Gustav Kraitz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustav Kraitz, 2015
Gustav och Ulla Kraitz, 2015

Gustav Kraitz, egentligen Gusztav Istvan Kraitz, född 30 mars 1926 i Miskolc i Ungern, är en svensk keramiker och skulptör. Han samarbetar ofta med hustrun, konstnären Ulla Kraitz.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustav Kraitz växte upp i Miskolc i Ungern. År 1943 vann han som gymnasist en teckningstävling och året därpå började han på Konstakademien i Budapest. När sovjetarmén invaderade Budapest i januari 1945, greps Kraitz likt tusentals andra och fördes till straffarbete i kolgruvorna. Det enda skälet var att han hade studerat vid den statliga konstakademien i det nazistallierade Ungern. I kolgruvorna tvangs han under drygt fyra år skyffla sju ton kol per dygn. Av 3000 fångar var han en av få som överlevde.

År 1949 frigavs han och kunde fullborda sina akademistudier 1949–1952, nu med inriktning på skulptur. När sovjetiska trupper återigen invaderade Ungern 1956, flydde han via Österrike och kom slutligen till Sverige, där han av sin ungerske konstprofessor fått rekommendation att uppsöka en viss konstnär i Stockholm.

År 1960 träffade han konstnären Ulla Stenqvist. De gifte sig året därpå och har sedan dess arbetat både tillsammans och var för sig. Efter att inledningsvis ha inriktat sig på keramiska bruksföremål började de efterhand övergå till en mer fri konstnärlig form. Han har experimenterat sig fram till en kinesisk glasyrteknik i en het, vedeldad ugn med anor från kinesiska Ming- och Songdynastierna, som han vidareutvecklat efter 1956. Senare har studenter från Kina rest till Sverige för att lära sig mer om denna teknik hos paret Kraitz. I sitt arbete sammanför han gärna keramiska delar av olika geometrisk form i dynamiska kompositioner.

Makarna bor sedan 1968 i Fogdarp, Båstads kommun utanför Förslöv i Skåne och har barnen konstnären och keramikern Cecilia Kraitz och formgivaren Anna Kraitz.[1]

Kulturhuset Ravinen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kulturhuset Ravinen

Sedan 1990-talets början har paret Kraitz varit initiativtagare till och en drivande kraft för bygget av en konsthalls- och konsertbyggnad vid en bäckravin i Norrvikens trädgårdar. Insamlingsstiftelsen Ulla och Gustav Kraitz Kulturstiftelse bildades för finansieringen. Kulturhuset Ravinen invigdes 2021.

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Hope, Wallenbergmonumentet vid FN:s huvudkontor (1998), diabas och brons, hörnet av Första avenyn och 47:e gatan i New York + vid Utrikesdepartementet i Stockholm (tillsammans med Ulla Kraitz)
  • Kattarakt (2002), brons och betong, Södertull i Malmö (tillsammans med Ulla Kraitz). Namnet på den konstnärliga kompositionen kommer från engelska: cat art action "kattkonst-händelse") eller en kombination av ord: "katter" och "akt (akta)"
Kattarakt (2002), brons och betong, Södertull, Malmö.
  • Trygghet (2005), brons och granit, Storgatan i Höganäs (tillsammans med Ulla Kraitz)
Trygghet (2005), Storgatan, Höganäs.
Bakom vågorna (2010), flyktingmonument, Helsingborg.
Statyn Birgit (2013), Birgit Nilssons plats, Båstad.
Raoul Wallenberg-minnesmärket (2014), Budapest.

Representation av verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Swärd, Gunnel; Swärd Kjell (1982). Konstnärer i Skåne/Blekinge 1. Klippan: Pedagogförl. sid. 232. Libris 337672. ISBN 9185768243 
  2. ^ Invigning 17 maj 2013
  3. ^ Dagens Nyheter Kultur den 4 september 2015, sidan 5
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Moderna museet
  6. ^ Kulturen i Lund
  7. ^ Helsingborgs museum
  8. ^ Värmlands museum
  9. ^ Region Skåne, Pristagarpresentation, Region Skånes kulturpris 2003
  10. ^ Skånemoderaternas webbplats 2008-09-24, läst 2010-11-23

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]