Hoppa till innehållet

Rysslands flotta

Från Wikipedia
Rysslands flotta
Ryska flottans emblem
Information
Datum1992–
LandRyssland Ryssland
TypFlotta
Del avRyska federationens militär
Storlek130 000 sjömän (2011), 233 fartyg
Kända slag och krigEfter 1989:
Kriget i Georgien 2008
Sjöröveribekämpning i somaliska farvatten
Krimkrisen
Syriska inbördeskriget Rysslands invasion av Ukraina 2022
ÅrsdagarFlottans dag (sista söndagen i juli)
Datumet valdes med anledning av Sjöslaget vid Hangö udd 1714
Befälhavare
Nuvarande befälhavareAmiral Nikolaj Anatoljevitj Jevmenov

Rysslands flotta (ryska: Военно-морской флот Российской Федерации (ВМФ России); tr: Vojenno-morskoj flot Rossijskoj Federatsii (VMF Rossii)) är den marina försvarsgrenen inom Rysslands väpnade styrkor.

Den nuvarande ryska flottan bildades i januari 1992 efter kalla krigets slut och efterföljde Sovjetunionens flotta.

Dess historia sträcker sig tillbaka till tidigt 1700-tal, då den bildades av tsar Peter den store i samband med att dåvarande Tsarryssland fick tillgång till hamnar vid Östersjön.

Efter Sovjetunionens upplösning år 1991 delades dess fartyg, ubåtar och baser upp mellan alla nya stater som hade tillgång till hav. Största arvtagarna blev Ryssland och Ukraina varav Ryssland blev den största.

Under de första åren efter Sovjetunionens upplösning minskade flottans budget kraftigt. Detta gjorde att en mängd fartyg fick tas ur bruk i förtid. Som exempel så hade Ryssland 170 atomdrivna ubåtar år 1991, denna siffra hade minskat till 50 i början av 2000-talet. En "bieffekt" av denna nedrustning och dåliga ekonomi är att en stor mängd atomdrivna fartyg och ubåtar bara har lämnats vid sin kaj och riskerar att orsaka miljökatastrofer. Detta eftersom flertalet fortfarande bär på sitt kärnbränsle. De senaste åren har läget förbättras något då flera västerländska länder har ställt upp med pengar och personal för omhändertagning och skrotning av en stor mängd farkoster.

I och med Rysslands ekonomiska uppgång har flottan börjat tillföras nya fartyg och ubåtar och många av de äldre Sovjetunionen klasserna har börjat ersättas. Efter Rysslands annektering av Krim år 2014, som ledde till sanktioner från västvärlden, har dock den inhemska produktionen negativt påverkats.

Svenska försvarsanalytiker anser att den Ryska flottan har svårt att genomföra detta uppdrag tillfullo på grund av begränsningar i antalet fartyg samt tidigare brister i underhåll och reparationer.[1]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
Komponent Huvuduppgift Prioritet
Norra flottanUbåtsbaserade strategiska kärnvapeninsatser
Skydd av Rysslands arktiska intressen
Prioriterad
StillahavsflottanUbåtsbaserade strategiska kärnvapeninsatser
Skydd av den marina infrastrukturen i Vladivostok och Petropavlovsk-Kamtjatskij
Prioriterad
SvartahavsflottanSkydd och försvar av territorietIcke-prioriterad
ÖstersjöflottanSkydd och försvar av territorietIcke-prioriterad
Kaspiska flottiljenSkydd och försvar av territorietIcke-prioriterad
Källa:[1]

Källa:[1]

Utbildningsanstalter

[redigera | redigera wikitext]
Fanvakt vid Svarta Havets sjömilitära institut i Sevastopol.
Förberedande officersutbildning
Officershögskolor
  • Sankt Petersburgs sjömilitära kår "Peter den Store" - Sankt Petersburgs sjömilitära institut, Sankt Petersburg; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst och ubåtsofficerare.
  • Baltiska sjömilitära institutet "Amiral Fjodor Usjakov", Kaliningrad; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst, signalofficerare och underrättelseofficerare.
  • Stilla Havets sjömilitära institut "Amiral Stepan Makarov, Vladivostok; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst.
  • Svarta Havets sjömilitära institut "Amiral Pavel Nachimov", Sevastopol; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst.
  • A.S. Popovs marina radioelektroniska institut, Peterhof; utbildar tekniska officerare i elektronik och datateknologi.
  • Mariningenjörsinstitutet, Pusjkin; utbildar mariningenjörer.
Högre utbildning
  • Marinakademien "Flottamiral N.G. Kuznetsov", Sankt Petersburg
    • Högre officerskursen utbildar fartygschefer och stabsofficerare.
    • Generalstabskursen, utbildar chefer för högre befattningar.

Fartygsklasser

[redigera | redigera wikitext]
Hangarfartyget Admiral Kuznetsov.
Kryssaren Pjotr Velikij av Orlan-klass.
Atomubåten K-560 Severodvinsk av Projekt 885 Jasen.

Utöver dessa finns en stor mängd korvetter och robotbåtar i bruk hos samtliga flottor.

Flaggor, fanor och befälstecken

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (2013), Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2013 (Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut), sid. 26-27.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]