Himmelsparv

Från Wikipedia
Himmelsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläktePeucaea
ArtHimmelsparv
P. cassinii
Vetenskapligt namn
§ Peucaea cassinii
Auktor(Woodhouse, 1852)
Utbredning
Synonymer
  • Aimophila cassinii
  • Cassinsparv

Himmelsparv[2] (Peucaea cassinii) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i centrala och södra USA samt angränsande norra Mexiko.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Himmelsparv är en medelstor (13–15 cm) sparv med rätt liten näbb och rundad stjärt. I storlek och form påminne den om sångsparven, men är vanligen blekare och gråare i fjäderdräkten med vitaktig ögonring, mestadels ostreckad undersida och unikt fläckad ovansida. Vidare syns vita tertialkanter och ett mörkare strupesidestreck. Den rätt långa stjärten har ljusa hörn. Sången som oftast framförs i flykten, även nattetid, består av fyra vemodiga drillade visslingar, "tsisi seeeeeeeee ssoot ssiit". Lätet är ett mycket ljust och plötsligt "teep".[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Himmelsparv häckar i torra områden i centrala och södra USA samt angränsande norra Mexiko. Vintertid förekommer den så långt söderut som till centrala Mexiko.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i släktet Aimophila, men genetiska studier visar att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar.[6]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[7][8][9][10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[10]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Himmelsparv hittas i torra gräsmarker med spridda buskar. Den ses enstaka och lever rätt tillbakadraget. Under häckningstid lever den mestadels av insekter, men resten av året även frön.[5][4]

Himmelsparv fotograferad i Texas.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 14 miljoner vuxna individer.[11]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen John Cassin (1813-1869).[12] Tidigare kallades den cassinsparv även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2021 Peucaea cassinii . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 373. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Rising, J. (2020). Cassin's Sparrow (Peucaea cassinii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61951 19 mars 2020).
  6. ^ DaCosta, J.M., G.M. Spellman, P. Escalante, and J. Klicka (2009), A molecular systematic revision of two historically problematic songbird clades: Aimophila and Pipilo, J. Avian Biol. 40, 206-216.
  7. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  8. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  9. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  10. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  11. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  12. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]