Ingeborg Essén
Ingeborg Essén | |
Född | 13 mars 1890[1] Strängnäs[2][1][3], Sverige |
---|---|
Död | 20 december 1981[4] (91 år) Oscars församling[5][4], Sverige |
Begravd | Gamla kyrkogården, Strängnäs[4] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet, [2] |
Sysselsättning | Översättare, litteraturredaktör |
Make | Rütger Essén (g. 1918–1946)[6][1] |
Barn | Marianne Rasmuson (f. 1921) |
Föräldrar | Thor Nordström[3] |
Släktingar | Tora Nordström-Bonnier (syskon)[3] |
Redigera Wikidata |
Ingeborg Ida Lovisa Essén, född 13 mars 1890 i Strängnäs, död 20 december 1981 i Oscars församling i Stockholm[7], var en svensk förlagsredaktör och översättare.
Mellan 1926 och 1965 översatte Essén runt 70 böcker från engelska, franska, italienska, danska och norska. Utöver sina översättningar redigerade hon också (tillsammans med Jane Gernandt-Claine) Anne Charlotte Lefflers En självbiografi, grundad på dagböcker och brev (Bonnier, 1922).
Ingeborg Essén var dotter till lektor Thor Nordström och Ida Halvorsen. Hon var elev vid Strängnäs högre allmänna läroverk för flickor[ifrågasatt uppgift] 1897-1904, tog mogenhetsexamen vid Åhlinska skolan i Stockholm 1908, studerade vid Uppsala universitet 1909-1913 med en fil. mag. 1912. Hon var anställd vid Pedagogiska biblioteket i Stockholm 1914 och vid Kungliga läroverksöverstyrelsen 1914-1916. Hon arbetade därefter som manuskriptgranskare m.m. på Albert Bonniers förlag 1916-1918 samt från 1923 och medarbetade i Bonniers veckotidning 1924-1929. Hon var 1918-1946 gift med Rütger Essén (1890-1972).
Översättningar (urval)
- Panait Istrati: Kyra Kyralina (Bonnier, 1926)
- Cora Sandel: Alberte och Jakob (Bonnier, 1927)
- Dorothea Moore: En flicka med ruter i (Bonnier, 1928)
- Caroline Dale Snedeker: Den vinkande vägen (Bonnier, 1930)
- Karin Michaëlis: Hjärtats vagabond (Bonnier, 1930)
- Svend Leopold: Diktaren och näktergalen: H.C. Andersen och Jenny Lind: en kärlekshistoria (Bonnier, 1930)
- Arnold Bennett: Train de luxe (Bonnier, 1930)
- Johannes Buchholtz: Susanne (Bonnier, 1931)
- Knud Sønderby: Mitt i en jazztid (Bonnier, 1932)
- Lesley Storm: I ormens skugga (Bonnier, 1932)
- Edith Nesbit: Skattsökarna (Bonnier, 1933)
- Maurice Hindus: Rött bröd (översatt tillsammans med Rütger Essén) (Bonnier, 1933)
- Margaret Irwin: Prinsessan Minette (Bonnier, 1934)
- Marie, drottning av Rumänien: Mitt livs historia (Bonnier, 1935-1936)
- Igor Schwezoff: Vinthund (Bonnier, 1936)
- Victor Heiser: En amerikansk läkares odyssé : upplevelser i 45 länder (Bonnier, 1937)
- Vita Sackville-West: Pepita (Bonnier, 1938)
- Jolán Földes: Är detta livet (Bonnier, 1938)
- Georges Duhamel: Salavins historia (översatt tillsammans med Sven Stolpe (Bonnier, 1939)
- Marjorie Kinnan Rawlings: Hjortkalven : en berättelse från Florida (Bonnier, 1940)
- Howard Spring: Den förtrollade resan (Bonnier, 1942)
- Bjørn Bjørnson: Ungdom, ungdom (Bonnier, 1943)
- Johannes V. Jensen: Den långa resan (övers. av Ingeborg Essén och Britte-Marie Wendbladh, dikterna översatta av Anders Österling) (Bonnier, 1944)
- Edith M. Almedingen: Det kommer en morgondag (Bonnier, 1944)
- Liviu Rebreanu: De hängdas skog (Bonnier, 1944)
- Margaret Landon: Anna och kungen av Siam (Bonnier, 1945)
- Ulla Meyer: Ut i det blå (Bonnier, 1947)
- Francis Bull: Traditioner och minnen (Forum, 1949)
- Morris L. West: Djävulens advokat (Bonnier, 1961)
- C. Northcote Parkinson: Öst och väst (Bonnier, 1965)
- R. F. Delderfield: Diana (Bonnier, 1965)
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svenskt Porträttarkiv, Essen, Ingeborg Ida Lovisa, läs online och läs onlineläs online, läst: 7 februari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Publicistklubbens porträttmatrikel, Publicistklubben, 1935, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Ida Lovisa Ingeborg, f. 1890 i Strengnäs stads., läs onlineläs online, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Svenskagravar.se, Essén, Ida Lovisa Ingeborg, läs online, läst: 7 februari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, femte utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2010, ISBN 978-91-87676-59-8.[källa från Wikidata]
- ^ ”Essén, Rutger”, Vem är det : Svensk biografisk handbok, 1912, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
Källor
- Publicistklubbens porträttmatrikel (1936), s. 152
- Libris
- Stockholms stadsbibliotek