid Uppsala universitet 1856, filosofie kandidat och filosofie magister där 1860 samt avlade hovrättsexamen 1863. Han blev vice häradshövding 1867 och justitierådman i Göteborg 1883 samt var handels- och politiborgmästare där 1885–1904. Svanberg intog en framskjuten plats i Göteborgs kommunala liv, bland annat som drätselkammarledamot, ledamot av styrelserna för Göteborgs högskola, vid vars organisation han medverkade, för Göteborgs museum och av hamnstyrelsen; därjämte deltog han som ordförande och ledamot i flera kommittéer rörande havsfisket under 1890-talet. Som rikspolitiker var han ledamot av riksdagens andra kammare 1887 (majriksdagen) samt 1891-99, invald i Göteborgs stads valkrets. Han var en av bildarna av Borgmästarepartiet, som kom till efter en schism med Adolf Hedin om andrakammarcenterns hållning i frågan om lösdrivarlagen. År 1881 invaldes Svanberg i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.
Han gifte sig 6 december 1870 med Marie Louise Hasselgren (1842–1926), som var dotter till godsägaren Nils Johan Hasselgren och Charlotta, född Chöler.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svanberg, Per Fredrik Gustaf Cornelius i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Svanberg, 2. Per Fredrik Gustaf Cornelius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962 : II : Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Göteborg 1963 s. 510f
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/6 (1813-1854), bildid: C0004340_00230, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”9,Pehr Fredrik Gustaf Cornelius”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Svanberg, Per Fredrik Gustaf Cornelius, f. 1839 i Uppsala Uppsala län, Politie Borgmästare, läs onlineläs online, läst: 7 juli 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 156, Svanberg i Göteborg, P F Gustaf C, läst: 5 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Svanberg, Gustaf, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Svanberg d.y.1839-1909, Svenska kyrkan, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 219, Per Fredrik Gustaf Cornelius Svanberg, läs onlineläs online, läst: 2 mars 2022.[källa från Wikidata]
|