Nötkött
| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |

Nötkött är kött från nötkreatur. Nötkött äts bland annat som oxfilé, eller mals till nötfärs och används i biffar eller hamburgare.
Nötkreatur delas in i mjölkraser och köttraser. Idag svarar de speciella köttraserna för cirka 35% av den totala nötköttsproduktionen. Mjölkkorna står för 25% och resten kommer från ungnöt av mjölkras. Köttet från mjölkkorna används till stor del till köttfärs, endast 25% av köttet går till biff och andra hela styckningsdelar.[1]
I Sverige är de flesta av kombinerad mjölk- och köttras, svensk röd- och vitbrokig boskap (SRB) och Svensk Holstein (tidigare SLB). Det finns också rena köttraser, som man korsar med varandra för att få fram bra bruksdjur. De vanligaste köttraserna i Sverige är Charolais, Hereford, Simmental, Highland Cattle, Limousin, Aberdeen Angus och Blond d"Aquitaine.[2]
Kött som kommer från unga nötkreatur, kalvar, kallas i stället för kalvkött.
Nötkött behöver möras i kyla, helst 2 veckor. Köttet kan även möras med elstimulering, vilket gör att mörningsprocessen kommer igång snabbare. Det finns en branschöverenskommelse om minst 7 dagars mörning för svenskt nötkött. Längre hängningstider och kött som endast hängmörats har blivit vanligare och fått hög status.[1]
En av de mest exklusiva nötköttsrätterna är Kobebiff från Japan, som kommer från nötdjur uppfödda i Hyōgo prefektur, där storstaden Kobe är residensstad. Köttet anses vara en delikatess, känd för dess smak, mörhet och dess väl omfattande marmorering.[3][4]
Världsproduktion
[redigera | redigera wikitext]| Placering | Land | Produktion (ton) |
|---|---|---|
| 1 | 12 219 203 | |
| 2 | 9 900 000 | |
| 3 | 5 796 540 | |
| 4 | 3 066 000 | |
| 5 | 2 219 103 | |
| 6 | 1 980 846 | |
| 7 | 1 608 136 | |
| 8 | 1 436 358 | |
| 9 | 1 231 352 | |
| 10 | 1 123 452 | |
| 11 | 1 003 859 | |
| 12 | 1 003 214 | |
| 13 | 985 000 | |
| 14 | 947 873 | |
| 15 | 922 364 | |
| 16 | 922 000 | |
| 17 | 885 929 | |
| 18 | 786 890 | |
| 19 | 676 530 | |
| 20 | 669 008 | |
| Källa: UN Food & Agriculture Organisation (FAO)[5] | ||
Styckningsdetaljer av nötkött
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Svenskt Kött – Nöt”. svensktkott.se. http://svensktkott.se/om-kott/styckdetaljer/not/. Läst 2 september 2019.
- ^ ”Nötkött”. http://www.svensktkott.se/om-kott/styckdetaljer/not/. Läst 2 december 2025.
- ^ ”Personliga resor till Japan”. Japanexperterna. 24 januari 2014. https://www.japanexperterna.se/artiklar/kobebiff. Läst 19 februari 2020.
- ^ ”Kobe Beef Marketing & Distribution Promotion Association Bylaws”. http://www.kobe-niku.jp/en/contents/council/index.html. Läst 30 september 2010.
- ^ FAOSTAT: Production statistics, livetock primary.