Svävflugedagsvärmare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hemaris tityus)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svävflugedagsvärmare
Status i Finland: Nära hotad
Status i Sverige: Nära hotad
Hemaris tityus CF9A7746.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljSvärmare
Sphingidae
UnderfamiljMacroglossinae
SläkteHemaris
ArtSvävflugedagsvärmare
Hemaris tityus
Vetenskapligt namn
§ Hemaris tityus
Auktor(Linnaeus, 1758)
Synonymer
  • Svävdagsvärmare
  • Svävfluglik dagsvärmare
Parning
Parning
Hitta fler artiklar om djur med

Svävflugedagsvärmare, Hemaris tityus, är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.

Svävflugedagsvärmare ingår i släktet Hemaris och familjen svärmare, Sphingidae.[3][4][5] Två underarter finns listade i Catalogue of Life,[4] Hemaris tityus aksana Le Cerf, 1923 och Hemaris tityus alaiana Rothschild & Jordan. Svävflugedagsvärmare är till skillnad från de flesta andra svärmare dagaktiv.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Svävflugedagsvärmare har ett vingspann på mellan 36 och 46 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Kroppen är grönbrunaktig med ett svart tvärband på bakkroppen och en orangegul och svart bakkroppsspets. Vingarna är genomskinliga med mörkbruna kanter. Den vanligare humledagsvärmare är snarlik men den har en vingribba genom framvingens diskfält. Larven är som fullvuxen 43 till 48 millimeter lång och är grön med brunröda fläckar.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Svävflugedagsvärmare finns i södra och mellersta Sverige och är funnen ända upp till Ångermanland. I Finland har den tidigare funnits i hela den södra delen men har numera dragit sig tillbaka till sydöst. Den finns även i Danmark (Jylland) och södra Norge.[1] Enligt både den svenska och finska rödlistan[1][2] är arten nära hotad, NT, i respektive land. Den finns också i en stor del av Europa och vidare österut genom Ryssland till nordöstra Kina. Söderut finns den i Nordafrika och österut till Turkiet och Iran.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svävflugedagsvärmare lever på öppna örtrika marker. Den flyger under dagtid i solsken och kan ses svävande framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, syren, skogsnäva, maskros och gökärt. Flygtiden är från mitten av maj till slutet av juni i södra Sverige. I norr något senare. Larven lever främst på väddväxter och är fullvuxen i början på augusti eller något tidigare. Den förpuppar sig då i markskiktets förna. Puppan övervintrar.[1]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/101060. Läst 24 oktober 2019. 
  2. ^ [a b] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”ruusuruohokiitäjä (fi) – Hemaris tityus (på svenska/finska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.61478. Läst 24 oktober 2019. 
  3. ^ Dyntaxa Hemaris tityus
  4. ^ [a b] Roskov Y., Ower G., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L., eds. (24 december 2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 2019 Annual Checklist”. www.catalogueoflife.org/col. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. http://www.catalogueoflife.org/col/search/all/key/Hemaris+tityus/fossil/1/match/1. Läst 11 september 2019. 
  5. ^ Hemaris tityus Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors). (9 december 2003). ”The Global Lepidoptera Names Index (). World Wide Web electronic publication.”. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=55023. Läst 11 september 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]