Leif G.W. Persson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leif G.W. Persson
Leif GW Persson på Bokmässan i Göteborg 2013.
Leif GW Persson på Bokmässan i Göteborg 2013.
Född Leif Gustav Willy Persson
12 mars 1945 (70 år)
Stockholm, Sverige
Yrke Professor emeritus i kriminologi vid Rikspolisstyrelsen
Författare
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 1978
Genrer Deckare
Framstående verk Grisfesten
Framstående priser Bästa svenska kriminalroman
Barn Malin Persson Giolito

Leif G.W. Persson, egentligen Leif Gustav Willy Persson, född 12 mars 1945 i Oscars församling i Stockholm, är en svensk kriminolog och författare, mest känd för sina deckare och framträdanden i TV och tidningar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Leif G.W. Persson växte upp på Gärdet i Stockholm som son till Gustav Persson och Margit, född Lövgren.[1] Familjen flyttade senare till Valhallavägen och Persson tog studenten på Norra Real. Initialerna GW lade han in i sitt namn 1972. Han inledde sina studier vid Stockholms universitet 1965, och under våren 1980 lade han fram sin doktorsavhandling om statistiska mätproblem inom kriminologin (Hidden Criminality, Stockholm 1980). År 1982 blev Persson docent vid Stockholms universitet, och han utnämndes 1991 till professor i "kriminologi med särskild inriktning på polisiära metoder och problem" vid Rikspolisstyrelsen.[2]

Mellan åren 1967 och 1977 arbetade Persson som expert och rådgivare åt rikspolisstyrelsen. Persson bekräftade för journalisten Peter Bratt att den dåvarande rikspolischefen Carl Persson skickat en promemoria till statsminister Olof Palme angående justitieminister Lennart Geijers samröre med prostituerade (vilket skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk i form av till exempel utpressning). Saken utvecklades i media till den så kallade Geijeraffären. Persson förlorade då sin anställning på Rikspolisstyrelsen. Hans erfarenheter från denna "affär" gav honom inspiration till Perssons debutroman Grisfesten.

Persson har varit lärare på Stockholms universitet och arbetade 1991-2012 som professor i kriminologi med inriktning mot polisforskning hos Rikspolisstyrelsen med fullmaktsanställning. Han lämnade sin tjänst med pension i samband med att han fyllde 67 år.[3] Han har anlitats som sakkunnig på Justitiedepartementet. Hans doktorsavhandling och vetenskapliga arbeten handlar framför allt om smugglingsbrott. Han gav författaren och journalisten Per Lindeberg stöd i dennes projekt inom journalistikforskningen, vilket senare utvecklades till boken Döden är en man.

Leif G.W. Persson på Bok- och Bibliotek-mässan i Göteborg 2005.

Persson har skrivit flera samhällskritiska deckare, som han själv kallar Roman om ett brott. Privat gjorde han en så kallad gärningsmannaprofil för SVT om tänkbar förövare i det olösta styckmordsfallet i Solna 1984. Han skapade tillsammans med Jan Guillou TV-programmet Grabbarna på Fagerhult, och gav i anslutning till det ut kokböcker, till exempel Grabbarnas Kokbok. Från 1998 till 2010 deltog han som kriminologisk expert i tv-programmet EfterlystTV3. Persson tog en tillfällig paus som expert i Efterlyst under första säsongen 2006. Han kommenterade avhoppet 2006 på följande vis: –"Dels var jag allmänt trött och utarbetad. Det tar mer tid och kraft än man tror. Varje gång jag sa något hade jag en känsla av att jag hade hört mig säga det tio gånger tidigare."[4] Han ångrade sig och kom tillbaka till nästa säsong igen. Hösten 2010 lämnade Persson Efterlyst för att tillsammans med Camilla Kvartoft leda Veckans brottSVT.

I september 2007 blev Persson kritiserad av bland andra förre rikspolischefen Björn Eriksson och Sven Åke Lindgren, professor vid Göteborgs universitet, för att inte ha redovisat några konkreta forskningsresultat på 15 år.[5] Kritiken var, enligt Svenska Dagbladet, inte rättvisande och Persson förklarade att han inte fått varken forskningsuppdrag eller forskningsmedel av Rikspolisstyrelsen och Polishögskolan, och inte i att Persson var improduktiv.[6] Den 17 maj 2008 meddelade sedan Persson via en krönika i Expressen att han skulle lämna sin tjänst vid Rikspolisstyrelsen, på grund av den pågående centraliseringen inom polisen och att han under 20 år talat för döva öron.[7] Han riktade samtidigt kritik mot utnämningen av Bengt Svenson till ny rikspolischef. Kritiken tillbakavisades av Bengt Svenson och Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, samtidigt som den senare hävdade att det verkliga skälet till Perssons avhopp var att hans position blivit omöjlig på grund av föregående års kritik.[8] Efter att han begärt en ny uppdragsgivare inom den kriminalpolitiska sektorn visade det sig dock att både justitieministern Beatrice Ask och den nytillträdde rikspolischefen hade betydligt mer gemensamt med Persson än vad tidigare framkommit och han ombads stanna.[9]

Hollywood[redigera | redigera wikitext]

I februari 2012 tillkännagavs att det amerikanska produktionsbolaget 20th Century Fox har köpt rättigheterna till romansviten om rollfiguren Evert Bäckström från Linda - som i Lindamordet och Den som dödar draken, och att böckerna ska bli tv-serie i USA. Persson uppgav för DN att det för hans del rör sig om omkring hundra miljoner på banken.[10] Efter att TV-bolaget CBS först underkänt pilotavsnittet[11] blev det i januari 2014 klart att tv-bolaget Fox beställt 13 avsnitt med Everett Backstrom, verksam som polis på Serious Crimes Unit i Portland, Oregon. Manusskrivare är Hart Hanson, som tidigare gjort succé på kanalen med serien Bones, och huvudrollen spelas av Rainn Wilson, känd från The Office.[12]

Familj och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Persson är gift för tredje gången. Han är numera bosatt i lägenhet i Solna kommun[13] och hyr en gård med jaktmark av hertiginnan d'OtranteElghammars slott utanför Gnesta i Sörmland.[14] Persson fick sitt första barn när han var 20 år. Han är far till juristen och författaren Malin Persson Giolito och ytterligare tre barn. I början av 2014 hade han åtta barnbarn.[13]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Självbiografi[redigera | redigera wikitext]

Jakt- och kokböcker[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapliga artiklar och rapporter[redigera | redigera wikitext]

  • Den dolda brottsligheten: några synpunkter på den problematiska kriminalstatistiken., 1972.
  • Om antalsräkning av brott: juridisk doktrin och statistisk lämplighet: Några synpunkter på ett tvärvetenskapligt problem. Stockholms Univ., 1973. 244 s. Avhandlingsarbete för filosofie doktorsgrad. Sammanläggningsavhandling bestående av följande fem artiklar.
    • Crime, conflict, and public order, 1750-1850. Institutionen för kristen kriminologi vid Universitetet i Holland. Peter N. Grabosky, Leif Persson, & Sven Sperlings
    • Crime, conflict, and public order, 1850-1930. Institutionen för kristen kriminologi vid Universitetet i Holland. Peter N. Grabosky, Leif Persson & Sven Sperlings
    • Crime, conflict, and public order, 1931-1970. Institutionen för kristen kriminologi vid Universitetet i Holland. Peter N. Grabosky, Leif Persson & Sven Sperlings
    • Crime, conflict, and public order: some conclusions. Peter N. Grabosky, Leif Persson & Sven Sperlings
    • The development of Stockholm. Peter N. Grabosky, Leif Persson & Sven Sperlings
  • Socialvårdsbeskrivning i massmedia: slutrapport Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, 1975.
  • Direktobservation av brott: en metodstudie., Institutionen för kristen kriminologi vid Universitetet i Holland, 1975.
  • Inbrottstjuvar i Stockholm: en studie av individuell brottsbelastning, samhällelig brottsnivå och brottsutveckling. Stockholm, 1976. 49 sidor.
  • Hidden criminality: theoretical and methodological problems, empirical results. Stockholm, 1980 Gotab. 52 sidor.
  • Våldtäkt: en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrottet. s. 272-274. 2 sidor. Sexualbrottskommittén. Liber Förlag. Stockholm. (SOU1981:64)
  • Facket och kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Stig Gustafsson, jurist (författare) & Leif G.W. Persson (författare), utg. av TCO, Stockholm 1986, 22 sidor, ISBN 91-7168-287-2
  • Kampen mot eko-brotten. 1. Polisen. Stockholm. 1986. 167 sidor. (BRÅ 1986:3)
  • Bostadsinbrott, bilstölder samt tillgrepp ur och från motorfordon: några synpunkter på sambandet mellan individuell brottsbelastning och samhällets brottsnivå 1965-80, 1987.
  • Om offentlig och privat kriminalpolitik. BRÅ, 1988. 15 sidor.
  • Brottsoffer. 1. En studie om människor som utsatts för våldsbrott. Stockholm: Trygg-Hansa, 1990.
  • Brottsoffer. 2. En studie om människor som utsatts för stölder och skadegörelser. Stockholm: Trygg-Hansa, 1990.
  • Försäkringsbedrägerier: en kriminologisk kartläggning. Leif G.W. Persson & Birgitta Bongenhielm. Solna: Polishögskolan., 86 sidor. Diagr., tab. (PHS-rapport 1994:1)
  • Knivvåld: en kartläggning av knivvåld bland ungdomar. Leif G.W. Persson, Jan Andersson, Toni Demitz-Helin m.fl. Stockholm : Brottsförebyggande rådet BRÅ, 1995. 99 sidor.
  • Poliser som iakttagare: effekter av initial träning och senare yrkeserfarenhet. Av Sven-Åke Christianson, Ingemar Karlsson & Leif G. W. Persson. Stockholm. 1995. 24 sidor. (PHS-rapport, 1995:2)
  • Försäkringsbedrägerier: en kriminologisk kartläggning. Leif G.W. Persson & Karin Svanberg, 1998.
  • Horor, hallickar och torskar: en bok om prostitutionen i Sverige. Bok, 235 s., Stockholm : Norstedt, 1981, ISBN 91-1-814091-2 (Finns också som talbok. utgiven 2009).
  • Prostitution i Sverige: en kartläggning av utvecklingen under 70-talet och den aktuella situationen. Artikel i Nordisk tidsskrift for kriminalvidenskab. 0029-1528 ; 68 (1981):1, sidorna 40-60
  • Cigarettsmugglingens struktur, omfattning och utveckling under senare delen av 1990-talet: från limpa till lunga. Stockholm. Brottsförebyggande rådet BRÅ, 1999 28 sidor. med illustrationer.
  • Kontrollnivå och lönsamhet vid organiserad cigarettsmuggling. Stockholm. BRÅ, 1999. 24 sidor.

Film och TV[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Medverkan i film och TV[redigera | redigera wikitext]

Kriminalprogram[redigera | redigera wikitext]

Drama[redigera | redigera wikitext]

Gäst[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 s. 876
  2. ^ Leif GW Perssons blogg
  3. ^ ”Vi vill arbeta efter 65 års ålder”. Landskrona Posten. 18 februari 2012. 
  4. ^ Burström, Anders (3 mars 2006). ”Leif G W Persson har slutat i "Efterlyst"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,787234,00.html. 
  5. ^ Rynhag, Kjell (5 september 2007). ”Polisprofessor i blåsväder”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisprofessor-i-blasvader. Läst 16 september 2012. 
  6. ^ GW Persson saknar forskningsuppdrag”. Svenska Dagbladet. 5 september 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_16995.svd. 
  7. ^ Persson, Leif GW (18 maj 2008). ”Leif GW Persson: Jag säger upp mig”. Expressen. http://www.expressen.se/kronikorer/gw/1.1165181/leif-gw-persson-jag-sager-upp-mig. 
  8. ^ Rikspolischefen och facket i attack mot Leif G W Persson”. Dagens Nyheter. 18 maj 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=771082. 
  9. ^ Persson, Leif GW (12 oktober 2008). ”Leif GW Persson: Mitt märkliga möte med Bea”. Expressen. http://www.expressen.se/kronikorer/gw/1.1331197/leif-gw-persson-mitt-markliga-mote-med-bea. Läst 1 mars 2009. 
  10. ^ Persson, Leif GW (24 februari 2012). ”Leif GW Persson blir stormrik när Fox gör Bäckström-serie”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article14426091.ab. Läst 29 februari 2012. 
  11. ^ Söderlund, Andreas (9 november 2013). ”Hollywood ratar Leif GW Persson”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811770.ab. Läst 9 november 2013. 
  12. ^ GW:s polis blir Hollywood-stjärna, Expressen, 8 januari 2014
  13. ^ [a b] Leif GW om pengarna han tjänar: "Ger bort", Expressen, 19 januari 2014
  14. ^ Här är de utvalda bröllopsgästerna, Expressen, 8 juni 2013
  15. ^ http://www.securityuser.com/se/news_archive_.asp?newsType=1&newsid=5097&area=0&newsYear=2012&nav=1
  16. ^ http://www.securityworldhotel.com/se/Nyheter/Foretagsnyheter/idag-utses-gw-till-arets-trygghetsambassador#.U_s-hEsQVfg

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]