Heby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Heby
Tätort
Centralort
Gata i Heby
Gata i Heby
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Heby kommun
Distrikt Västerlövsta distrikt
Koordinater 59°56′27″N 16°51′22″Ö / 59.94083°N 16.85611°Ö / 59.94083; 16.85611
Area
 - tätort 370 hektar (2015)[3]
 - kommun 1 225,58 kvadratkilometer (2017)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 703 (2017)[3]
 - kommun 13 857 (2018)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,305 inv./hektar
 - kommun 11 inv./kvadratkilometer
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Heby
Postnummer 744 31, 744 32
Riktnummer 0224
Tätortskod T6232[4]
GeoNames 2707057
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Heby
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Heby är en tätort i Uppland och centralort i Heby kommun i Uppsala län (före den 1 januari 2007 Västmanlands län). Heby är också kyrkbyn i Västerlövsta socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Numera är tegelbruket i grannsocknen Vittinge ett av de få kvarvarande i landet.

Heby omtalas första gången 1370, då kung Albrekt överlät 1-öresland förbrutet gods i Heby till Sten Stensson (Bielke). År 1416 sålde Jöns Larsson av Lydinge-ätten 12 öresland i Heby till Uppsala domkyrka. År 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörande S:t Eriks prebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman.

År 1873 blev Heby ett stationssamhälle vid dåvarande Norra stambanans delsträcka Uppsala-Krylbo, idag en del av Dalabanan. Därmed började tätorten Heby växa fram. Fram till 1960-talet passerade även Enköping-Heby-Runhällens Järnväg Heby men numera är endast Dalabanan kvar.

År 1913 fanns här tegelbruk, sågverk, gjuteri, mekanisk verkstad och läskedrycksfabrik. Dessutom gästgiveri, läkaremottagning och apotek och avdelningskontor för Gävleborgs enskilda bank.

Heby var och är beläget i Västerlövsta socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Västerlövsta landskommun. I denna inrättades den 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle vilket upplöstes den 31 december 1952.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Heby 1900–2015[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
878
1960
  
2 151
1965
  
2 315
1970
  
2 377
1975
  
2 578
1980
  
2 604
1990
  
2 604 329
1995
  
2 704 330
2000
  
2 613 332
2005
  
2 687 336
2010
  
2 550 354
2015
  
2 724 370

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 1997 stannar tågen åter i Heby vilket gör pendling till Sala och Uppsala lättare. Upplands lokaltrafik trafikerar sedan 2012 Upptågstrafik på sträckan Sala-Uppsala och stannar i Heby på vägen. Den populärast linjen i Heby är 848 och går mellan Uppsala och Sala med stopp i Heby. Det finns även tre andra linjer, 225 Enköping via Fjärdhundra, 865 Östervåla via Runhällen och Tärnsjö och även 867 Östervåla via Huddunge och Tärnsjö. Dessa linje trafikeras av Nobina.

De huvudsakliga vägförbindelserna är riksväg 56 norrut mot Gävle och söderut mot Norrköping via Sala och Västerås, riksväg 72 österut mot Uppsala och västerut mot Sala, samt länsväg 254 mot Fjärdhundra och vidare mot Enköping.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Arbetsmarknaden i Heby domineras idag av kommunförvaltning, Heby Såg (Setra Group AB) samt många småföretag och handel. Runt Heby finns en levande landsbygd.

Hembygdsgården[redigera | redigera wikitext]

Västerlövsta hembygdsförening bildades den 8 juli 1943 med prosten Erik Ström som ordförande och med anledning av att Erik Ers-gården skulle rivas. Gården undersöktes av sakkunniga intendenter från Uppsala och Västerås, Nils Ålenius och Sven Drakenberg. Den är från början av 1800-talet, i två våningar, 22 meter lång och med sex fönsteraxlar på långsidan. Rummen är förhållandevis stora. Ett av dem, på den övre våningen, har använts som tingssal. Gårdens ägare lämnade gården som gåva och bekostade nedtagning och uppmärkning. Den återuppfördes i Klockarhagen i samhällets västra del, i en sluttning med utsikt mot bland annat kyrkan. På midsommaraftonen 1944 togs det första spadtaget av landshövding Conrad Jonsson, som även invigde hembygdsgården 1946.[8]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommunarealer den 1 januari 2017, Statistiska centralbyrån, 28 februari 2017, läs online, läst: 26 oktober 2017
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–30 juni 2018, Statistiska centralbyrån, 17 augusti 2018, läs online
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 19 september 2013
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ Josef Wahlström (1948). "Västerlövsta hembygdsförening och hembygdsgård", i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, vol. 36, 1948, sid. 69-71

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Det medeltida Sverige, volym 1:8, Fjädrundaland.
  • Svenska turistföreningens resehandböcker XXI, Uppland och Västmanland. Stockholm 1913