Hästdjur
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Hästdjur | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Uddtåiga hovdjur Perissodactyla |
| Familj | Hästdjur Equidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Equidae | |
| Auktor | Gray, 1821 |
| Släkten | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hästdjur (Equidae) är en familj i ordningen uddatåiga hovdjur. Familjens enda idag levande släkte är Equus, men fossil visar på en stor mängd andra utdöda släkten.
Systematik
Hästdjurens evolution från den skogslevande Hyracotherium, ungefär stor som en räv, fram till den moderna hästen är väl beskrivet.
Hästdjuren tillhör ordningen uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) som kännetecknas av hovar och ett udda antal tår på varje fot. De har rörlig överläpp och tänder som med likartad formel. Detta visar att hästdjuren delar en gemensam förfader med tapirer och noshörningar.
De uddatåiga hovdjuren utvecklades under sen paleocen, mindre än 10 miljoner år efter det massutdöende vid slutet av krita. Denna grupp av djur verkar från början ha varit specialiserade för tropiska regnskogar, men medan tapirer, och i viss mån noshörningar, behöll denna anpassning, anpassade sig hästdjuren i stället till ett liv i torrare klimat på stäppen.
Den moderna hästens tidiga förfäder hade flera utspridda tår, en anpassning till den mjuka fuktiga marken i urskogarna. När olika arter av gräs och halvgräs uppstod, och stäpperna bredde ut sig, förändrades hästdjurens diet från lövverk till gräs. Detta resulterade bland annat i att deras tänder blev längre och slitstarkare. Samtidigt resulterade det nya predationstrycket att hästdjuren utvecklades till att bli snabbare för att undkomma större rovdjur. Detta resulterade i längre ben och att några av tårna lyftes upp från marken så att kroppens vikt gradvis i allt större utsträckning kom att ligga på den längsta, tredje, tån.
Forskningshistoria
En rad fossil som upptäcktes i Nordamerika av paleontologen Othniel Charles Marsh under 1870-talet låg till grund för en kedja av arter som ansågs utgöra den utvecklingslinje som ledde fram till den moderna hästen. Kedjan börjar med Hyracotherium och slutar med den moderna hästen (Equus) och populariserades av Thomas Huxley. Denna utvecklingslinje blev en av de mest spridda exemplen på tydlig evolutionär utveckling. Hästens utvecklingslinje inkluderades i många läroböcker i biologi och denna kedja över övergångsfossiler ställdes ut på American Museum of Natural History på ett sätt som framhävde en gradvis rätlinjig utveckling av hästen.
Allteftersom fler fossil av hästdjur har upptäckts, har man fått dra slutsatsen att den faktiska evolutionen från Hyracotherium till Equus är mycket komplexare och mångförgrenad än man från början trodde. Den raka linjen mellan arterna har ersatts av en rikare modell med ett stort antal grenar i olika riktningar, av vilken enbart en leder till den moderna hästen. Man betonar numera att hästen inte är slutmålet för all evolution inom hästdjuren, utan enbart det enda släkte som överlevt till nutid.
Detaljerad information från fossil om nya hästdjurs antal och spridning har också visat att utvecklingen från en art till en annan inte var så jämn och sammanhängande som en gång antogs - även om vissa övergångar, som från Dinohippus till Equus verkligen var gradvisa framsteg - så var ett antal andra, som från Epihippus till Mesohippus relativt sett abrupta och plötsliga, sett ur en geologiskt tidsperspektiv, och förändringen skedde under blott ett par miljoner år. Både anagenes (gradvis förändring av genfrekvensen hos en population) och kladogenes (en population "uppdelas" i två distinkta utvecklingsgrenar) förekom, och många arter levde sida vid sida med den art de utvecklats från. Förändringar i vad som kännetecknade ett hästdjur skedde inte alltid längs en rät linje, vissa särdrag kom och gick och kom tillbaka under olika tidpunkter under utvecklingslinjen, och det är endast från ett historiskt perspektiv som en utvecklingenstrend kan urskiljas.[1]
Släkten
- †Anchilophus
- †Anchitherium
- †Archaeohippus
- †Astrohippus
- †Calippus
- †Cormohipparion
- †Dinohippus
- †Epihippus
- Equus
- †Eurohippus
- †Haplohippus
- †Haplohippus
- †Hipparion
- †Hippidion
- †Hypohippus
- †Hyracotherium
- †Lophiotherium
- †Megahippus
- †Merychippus
- †Mesohippus
- †Miohippus
- †Nannippus
- †Neohipparion
- †Onohippidium
- †Orohippus
- †Pachynolophus
- †Paleotherium
- †Parahipparion
- †Parahippus
- †Pliohippus
- †Propachynolophus
- †Propalaeotherium
- †Pseudohipparion
- †Scaphohippus
- †Sinohippus
- †Stylohipparion
Se även
Källor
- Delar av denna artikel är baserad på en översättning från engelska Wikipedias artikel Evolution of the horse
Noter
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Hunt, Kathleen (1995). Horse Evolution.