Hoppa till innehållet

Huvudkatedralen för Ryska federationens väpnade styrkor

Från Wikipedia
Huvudkatedralen för Ryska federationens väpnade styrkor
Главный храм Вооружённых сил Российской Федерации
Glavnyj Hram Vooruzhyonnykh seal Rossiiskoj Federatsii
Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna (juli 2020).
Map
AdressМинское шоссе, 55 км, Кубинка, Московская область
PlatsPatrioternas park, Kubinka
LandRyssland Ryssland
TrossamfundRysk-ortodoxa kyrkan
Webbplatshttps://ghvs.ru/
Historia
Uppförd2020
Namn efterRysslands väpnade styrkor
Jesu uppståndelse
Invigd14 juni 2020
Arkitektur
ArkitektDmitrij Smirnov
StilRysk-bysantinsk stil
Byggnadsspecifikationer
MaterialMetall[1] och Glas
Administration
StiftMoskvas stift

Huvudkatedralen för Ryska federationens väpnade styrkor, (ryskaː Главный храм Вооружённых сил Российской Федерации; translitteration: Glavnyj Hram Vooruzhyonnykh seal Rossiiskoj Federatsii) också kallad Katedralen för Kristi uppståndelse, (Храм Воскресения Христова/Chram Voskreseniya Christova) är en rysk-ortodox katedral belägen i Patrioternas park, i staden Kubinka i Odintsovsky distrikt, i Moskva oblast.

Katedralen är helgad åt Jesu uppståndelse och Sovjetunionens seger över Nazityskland i stora fosterländska kriget (andra världskriget). Den tillhör det rysk-ortodoxa stiftet Moskvas stift och är även en av Rysslands och världens högsta östortodoxa katedraler.

Katedralen är nästan helt omgiven av ett museikomplex vid namn Minnesvägen vars längd är cirka 1,5 kilometer.

Huvudkatedralen för Ryska federationens väpnade styrkor uppfördes år 2020 som en del av 75-årsfirandet av Sovjetunionens seger över Nazityskland under stora fosterländska kriget, men blev dock något försenat på grund av Covid-19-pandemin.[2] Byggandet av katedralen slutfördes den 9 maj – samma dag som Ryssland firar segerdagen. Den invigdes till slut den 14 juni och öppnades den 22 juni (dagen då Operation Barbarossa inleddes) 2020.[3]

Vid invigningen deltog rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill av Moskva, Rysslands president Vladimir Putin och den dåvarande försvarsministern Sergej Sjojgu.

Katedralen är byggd med hjälp av donationer och budgetmedel.

Vid byggandet deltog 51 567 arbetare.[4] Totalt var det 94 360 personer och 1 217 organisationer som donerade pengar. Sammanlagt blev det 3 063 725 701,29 rubel.[4]

Katedralens huvudarkitekt var Dmitrij Smirnov.[3]

  • Katedralens höjd (med korset) är 96 meter. Klocktornets höjd är 75 meter, vilket symboliserar 75-årsminnet av krigets slut vid katedralens uppförande år 2020.[5] Katedralen kan rymma upp till 6 000 personer samtidigt och har två våningar. Ytan och dess område utanför är cirka 11 000 m2 stort.
  • Den 15 november 2019 sattes den största kupolen på byggnaden, vars vikt är 80 ton tung, diameter och höjd 12 meter. Katedralen har totalt 6 kupoler. Den mellersta kupolen är den största och har 8 stycken fönster[4] och har en diameter på 19,45 meter, vilket symboliserar året (1945) då det stora fosterländska kriget tog slut.[3] Den lilla kupolens höjd är 14,18 meter, vilket symboliserar antalet dagar (1418) som kriget varade.[6][7] Fyra stycken av de sex kupolerna har en vikt på cirka 34 ton.
  • På katedralens fasad på baksidan kan man se skulpturer som föreställer sovjetiska soldater under andra världskriget och en vikbar tavla med skulpturer.[8][3] Fasaderna är gjort av metall.

Interiör och inventarier

[redigera | redigera wikitext]

Övervåningen

[redigera | redigera wikitext]
  • På övervåningen kan man bland annat se en stor guldstaty hängandes på väggen föreställande Jesus, mosaiker föreställande Sankt Göran, Jungfru Maria och Jesusbarnet, tre större ikoner föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet och en kopia av Andrej Rubljovs Treenighetsikon.[8] För övrigt kan man hitta en ikonostas, krucifix, fler ikoner och mosaiker som på bottenvåningen. Ikonostasen och krucifixet är gjorda av koppar.[4]
  • Golven och trapporna innehåller bitar som kommer ifrån bland annat tyska stridsvagnar och vapen som togs av sovjetiska styrkor under andra världskriget.[3]
  • Det finns fem altare på övervåningen.[3]
  • På väggarna, som är dekorerade med målningar och mosaiker, kan man se olika bibelverser och olika krigsscener från rysk militärhistoria.
  • De som var med och dekorerade katedralen var bland annat arkitekt D.M. Smirnov, S.A. Shcherbakov, S.N. Andriyaka, D.B. Namdakov, V.D. Shanov och V.I Nesterenko.[9]
  • Katedralen har även huvudikon, som föreställer Jesu ansikte, som kallas mandylion eller edessabild. Ikonens måt är cirka 98 x 84 x 10 cm och väger cirka 100 kg. Den är också vikbar.[5][3]
  • Själva ansiktet målades på en tavla som kom från en rysk kanon från år 1710, som hittades i floden Neva, i västra Ryssland.[10][3]
  • Ikonen tillverkades på bekostnad av Vladimir Putin. Under tillverkningen har den rest över 57 000 km och besökt 45 olika städer i Ryssland.[3]
Katedralens interiör på övervåningen under invigningen.
Katedralens huvudikon som föreställer Jesu ansikte.

Katedralens klockor tillverkades i staden Voronezj i sydvästra Ryssland. Katedralen har totalt 18 klockor. Den största klockan väger 10 ton och den minsta 18 kg.[3] Klockorna sattes upp den 23 augusti 2019 i klocktornet. Tillverkningen av klockorna pågick i cirka ett halvår och på en klockornas sida finns emblemet av Rysslands flotta.

På taket finns totalt 6 kors som är gjorda i rysk stil.[4] Själva katedralen är byggd i rysk-bysantinsk stil.[3]

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

I april 2020 började bilder läckas inne från katedralen som visar en nästan färdig mosaik av president Vladimir Putin, försvarsministern Sergej Sjojgu och andra högt uppsatta ryska tjänstemän. Även Josef Stalin och en hyllning till annekteringen av Krimhalvön hade avbildats. Senare bestämdes det att katedralen inte skulle ha mosaiker föreställande Putin och Stalin sedan Putin själv opponerat sig.[11][3][7]

Under Rysslands invasion av Ukraina har katedralen blivit en symbol för rysk militarism, där Rysslands invasion beskrivs som helig av ryska myndigheter.

En liten bit bort från katedralen finns fyra stycken kaféer och en stor skulptur föreställande Jungfru Maria där man kan gå in och tända ljus.[8]

  1. ^ läs online, hram.mil.ru .[källa från Wikidata]
  2. ^ TT-Reuters (14 juni 2020). ”Rysk armékatedral invigd – utan Putinmosaik”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/xPa70R/rysk-armekatedral-invigd-utan-putinmosaik. Läst 27 juni 2023. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] chep (7 september 2022). ”Главный храм Вооруженных Сил России в Подмосковье в парке Патриот (Кубинка)” (på ru-RU). Музеи Москвы, соборы, дворцы, пригороды и экскурсии. https://moskultura.ru/church/glavnyj-hram-vooruzhennyh-sil. Läst 19 juni 2024. 
  4. ^ [a b c d e] ”https://hram.mil.ru/history”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220205022043/https://hram.mil.ru/history. Läst 17 juni 2023. 
  5. ^ [a b c] ”Главный храм Вооруженных Сил Российской Федерации - Главный Храм Вооруженных Сил Российской Федерации” (på ryska). ghvs.ru. https://ghvs.ru/. Läst 19 juni 2024. 
  6. ^ Harned, Lena Surzhko (6 maj 2022). ”What a cathedral and a massive military parade show about Putin's Russia” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/what-a-cathedral-and-a-massive-military-parade-show-about-putins-russia-182485. Läst 17 juni 2023. 
  7. ^ [a b] ”The Power of Tradition: Russia's Massive Cathedral Dedicated to the Military - Architizer Journal” (på engelska). Journal. 8 juli 2020. https://architizer.com/blog/inspiration/stories/russia-military-cathedral/. Läst 19 juni 2024. 
  8. ^ [a b c d] ”⁴ᴷ⁶⁰ Walking Moscow Region: The Main Cathedral of the Russian Armed Forces”. https://www.youtube.com/watch?v=AXy9xEv8S5Q. Läst 22 juni 2023. 
  9. ^ ”История создания храма - Главный Храм Вооруженных Сил Российской Федерации” (på ryska). ghvs.ru. https://ghvs.ru/temple/history/. Läst 19 juni 2024. 
  10. ^ ”Иконы и реликвии - Главный Храм Вооруженных Сил Российской Федерации” (på ryska). ghvs.ru. https://ghvs.ru/temple/relics/. Läst 19 juni 2024. 
  11. ^ В РПЦ объяснили ситуацию с мозаикой с Путиным в храме Вооруженных сил

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]