Hästkött
Hästkött är kött från hästar. Till skillnad från nötkött och många andra köttdjur görs det ingen skillnad mellan kött från vuxna djur och föl.
Hästkött styckas och äts som oxkött och har en likvärdig smak, men innehåller mindre fett.[1]
Konsumtion i världen
[redigera | redigera wikitext]Förtäring av hästkött är tabu för många människor, trots att de inte är vegetarianer, bland annat på grund av hästarnas betydelse som sällskapsdjur.[1] Hästkött är otillåten föda enligt judendomen.[1] I vissa länder, bland andra Italien, är hästkött eftertraktat och dyrt.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I det förkristna nordiska samhället hade hästen stor betydelse och hästkött åts bland annat vid religiösa högtider. Att äta hästkött betraktades senare under medeltiden som en hednisk sedvänja och var därför tabu. Även själva hästslakten betraktades som oren. När hästar skulle avlivas anlitades bödelns dräng, rackaren, och köttet slängdes bort eller gavs åt hundarna efter att man hade flått hästarna.
I svensk handel förekommer hästkött vanligen som rökt och skivat smörgåspålägg (hamburgerkött) eller som ingrediens i vissa korvar som exempelvis medvurst och prickig korv. [2] Större delen av det hästkött som säljs i den svenska dagligvaruhandeln importeras från Sydamerika.[1] Av etiska skäl väljer många svenska hästägare att avliva hästarna på gården istället för att skicka dem till slakt.[1] Kött från inhemska hästar blir ofta djurfoder för katter och hundar, medan avfallet brukar skickas till en uppsamlingsplats.[1]
Det beräknas att ungefär 3 000 hästar om året säljs till hästhandlare som sedan skickar hästarna till Italien för slakt och försäljning där.[1]
Italien
[redigera | redigera wikitext]Italien är Europas största konsumentland av hästkött och det är dyrt att få tag på.[1]
Japan
[redigera | redigera wikitext]Inom japansk matlagning används rått skivat hästkött för basashi, ett slags sashimi. Rått hästkött kallas där även för sakura-niku, ”körsbärskött”, vilket är en referens till köttets rosa färg.
Produktion
[redigera | redigera wikitext]I de flesta länder där hästar slaktas för köttindustrin sker det på liknande sätt som för nötkreatur. I storskaliga fabriker avlivas djuren genom bedövning med bultpistol och sedan blodtappning. I länder med mindre industrialiserad köttproduktion förekommer slakt av djur utomhus efter behov, ofta i eller nära byar där köttet sedan konsumeras.[3]
Under år 2005 producerade de åtta länderna med mest hästslakt över 700 000 ton kött. Då var de fem största konsumentländerna av hästkött: Kina (421 000 ton), Mexiko, Ryssland, Italien och Kazakstan (54 000 ton). [4] Under 2010 producerade Mexiko 140 000 ton, Kina 126 000 ton, Kazakstan 114 000 ton.
Stora hästköttproduktionsländer 2005[5] Land Antal hästar Produktion i ton Kina 1 700 000 204 000 Mexiko 626 000 78 876 Kazakstan 340 000 55 100 Mongoliet 310 000 38 000 Argentina 255 000 55 600 Italien 213 000 48 000 Brasilien 162 000 21 200 Kirgizistan 150 000 25 000 Globalt
Totalt4 727 829 720 168
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] ”Hästkött på gott och ont”. Helsingborgs Dagblad. 18 mars 2011. http://hd.se/mer/2011/03/18/hastkott-pa-gott-och-ont/. Läst 12 februari 2013.
- ^ ”Hästkött finns i många produkter”. HBL. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140519004054/http://hbl.fi/nyheter/2013-02-21/383916/hastkott-finns-i-manga-produkter. Läst 19 maj 2014.
- ^ ”A Sure Thing for Kazakhs: Horses Will Provide - New York Times” (på engelska). http://www.nytimes.com/2005/12/26/international/asia/26horse.html?hp&ex=1135659600&en=ebc2553086dd95e4&ei=5094&partner=homepage&_r=0. Läst 8 februari 2013.
- ^ The Alberta Horse Welfare Report, 2008
- ^ (PDF) THE UNINTENDED CONSEQUENCES OF A BAN ON THE HUMANE SLAUGHTER (PROCESSING) OF HORSES IN THE UNITED STATES, The Animal Welfare Council, Inc., citing FAO-UN Horticultural Database, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-07-07, https://web.archive.org/web/20110707143541/http://www.animalwelfarecouncil.com/html/pdf/consequences.pdf, läst 8 februari 2013 Arkiverad 7 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110707143541/http://www.animalwelfarecouncil.com/html/pdf/consequences.pdf. Läst 8 februari 2013.