Heinrich Hübschmann
| Heinrich Hübschmann | |
 | |
| Född | 1 juli 1848[1][2][3] Erfurt |
|---|---|
| Död | 21 januari 1908[4] (59 år) Freiburg im Breisgau |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Jenas universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare, filolog[5], universitetslärare, armenolog, orientalist[5] |
| Arbetsgivare | Leipzigs universitet |
| Redigera Wikidata | |
Johann Heinrich Hübschmann, född 1 juli 1848 i Erfurt, död 20 januari 1908 i Freiburg im Breisgau, var en tysk språkvetare.
Hübschmann blev filosofie doktor 1872, privatdocent i Leipzig 1875, e.o. professor 1877 och ordinarie professor i indoeuropeisk språkvetenskap i Strassburg 1877, där han verkade till sin död.
Hübschmann arbetade företrädesvis på det iranska och armeniska området, och hans beståndande förtjänst är att slutgiltigt ha anvisat armeniskan plats som en särskild indoeuropeisk familj i stället för att man förut mest ansåg den som en iransk dialekt – genom Über die Stellung des armenischen im Kreise der indogermanischen Sprachen (i Adalbert Kuhns "Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung", XXIII) samt Armenische Studien. I. Grundzüge der armenischen Etymologie (1883). Av det stort anlagda Armenische Grammatik hann han utge endast band I (1897).
Av Hübschmanns övriga utanför de vetenskapliga tidskrifterna publicerade arbeten kan nämnas Ein zoroastrisches Lied (1872), Zur Kasuslehre (1875), Zur Geschichte Armeniens und der ersten Kriege der Araber (1875), Das indogermanische Vokalsystem (1885), Etymologie und Lautlehre der ossetischen Sprache (1887) och Persische Studien (1895).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hübschmann, Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Professorenkatalog der Universität Leipzig, Catalogus Professorum Lipsiensis-ID: Huebschmann_932, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hubschmann-heinrich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 26583.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 16175483f, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20191047394, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]