Hinterrhein (distrikt)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
tyska: Bezirk Hinterrhein
rätoromanska: District dal Rain posteriur
Distrikt
Floden Hinterrhein i höjd med distriktshuvudorten Thusis
Floden Hinterrhein i höjd med distriktshuvudorten Thusis
Land  Schweiz
Kanton Grisons-coat of arms.svg Graubünden
Huvudort Thusis
Yta 617,67[1] km²
Folkmängd 13 113[1] inv (2013-12-31)
Befolkningstäthet 21,2 inv invånare/km²
GeoNames 6458759
Officiellt språk tyska, rätoromanska
Karte Bezirk Hinterrhein 2015.png

Hinterrhein (tyska) eller Rain posteriur (rätoromanska) är ett distrikt i kantonen Graubünden i Schweiz. Den har sitt namn efter floden med samma namn, vars dalgång utgör distriktets huvuddel. En väsentlig del utgörs också av biflödet Averserrheins glesbefolkade dalgång. Befolkningen är mest koncentrarad i norra delen av distriktet, i områdena Heinzenberg (motsvarande kretsen Thusis) och Domleschg, och blir sedan glesare ju längre söderut i distriktet man kommer.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Språket i hela distriktet var fram till och med högmedeltiden den sutsilvanska dialekten av rätoromanska. Under senmedeltiden skedde ett språkskifte till tyska i en del områden, främst beroende på inflyttning av walsertyskar. Detta gällde Thusis med en del kringliggande byar, samt i kretsarna Rheinwald och Avers. Under 1800-talet började tyska sprida sig alltmer även i de dittills rätoromanska byarna, framför allt i Heinzenberg och Domleschg, och under 1900-talet vidtog samma förtyskning i Schams.

Vid 2000 års folkräkning hade hälften av befolkningen i småkommunerna på Schamserberg (som utgör knappt 3 % av hela distriktet) tyska som förstaspråk, den andra halvan rätoromanska, vilket också är undervisningspråk i den lokala skolan. I övriga kommuner är så gott som hela befolkningen tyskspråkig, likaså skolornas.

Religion[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta av församlingarna är reformerta, och har så varit sedan reformationen. Cazis, Paspels, Rodels och Tomils behöll dock den katolska läran, och Almens delades upp i en katolsk och en reformert församling, som under lång tid nyttjade samma kyrka. Under 1900-talet har katolska församlingar återigen upprättats i Thusis, Andeer och Splügen.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Hinterrhein är indelat i 5 kretsar och 24 kommuner:

Avers wappen.svg Krets Avers
Kommun Befolkning
2013-12-31
Yta
i km²
Avers wappen.svg Avers 172 93,08
Totalt 172 93,08
Domleschg (Kreis) wappen.svg Krets Domleschg
Kommun Befolkning
2013-12-31
Yta
i km²
Coats of arms of None.svg Domleschg 1 941 45,94
Fürstenau wappen.svg Fürstenau 364 1,30
Rothenbrunnen wappen.svg Rothenbrunnen 309 3,10
Scharans wappen.svg Scharans 826 14,28
Sils i D wappen.svg Sils im Domleschg 895 9,32
Totalt 4 335 73,94
Rheinwald (Kreis) wappen.svg Krets Rheinwald
Kommun Befolkning
2013-12-31
Yta
i km²
Hinterrhein wappen.svg Hinterrhein 63 48,38
Nufenen wappen.svg Nufenen 156 28,07
Splügen wappen.svg Splügen 392 60,53
Sufers wappen.svg Sufers 127 34,56
Totalt 738 171,54
Schams (Kreis) wappen.svg Krets Schams
Kommun Befolkning
2013-12-31
Yta
i km²
Andeer wappen.svg Andeer 902 46,36
Casti-Wergenstein wappen.svg Casti-Wergenstein 53 25,59
Donat wappen.svg Donat 205 4,66
GW-GR-Ferrera.png Ferrera 88 75,42
Lohn GR wappen.svg Lohn 40 8,14
Mathon wappen.svg Mathon 50 15,13
Rongellen wappen.svg Rongellen 57 2,04
Zillis-Reischen wappen.svg Zillis-Reischen 425 24,46
Totalt 1 820 201,80
Thusis (Kreis) wappen.svg Krets Thusis
Kommun Befolkning
2013-12-31
Yta
i km²
Cazis wappen.svg Cazis 2 170 31,20
Flerden wappen.svg Flerden 223 6,06
Masein wappen.svg Masein 443 4,19
Thusis wappen.svg Thusis 2 946 6,84
Tschappina wappen.svg Tschappina 138 24,67
Urmein wappen.svg Urmein 128 4,35
Totalt 6 048 77,31

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bundesamt für Statistik (BFS)

Koordinater: 46°41′N 9°35′Ö / 46.683°N 9.583°Ö / 46.683; 9.583