Hannes Sköld

Från Wikipedia
Version från den 7 juli 2016 kl. 18.09 av Prmbrsn (Diskussion | Bidrag) (bytt rubrik)
Hannes Sköld

Johannes ("Hannes") Evelinus Sköld, född 20 september 1886 i Heby, död 14 september 1930 i Höör, var en svensk språkforskare, författare, poet och socialist. Han var bror till konstnären Otte Sköld och far till författaren Bo Sköld.

Missonärssonen Hannes Sköld växte delvis upp i Kina men kom 1897 till Norrköping och var barndomsvän med Ture Nerman. Sköld flyttade till Göteborg efter studenten för att studera vid Göteborgs högskola. Han blev där 1907 fil. kand., fil. lic. i Lund 1916, fil. dr 1922 i slaviska språk och jämförande språkforskning. Vid sidan av sina vetenskapliga studier verkade han även som socialistisk agitator och journalist och hade redan i Göteborg lärt känna Zeth Höglund och blev liksom denne aktiv i arbetarrörelsen som vänstersocialist.

Som ung reste Hannes Sköld mycket runt i Europa och bodde bland annat i Paris och Köpenhamn. Han gav ut sin första bok 1911, diktsamlingen Sånger om strid och kärlek, på eget förlag. Sköld dömdes till fängelse samma år för antimilitaristisk propaganda, och avtjänade sitt straff på Långholmens fängelse. Där skrev han sin andra bok; Gallersånger, 1912. Han behärskade flera europeiska och asiatiska språk och översatte bl a August Bebels memoarer samt skrev flera vetenskapliga verk på tyska och engelska.

Sköld medarbetade i flera olika socialdemokratiska tidningar men även i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1917 när SAP splittrades följde han Höglunds vänstersocialistiska gren, och blev snart kommunist. Han reste till Ryssland efter kommunistrevolutionen 1917, lärde sig ryska och gifte sig 1918 med Nancy Nilsson (född 1892).

Hannes Sköld var med och grundade Clarté och var redaktör för tidskriften Clarté 1924-1926. Bland hans mer populära texter kan nämnas Första maj som fortfarande tillhör de mest sjungna förstamajsångerna i svensk arbetarrörelse.

Bibliografi (urval)

  • Sånger om striden och kärleken (Halmstad: Kilbom i distr., 1911)
  • Svenska kungadömet som furstespegel och folkföresyn (Fram, 1911)
  • Gallersånger (Holmström, 1911)
  • Ryska revolutionen (Bonnier, 1917)
  • Zur Chronologie der štokavischen Akzentverschiebung (Diss. Lunds universitet, 1922)
  • The Nirukta: its place in old Indian literature, its etymologies (1926)
  • Anteckningar om ryska revolutionen (Verdandi, 1927)
  • Aperçu sur un texte de lectionnaire en vieux slave de la Bibliothèque royale à Stockholm (Lund 1927)
Redaktör
  • Det befästa fattighuset: antimilitaristisk och socialistisk handbok (under red. av Z. Höglund, Hannes Sköld & Fredrik Ström, Fram, 1913)

Översättningar (urval)

  • Karl Marx: Pariskommunen (Der Bürgerkrieg in Frankreich) (1912)
  • August Bebel: Ur min levnad (Framtiden, 1912)
  • Jeppe Aakjær: Vredens barn (Fram, 1912)
  • Charles Richet: Kriget - det förgångna, freden - framtiden (översatt tillsammans med Efraim Sköld, Bonnier, 1914)
  • François de La Rochefoucauld: Maximer (Bonnier, 1915)
  • Vladimir Lenin: Revolutionen och staten (Fram, 1919)
  • Vladimir Lenin: Kommunismens barnsjukdom (Detskaja boleznʹ "levizny" v kommunizme) (Fram, 1921)
  • Anton Pannekoek: Olika riktningar inom arbetarrörelsen (Taktische Differenzen in der Arbeiterbewegung) (Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, 1979)

Litteratur

  • Ebbe Tuneld: "Minnesord över docenten Hannes Sköld". I Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundets i Lund årsberättelse, 1930-1931 (1931)
  • Gösta Langenfelt: "Hannes Sköld: arbetarjournalist och vetenskapsman". I Arbetarens jul, 1942, s. 23-26

Externa länkar