Husförhör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Luthers Lilla katekes.

Förhören, där vars och ens kunskaper betygsattes, hölls av Svenska kyrkans präster från 1686 fram till slutet av 1800-talet. Vid husförhöret kontrollerade också prästen att uppgifterna i församlingsboken stämde.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl 1686 års kyrkolag som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". År 1765 skärptes förordningen ytterligare och de som försummade husförhören straffades.

År 1888 upphävdes förordningen och då hade verksamheten övertagits av folkskolan som successivt vunnit terräng. Det året togs straffen bort, varför husförhören blev frivilliga.[1] I praktiken hade straffbestämmelserna redan tidigare blivit föråldrade.[2]

Frivilliga husförhör levde sedan kvar i de flesta delarna av Sverige till tiden runt sekelskiftet 1899-1900 och ersattes då av så kallade församlingsaftnar med föredrag och andra programpunkter. De kom även att kallas läsmöten och är en del av församlingsprästens undervisande och kontaktskapande verksamhet. Fortfarande i dag (2000-talet) förekommer frivilliga "husförhör" under mer gemytliga former, men nu med mer fokus på umgänget än på förhöret.[3]

Husförhörslängderna är ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskning då det här framkommer vilka personer som bodde i samma hushåll och vart de flyttade.

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Malin Olsson (15 augusti 2013). ”Prästen under 1800-talet ur ett maktperspektiv”. Sportbladet. sid. 20.. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:703968/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 februari 2016. 
  2. ^ Husförhör, hämtdatum 26 mars 2016
  3. ^ Exempel på husförhör i Svenska kyrkan i dag Arkiverad 8 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Martina Rapp (15 augusti 2008). ”Den där Emil på förskolan”. Göteborgs universitet. sid. 10.. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10657/1/gupea_2077_10657_1.pdf. Läst 9 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]