Östkatolska kyrkor
| Östkatolska kyrkor | |
| Från bilden längst upp till bilden längst ner, från vänster till höger: Heliga Treenighetens katedral i Aten, Sankt Görans katedral i Lviv, Sankt Kyrillos och Methodios kyrka i Metlika (Slovenien), en Armenisk-katolsk katedral i Libanon och en Albansk grekisk-katolsk kyrka i Albanien | |
| Region och utbredning | Östeuropa Östafrika Nordafrika Mellanöstern Södra Indien Västeuropa Amerika Oceanien |
|---|---|
| Medlemmar | 18 miljoner |
| Ansluten till | Romersk-katolska kyrkan Östkyrkan |
.jpg)
Östkatolska kyrkor (grekiska: Ανατολικές Καθολικές Εκκλησίες; kyrkslaviska: Восточнокатолическїе це́ркви), också kallade östliga katolska kyrkor, katolska östkyrkor, orientaliska katolska kyrkor[1] eller unierade kyrkor,[1] är 23 autonoma och östkristna delkyrkor som står i full gemenskap med den Romersk-katolska kyrkan.
Tillsammans med de Östortodoxa, Östprotestantiska, Orientaliska och ''Sanna ortodoxa'' kyrkorna utgör de Östkyrkan.
De Östkatolska kyrkorna tillämpar egen liturgisk rit och kyrkorätt men räknas som lika mycket en del av den Romersk-katolska kyrkan som den västliga latinska kyrkan. Numera[när?] benämns dessa kyrkor vanligen som orientaliska riter inom den katolska kyrkan eller som katolska grupper med östlig rit. Ukrainska grekisk-katolska kyrkan benämner sig ännu unierad.[1]
Den äldsta östkatolska kyrkan är den Syrisk-maronitiska kyrkan i Libanon som själv anser att den andliga och juridiska unionen med Rom aldrig bröts, även om de formella banden återknöts på 1100-talet.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]De östkatolska kyrkorna har sitt ursprung i Östeuropa, Östafrika, Nordafrika, Mellanöstern och södra Indien. Men sedan 1800-talet har kyrkorna spridit sig till Västeuropa, Amerika och Oceanien delvis på grund av förföljelse.
Ortodoxa kyrkorna
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad från de Östortodoxa och Orientalisk-ortodoxa kyrkorna erkänner östkatolikerna biskopen av Roms (påvens) överhöghet och står i full kommunion med Heliga stolen.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige existerar Vikariatet för de östkatolska kyrkorna i Sverige som självbestämmande mission sui juris för de av Romersk-katolska kyrkans orientalisk-katolska kyrkor som finns representerade i landet.[2]
Kyrkorna som ingår där är Armenisk-katolska kyrkan, Eritreansk-katolska kyrkan, Kaldeisk-katolska kyrkan, Syrisk-katolska kyrkan, Syrisk-maronitiska kyrkan och Syro-malabariska katolska kyrkan (2014).[2]
Anhängare
[redigera | redigera wikitext]Medlemmarna av de Östkatolska kyrkorna kallas ibland uniater (ett nyord i 13:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, 2006).
De Östkatolska kyrkorna utgör en liten andel av medlemskapet i den Katolska kyrkan jämfört med den latinska kyrkan, som har över 1,2 miljarder medlemmar.
Från en statistik 2017 visade att de fyra största östkatolska samfunden var:
- Ukrainska grekisk-katolska kyrkan med 4,5 miljoner medlemmar (ungefär 25% av alla östkatoliker)
- Syro-malabariska katolska kyrkan med 4,3 miljoner medlemmar (24%)
- Maronitiska kyrkan med 3,5 miljoner medlemmar (20%)
- Melkitiska grekisk-katolska kyrkan med 1,6 miljoner medlemmar (9%)
Språk
[redigera | redigera wikitext]Liturgiskt använder de Östkatolska kyrkorna olika språk som kyrkslaviska, grekiska, syriska och arabiska beroende på vilken kyrka. Även lokala folkspråk används.[3][4]
Därmed används kyrkslaviska inom de slavisktalande Östkatolska kyrkorna, som exempelvis den Grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien, grekiskan inom den Grekiska bysantinska katolska kyrkan, syriska inom den Syrisk-katolska kyrkan och arabiska inom den Syrisk-maronitiska kyrkan.
Statistisk översikt över östkatolska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Kyrkorättslig ställning | Medlemskap | Stift m m | Biskopar | Liturgisk tradition |
|---|---|---|---|---|---|
| Albanska grekisk-katolska kyrkan | Biskopskyrka | 3 845 | 1 | 1 | Bysantinsk |
| Armenisk-katolska kyrkan | Patriarkkyrka | 593 459 | 17 | 15 | Armenisk |
| Bulgariska grekisk-katolska kyrkan | Biskopskyrka | 10 000 | 1 | 1 | Bysantinsk |
| Kaldeisk-katolska kyrkan | Patriarkkyrka | 490 371 | 22 | 17 | Antiokensk |
| Koptisk-katolska kyrkan | Patriarkkyrka | 163 630 | 7 | 10 | Alexandrinsk |
| Etiopiska katolska kyrkan | Metropolitkyrka | 229 547 | 6 | 7 | Alexandrinsk |
| Kroatiska grekisk-katolska kyrkan | Biskopskyrka | 58 915 | 3 | 4 | Bysantinsk |
| Grekisk-bysantinska katolska kyrkan | Biskopskyrka | 2 525 | 2 | 1 | Bysantinsk |
| Ungerska grekisk-katolska kyrkan | Biskopskyrka | 290 000 | 2 | 2 | Bysantinsk |
| Italiensk-albanska grekisk-katolska kyrkan | Biskopskyrka | 61 487 | 3 | 2 | Bysantinsk |
| Syrisk-maronitiska kyrkan | Patriarkkyrka | 3 290 539 | 25 | 41 | Antiokensk |
| Melkitiska grekisk-katolska kyrkan | Patriarkkyrka | 1 614 604 | 25 | 30 | Bysantinsk |
| Rumänska grekisk-katolska kyrkan | Ärkebiskopskyrka | 707 452 | 6 | 8 | Bysantinsk |
| Rutenska grekisk-katolska kyrkan | Metropolitkyrka (i USA) | 646 243 | 6 | 7 | Bysantinsk |
| Slovakiska grekisk-katolska kyrkan | Metropolitkyrka | 239 394 | 4 | 5 | Bysantinsk |
| Syrisk-katolska kyrkan | Patriarkkyrka | 158 818 | 14 | 10 | Antiokensk |
| Syro-malabariska kyrkan | Ärkebiskopskyrka | 3 828 591 | 27 | 40 | Antiokensk |
| Syro-malankariska katolska kyrkan | Ärkebiskopskyrka | 420 081 | 6 | 8 | Antiokensk |
| Ukrainska grekisk-katolska kyrkan | Ärkebiskopskyrka | 5 350 735 | 31 | 44 | Bysantinsk |
| Övriga jurisdiktioner | Ordinariat | 147 600 | 5 | - | .. |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eastern Catholic Churches, 1 augusti 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 ”unierade kyrkor - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/unierade-kyrkor. Läst 4 mars 2024.
- 1 2 ”Vikariatet för de orientalisk-katolska kyrkorna”. Stockholm Katolska Stift. https://www.katolskakyrkan.se/forsamlingsliv/vikariatet-for-de-orientalisk-katolska-kyrkorna. Läst 2 maj 2025.
- ↑ Victoria Omololu (22 september 2024). ”12 Differences Between Eastern and Western Catholic Churches” (på amerikansk engelska). Only Earthlings. https://onlyearthlings.com/12-differences-between-eastern-and-western-catholic-churches/. Läst 2 maj 2025.
- ↑ ”What are the various rites within Eastern Catholicism?” (på engelska). CrossTalk. https://thecrosstalk.com/knowledgebase/religious-events-symbols/rites/what-various-rites-within-eastern-catholicism/#:~:text=The%20liturgical%20language%20varies,%20with%20Greek,%20Church%20Slavonic,,central%20act%20of%20worship%20in%20the%20Byzantine%20Rite.. Läst 2 maj 2025.
- ↑ Ronald Roberson (source: Annuario Pontificio) (22 augusti 2010). ”The Eastern Catholic Churches 2010”. Catholic Near East Welfare Association. Arkiverad från originalet den mars 2, 2012. https://web.archive.org/web/20120302155251/http://www.cnewa.us/source-images/Roberson-eastcath-statistics/eastcatholic-stat10.pdf.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Östkatolska kyrkor.- Liturgi i en ukrainsk grekisk-katolsk kyrka (Youtube): Divine Liturgy at St. Michael the ArchAngel Ukrainian Catholic Church April 7, 2013 - YouTube
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|