Harry Söderman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harry Söderman – "Revolver-Harry"

Harry Söderman, Revolver-Harry, född 24 augusti 1902 i Stockholm, död 16 mars 1956 i Tanger, var en svensk ingenjör, ämbetsman och kriminaltekniker. Han var chef för SKA, Statens Kriminaltekniska Anstalt 1939-1953 och var även med och byggde upp en norsk poliskår i Sverige under senare delen av andra världskriget.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gravplatsen på Turinge kyrkogård.

Södermans far var kronofogden i Jämtlands östra fögderi Pehr Söderman (1852–1914), som ursprungligen kom från Undersviks socken i Hälsingland, och modern Karolina (Karin) Sahlin (1872–1962) kom från Lillsjöhögen i Jämtland. Familjen var vid hans födelse bosatt i Östersund, men flyttade sedan till Kälarne där syskonen föddes. När Harry Söderman började i Östersunds högre allmänna läroverk hade familjen återflyttat till Östersund.

Söderman utbildade sig under 1920-talet till kemist i Malmö och Altenburg i Tyskland, där han avlade civilingenjörsexamen år 1924. Från 1926 fick han möjlighet att studera kriminalteknik för den framstående franske kriminalteknikern Edmond Locard vid Universitetet i Lyon, och där avlade han doktorsexamen år 1928 med en avhandling i ballistik, där han beskrev metoden för att identifiera vilket vapen en kula avfyrats från.[1]

Söderman blev docent i kriminalteknik vid Stockholms universitet år 1930. Han reste också till USA för att ta del av de senaste rönen inom kriminaltekniken, och var chef för staden New Yorks polislaboratorium under året 1934. Han var redaktör för Nordisk kriminalteknisk tidskrift från 1931, och generalsekreterare i Internationella akademin för kriminalvetenskaper från 1938. 1939 blev han utsedd till chef för den nystartade Statens Kriminaltekniska Anstalt (SKA), föregångaren till Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), som han ledde fram till 1953.

Under andra världskriget fick Söderman 1942 uppdraget att i hemlighet sätta upp en norsk polisstyrka baserad på norrmän som flytt till Sverige på grund av den tyska ockupationen av Norge. I takt med att krigsläget förbättrades för de allierade blev utbildningen mer militärt inriktad. En styrka med danskar sattes också upp. Totalt utbildades 15 000 norrmän och 3 000 danskar. I krigets slutskede i maj 1945 befann sig Söderman i Oslo för att förhandla om frigivning av norska fångar. Han deltog i Oslos befrielse vid Tysklands kapitulation.

Efter kriget fortsatte Söderman att arbeta internationellt i Interpol. Han bistod bland annat den västtyska polisen i dess återuppbyggnadsarbete efter andra världskriget. Han avled 1956 av en hjärtattack under ett uppdrag i den nordafrikanska staden Tanger, och är begravd på kyrkogården vid Turinge kyrka utanför Nykvarn,[2] nära hans dåvarande hem på gården Berga, Vidbynäs.

I Norge räknas han som en av motståndshjältarna,[3] och polistruppernas veteranförening har årligen rest till Turinge för att lägga ner en krans på hans grav.[4] I Furudal norr om Rättvik finns sedan 1994 en byst till hans minne,[5] 2006 invigdes en byst av honom på Voksenåsen i Oslo,[6] och i Nora har man uppkallat ett torg efter honom.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Brottets värld (1927)
  • Handbok i kriminalteknik, tillsammans med Ernst Fontell (1930)
  • Minnesbok för kriminalpolisen (1938)
  • Skandinaviskt mellanspel (1945)
  • Inte bara brott (1956)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Söderman, Harry (1928). L'expertise des armes à feu courtes avec une préface de Edmond Locard. Libris 3111125
  2. ^ Kommuntidningen Tutan nr 2, sid 8, 2010, Nykvarns kommun
  3. ^ "Revolver-Harry och Kalle Blomqvist" från skl.polisen.se
  4. ^ "Åldrade krigsveteraner hedrade Nykvarnsbo" Länstidningen Södertälje 3 augusti 2013
  5. ^ Bysten av Harry Söderman (1994) från norskveteranmuseum.se
  6. ^ Avtäckningen av Södermanbysten i Voksenåsen 8 maj 2006 från scanpix.no

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]