Hugo Lagercrantz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hugo Lagercrantz
Yrke Läkare och pediatriker
Forskare
Område Medicin
Institutioner Överläkare Astrid Lindgrens barnsjukhus
Priser 2014 Rosén von Rosenstein-priset för internationellt framstående pediatrisk forskning.

2011 Läkaresällskapets Medinpris för forskning som "väsentligt har vidgat vår kunskap om det nyfödda barnets hjärna".

2010 Dagens Medicins debattpris: för att ha drivit de allra minsta barnens sak

Publicist
Språk Sverige Svenska
Noterbara verk 2005 I barnets hjärna
Se också bibliografi
Personfakta
Född 18 april 1945 (72 år)
Nationalitet Sverige Svensk
Utbildning disputerade 1971
Alma mater Karolinska institutet
Frälse/adelsätt Lagercrantz, och tillhör huvudmannagrenen
Familj
Make/maka Rose Lagercrantz
Barn Leo Lagercrantz
Rebecka Lagercrantz
Samuel Lagercrantz

Carl Hugo Lagercrantz, född 18 april 1945, är en svensk pediatriker.

Hugo Lagercrantz är läkare och professor. Mellan åren 1989 och 2004 var han chef för nyföddhetsvården vid barnkliniken på Karolinska sjukhuset, sedermera Astrid Lindgrens barnsjukhus.[1] Han är chefredaktör för den medicinska tidskriften Acta Paediatrica. Han tillhör huvudmannagrenen av adliga ätten nr 1011 Lagercrantz och är sonsons sonson till Sveriges finansminister Gustaf Lagercrantz. Lagercrantz är gift med Rose Lagercrantz samt far till Leo Lagercrantz, barnläkaren Rebecka Lagercrantz och journalisten Samuel Lagercrantz.

Hugo Lagercrantz disputerade 1971 vid Karolinska institutet.[2]

Hugo Lagercrantz har bland annat forskat kring plötslig spädbarnsdöd. Han var i Sverige drivande för att ändra rådet att spädbarn bör placeras på mage till att de istället bör placeras på rygg för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd; detta forskningsresultat har sitt ursprung i Nya Zeeland.[1] Lagercrantz har även författat flera populärvetenskapliga böcker, bland andra "I barnets hjärna", som Augustprisnominerades år 2005. På inbjudan av Rädda Barnen har Lagercrantz under 2008 rest runt i Sverige och hållit föredrag om hjärnans utveckling under fosterstadiet och de tidiga barnaåren.

Hugo Lagercrantz har varit verksam som debattör i flera ämnen med anknytning till bland annat barnhälsa och sjukvård. I en mycket uppmärksammad artikel ("Åklagaren har allvarligt skadat vår barnsjukvård") på DN Debatt den 7 mars 2009 angrep Lagercrantz kammaråklagare Elisabeth Brandt, som låtit gripa, anhålla och häkta en kvinnlig överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus (se: Barnläkarfallet). Överläkaren anklagades för mord, alternativt dråp av ett för tidigt fött spädbarn med obotliga, svåra hjärnskador, där överläkaren låtit avbryta livsuppehållande respiratorbehandling, såsom varande ett meningslöst förlängande av spädbarnets lidande. Ett otillåtet "barmhärtighetsmord" således. Lagercrantz hävdade att man till alla delar följt de rutiner, som används vid alla intensivvårdsavdelningar i hela västvärlden. (Åtalet mot den kvinnliga överläkaren ogillades och hon fick ett skadestånd efter att ha suttit frihetsberövad).

Hugo Lagercrantz tilldelades 2014 Nils Rosén von Rosenstein-priset som delas ut var femte år till tre internationellt framstående forskare inom barnmedicin.[3] Han har för sin forskning också fått Läkaresällskapets Oskar Medins pris 2011[4] och 2010 tilldelades han Dagens Medicins debattpris för att ”i många år oförtrutet ha drivit de allra minsta barnens sak i sjukvårdsdebatten, och i svallvågorna efter fallet med en dråpanklagad läkare varit en förkämpe för klarare riktlinjer kring möjligheter att avbryta ’meningslös’ behandling”.[5]

I en artikel på DN Debatt den 2 augusti 2007 försvarade Hugo Lagercrantz "grundläggande värden om akademisk frihet". Han menade också med anledning av en diskussion om bojkott av israeliska universitet att "utbildningsministern och universitetskanslern måste snarast klargöra att liknande aktioner ej är acceptabla i vårt land".[6]

Hugo Lagercrantz menar att barn under två år inte ska placeras på daghem eller förskola. Han hävdar även att daghem "byggts till förmån för de vuxna" och inte för barnen.[7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.fof.se/tidning/2010/6/han-tvekar-inte-att-dra-pa-sig-kollegernas-vrede
  2. ^ Lagercrantz, Hugo (1971) (på engelska). Isolation and characterization of sympathetic nerve trunk vesicles. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 366. Stockholm. Libris 22781 
  3. ^ ”Barnet i fokus på Rudbeckdagen”. http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=3806&area=2,7,16,17&typ=artikel&lang=sv. Läst 14 okt 2016. 
  4. ^ ”Medins pris”. http://www.sls.se/Forskning--utbildning/Pristagare/Pristagare-2013/Medins-pris---tidigare-pristagare/. 
  5. ^ Bloggare fick debattpris Dagens Medicin 2010-01-13
  6. ^ Lagercrantz, Hugo & Wennergren, Göran (2 augusti 2007). ”"En skam att bojkotta israelisk vetenskap"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/en-skam-att-bojkotta-israelisk-vetenskap/. Läst 12 juli 2008. 
  7. ^ Poirier Martinsson, Martin (4 augusti 2005). ”Vem driver barnens frågor?”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_444527.svd. Läst 12 juli 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]