Heby
| Heby | |
| Tätort Centralort | |
 Gata i Heby
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Heby kommun |
| Distrikt | Västerlövsta distrikt |
| Koordinater | 59°56′27″N 16°51′22″Ö / 59.94083°N 16.85611°Ö |
| Area | |
| - tätort | 400 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 1 225,61 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 833 (2020)[3] |
| - kommun | 14 334 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7,1 inv./hektar |
| - kommun | 12 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Heby |
| Postnummer | 744 31, 744 32 |
| Riktnummer | 0224 |
| Tätortskod | T6232[4] |
| Beb.områdeskod | 0331TC102 (1960–)[5] |
| Geonames | 2707057 |
  Ortens läge i Uppsala län
| |
| Wikimedia Commons: Heby | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Heby är en tätort i Uppland och centralort i Heby kommun i Uppsala län. Någon kyrkby har aldrig funnits i Västerlövsta socken. Däremot anlades järnvägsstationen på Heby ägor i anslutning till kyrkan, och när sedan stationssamhället växte fram kom det att växa upp runt kyrkan.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Numera är tegelbruket i grannsocknen Vittinge ett av de få kvarvarande i landet.
Heby omtalas första gången 1370, då kung Albrekt överlät 1/2-öresland förbrutet gods i Heby till Sten Stensson (Bielke).[6] År 1416 sålde Jöns Larsson av Lydinge-ätten 12 öresland i Heby till Uppsala domkyrka. År 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörande S:t Eriks prebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman.
År 1873 blev Heby ett stationssamhälle vid dåvarande Norra stambanans delsträcka Uppsala-Krylbo, idag en del av Dalabanan. Därmed började tätorten Heby växa fram. Fram till 1960-talet passerade även Enköping-Heby-Runhällens Järnväg Heby men numera är endast Dalabanan kvar.
År 1913 fanns här tegelbruk, sågverk, gjuteri, mekanisk verkstad och läskedrycksfabrik. Dessutom gästgiveri, läkaremottagning och apotek och avdelningskontor för Gefleborgs Enskilda Bank.
Heby var och är kyrkby i Västerlövsta socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Västerlövsta landskommun. I denna inrättades den 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle vilket upplöstes den 31 december 1952.[7]
Efter en folkomröstning i slutet av 1990-talet, där de flesta invånare röstade för ett länsbyte, samt ett riksdagsbeslut hösten 2005 överfördes Heby kommun från Västmanlands län till Uppsala län den 1 januari 2007.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Heby 1900–2020[8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 878 | † | ||
| 1960 | 2 151 | |||
| 1965 | 2 315 | |||
| 1970 | 2 377 | |||
| 1975 | 2 578 | |||
| 1980 | 2 604 | |||
| 1990 | 2 604 | 329 | ||
| 1995 | 2 704 | 330 | ||
| 2000 | 2 613 | 332 | ||
| 2005 | 2 687 | 336 | ||
| 2010 | 2 550 | 354 | ||
| 2015 | 2 724 | 370 | ||
| 2020 | 2 833 | 400 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1997 stannar tågen åter i Heby vilket gör pendling till Sala och Uppsala lättare. Sedan 2012 finns regionaltågstrafik (tidigare Upptåget, numera Mälartåg) på sträckan Sala–Uppsala med uppehåll i Heby. Den populäraste busslinjen är 848 som går mellan Uppsala och Sala med stopp i Heby. Det finns även tre andra linjer, 225 Enköping via Fjärdhundra, 865 Östervåla via Runhällen och Tärnsjö samt även 867 Östervåla via Huddunge och Tärnsjö. Samtliga busslinjer körs av UL.
De huvudsakliga vägförbindelserna är riksväg 56 norrut mot Valbo/Gävle och söderut mot Norrköping via Sala och Västerås, riksväg 72 österut mot Uppsala och västerut mot Sala, samt länsväg 254 mot Fjärdhundra och vidare mot Enköping.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Arbetsmarknaden i Heby domineras idag av kommunförvaltning, Heby Såg (Setra Group AB) samt många småföretag och handel. Runt Heby finns en levande landsbygd.
Gefleborgs enskilda bank öppnade ett kontor i Heby på 1890-talet.[10] Denna bank uppgick så småningom i Svenska Handelsbanken. Även Mälareprovinsernas bank etablerade ett kontor i Heby[11] som år 1925 också överläts till Svenska Handelsbanken.[12] Sala sparbank etablerade sig i Heby år 1930.[13] Handelsbanken lade ner kontoret i Heby i april 2021.[14][15] Därefter var sparbanken ensam kvar på orten.
Hembygdsgården
[redigera | redigera wikitext]Västerlövsta hembygdsförening bildades den 8 juli 1943 med prosten Erik Ström som ordförande och med anledning av att Erik Ers-gården skulle rivas. Gården undersöktes av sakkunniga intendenter från Uppsala och Västerås, Nils Ålenius och Sven Drakenberg. Den är från början av 1800-talet, i två våningar, 22 meter lång och med sex fönsteraxlar på långsidan. Rummen är förhållandevis stora. Ett av dem, på den övre våningen, har använts som tingssal. Gårdens ägare lämnade gården som gåva och bekostade nedtagning och uppmärkning. Den återuppfördes i Klockarhagen i samhällets västra del, i en sluttning med utsikt mot bland annat kyrkan. På midsommaraftonen 1944 togs det första spadtaget av landshövding Conrad Jonsson, som även invigde hembygdsgården 1946.[16]
-
Gamla bryggeriet i Heby, numera tegelbruksmuseum. -
Västerlövsta kyrka är centralt belägen i Heby.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”SDHK-nr: 9619 - Riksarkivet - Sök i arkiven”. web.archive.org. 27 september 2024. Arkiverad från originalet den 27 september 2024. https://web.archive.org/web/20240927074315/https://sok.riksarkivet.se/?postid=sdhk_9619. Läst 27 september 2024.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Gefleborgs enskilda bank i Svensk rikskalender 1908
- ^ Aktiebolaget Mälareprovinsernas bank i Sveriges statskalender 1921
- ^ Mälarebanken ökar avskrivningar inför bankfusionen, Svenska Dagbladet, 2 februari 1926
- ^ Historia, Sala Sparbank
- ^ Handelsbanken stänger i Heby: ”Vi har väldigt få besök på kontoret”, Sala Allehanda, 19 mars 2021 [inloggning kan krävas]
- ^ Handelsbanken stänger kontoret i Heby, Upsala Nya Tidning, 18 mars 2021
- ^ Josef Wahlström (1948). "Västerlövsta hembygdsförening och hembygdsgård", i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, vol. 36, 1948, sid. 69-71
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Det medeltida Sverige, volym 1:8, Fjädrundaland.
- Svenska turistföreningens resehandböcker XXI, Uppland och Västmanland. Stockholm 1913
| ||||||||||||||||
| |||||
| |||||||||||
