Rysslands flotta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rysslands flotta
Emblem of the Военно-Морской Флот Российской Федерации.svg
Ryska flottans emblem
Datum1992–
LandRyssland Ryssland
TypFlotta
Storlek130 000 sjömän (2011), 233 fartyg
Del avRyska federationens militär
Kända slag och krigEfter 1989:
Kriget i Georgien 2008
Sjöröveribekämpning i somaliska farvatten
Krimkrisen
Syriska inbördeskriget
ÅrsdagarFlottans dag (sista söndagen i juli)
Datumet valdes med anledning av Sjöslaget vid Hangö udd 1714
Befälhavare
Nuvarande befälhavareAmiral Vladimir Ivanovitj Koroljev

Rysslands flotta (ryska: Военно-морской Флот Российской Федерации (ВМФ России), tr. Vojenno-morskoj Flot Rossijskoj Federatsii (VMF Rossii)) är den marina försvarsgrenen i Rysslands militär.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande ryska flottan bildades i januari 1992 efter kalla krigets slut och efterföljde Sovjetunionens flotta. Dess historia sträcker sig tillbaka till tidigt 1700-tal, då den bildades av tsar Peter den store i samband med att Ryssland fick tillgång till hamnar vid Östersjön. Efter Sovjets upplösning delades dess fartyg, ubåtar och baser upp mellan alla nya stater som hade tillgång till hav. Största arvtagarna blev Ryssland och Ukraina varav Ryssland blev den största.

Under de första åren efter Sovjetunionens fall minskade flottans budget kraftigt. Detta gjorde att en mängd fartyg fick tas ur bruk i förtid. Som exempel så hade Ryssland 170 atomdrivna ubåtar 1991, denna siffra hade minskat till 50 i början av 2000-talet. En "bieffekt" av denna nedrustning och dåliga ekonomi är att en stor mängd atomdrivna fartyg och ubåtar bara har lämnats vid sin kaj och riskerar att orsaka miljökatastrofer. Detta eftersom flertalet fortfarande bär på sitt kärnbränsle. De senaste åren har läget förbättras något då flera västerländska länder har ställt upp med pengar och personal för omhändertagning och skrotning av en stor mängd farkoster.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

  • Försvara den Ryska federationens suveränitet
  • Förhindra användandet av militär medel mot den Ryska federationen
  • Säkerställa rysk ekonomisk verksamhet på världshaven
  • Delta i fredsbevarande insatser

Svenska försvarsanalytiker anser att den Ryska flottan har svårt att genomföra detta uppdrag tillfullo på grund av begränsningar i antalet fartyg samt tidigare brister i underhåll och reparationer. [1]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Komponent Huvuduppgift Prioritet
Norra flottan Ubåtsbaserade strategiska kärnvapeninsatser
Skydd av Rysslands arktiska intressen
Prioriterad
Stillahavsflottan Ubåtsbaserade strategiska kärnvapeninsatser
Skydd av den marina infrastrukturen i Vladivostok och Petropavlovsk-Kamtjatskij
Prioriterad
Svartahavsflottan Skydd och försvar av territoriet Icke-prioriterad
Östersjöflottan Skydd och försvar av territoriet Icke-prioriterad
Kaspiska flottiljen Skydd och försvar av territoriet Icke-prioriterad
Källa: [1]

Struktur[redigera | redigera wikitext]

Källa: [1]

Utbildninganstalter[redigera | redigera wikitext]

Förberedande officersutbildning
  • Kronstadst sjökadettkår, Kronstadt; mellanstadium, högstadium, gymnasium.
  • Sankt Petersburgs Nachimovskola, Sankt Petersburg; mellanstadium, högstadium, gymnasium (den marina motsvarigheten till Suvorovskolorna).
Fanvakt vid Svarta Havets sjömilitära institut.
Officershögskolor
  • Sankt Petersburgs sjömilitära kår "Peter den Store" - Sankt Petersburgs sjömilitära institut, Sankt Petersburg; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst och ubåtsofficerare.
  • Baltiska sjömilitära institutet "Amiral Fjodor Usjakov", Kaliningrad; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst, signalofficerare och underrättelseofficerare.
  • Stilla Havets sjömilitära institut "Amiral Stepan Makarov, Vladivostok; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst.
  • Svarta Havets sjömilitära insitut "Amiral Pavel Nachimov", Sevastopol; utbildar sjöofficerare i allmän tjänst.
  • A.S. Popovs marina radioelektroniska insitut, Peterhof; utbildar tekniska officerare i elektronik och datateknologi.
  • Mariningenjörsinstitutet, Pusjkin; utbildar mariningenjörer.
Högre utbildning
  • Marinakademien "Flottamiral N.G. Kuznetsov", Sankt Petersburg
    • Högre officerskursen utbildar fartygschefer och stabsofficerare.
    • Generalstabskursen, utbildar chefer för högre befattningar.

Fartygsklasser[redigera | redigera wikitext]

Kryssaren Frunze av Orlan-klass.
Atomubåt av Akula-klass.

Utöver dessa så finns en stor mängd korvetter och robotbåtar i bruk hos samtliga flottor.

Flaggor, fanor och befälstecken[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Jakob Hedenskog och Carolina Vendil Pallin (2013), Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - 2013 (Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut), sid. 26-27.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]