Humledagsvärmare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Humledagsvärmare
SPHINX EN VOL.JPG
Humledagsvärmare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljSvärmare
Sphingidae
UnderfamiljMacroglossinae
SläkteHemaris
ArtHumledagsvärmare
Hemaris fuciformis
Vetenskapligt namn
§ Hemaris fuciformis
AuktorLinné, 1758
Synonymer
  • Humlelik dagsvärmare
Humledagsvärmare
Humledagsvärmare
Hitta fler artiklar om djur med

Humledagsvärmare (Hemaris fuciformis) är en fjäril i familjen svärmare (Sphingidae) som till skillnad från de flesta andra svärmare är dagaktiva.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Humledagsvärmare har ett vingspann på mellan 38 och 49 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Mellankroppen är olivgrön och bakkroppen är rödbrun på främre halvan och gul på den bakre halvan. Vingarna är genomskinliga med en rödbrunaktig kant. Svävflugedagsvärmare är snarlik men den saknar en vingribba genom framvingens diskfält. Larven är som fullvuxen 40 till 45 millimeter lång och är grön och oftast med brunröda fläckar, men dessa saknas ibland.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Humledagsvärmare finns lokalt ganska talrikt i Sverige upp till Dalarna och vidare längs norrlandskusten upp till Ångermanland. Den finns även i Danmark och södra Norge och Finland och i större delen av resten av Europa samt Nordafrika. Den finns österut genom Ryssland och Centralasien till nordvästra Kina.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Humledagsvärmare lever i anslutning till skog där även värdväxten skogstry förekommer. Den flyger på dagtid i solsken och kan ses svävande som en kolibri framför olika blommer som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, syren, kråkvicker, skogstry, gökärt, violer och skogsnäva. Flygtiden är från mitten av maj till slutet av juni i södra Sverige. I norr något senare. Äggen läggs enstaka eller ibland i grupper om två till tre på värdväxten som främst är skogstry och kaprifol. Larven är fullvuxen i augusti. Den förpuppar sig då i markskiktets förna. Puppan övervintrar.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Fuciformis betyder drönarliklatin.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]