Inna Sjevtjenko

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Inna Shevchenko)
Inna Sjevtjenko
Inna Sjevtjenko år 2013.
Född23 juni 1990 (33 år)
Cherson, Ukrainska SSR, Sovjetunionen
NationalitetUkrainsk
Medborgare iUkraina
Utbildad vidJournalistinstitutionen vid Kievs universitet,
SysselsättningKvinnosakspolitiker, politiker, författare
Känd förLedare för Femen
Utmärkelser
Prix de la laïcité (2017)[1]
Redigera Wikidata
Inna Sjevtjenko talar på "the 2017 International Conference on Free Expression and Conscience".

Inna Sjevtjenko, född 23 juni 1990 i Cherson i Sovjetunionen, är en ukrainsk feministisk aktivist och ledare för den internationella kvinnorörelsen Femen.[2][3] Hon har skarpare profil än andra i gruppen och ledde exempelvis de tre aktivister som blev gripna och hotade av vitryska säkerhetspolisen 2011,[4] och hon fick stor uppmärksamhet när hon med motorsåg fällde ett fyra meter högt krucifix av trä i Kiev 2012.[5]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Inna Sjevtjenko föddes i Cherson nära Svarta havet i dagens södra Ukraina.[2] Hennes far var sjöofficer, och hon växte upp tillsammans med en äldre syster.[2][6] "Orange revolutionen" 2004 öppnade hennes ögon för politik, och hon ville bli TV-journalist.[2] Hon började på universitetet i Kiev och studerade journalistik från 2008 till 2012.[2] Hennes arbete i studenkåren gav henne politiska kontakter som hjälpte henne att 2009 få arbete på borgmästarens presskontor i Kiev.[2] Sjevtjenkos modersmål är ryska,[7] men hon behärskar även ukrainska och engelska.[8]

Sjevtjenko fick kontakt med två ledande Femen-aktivister, Anna Hutsol och Alexandra Shevchenko (att de har samma efternamn är en tillfällighet) genom sociala media och anlöt sig till Femen 2009.[2] Anna Hutsol hade etablerat Femen i Kiev on 10 april 2008, tillsammans med två vänner, Aleksandra Sjevtjenko och Oksana Sjatjko, från sin hemstad Chmelnytskyij.[9] De var först inriktade på kvinnliga studenters rättigheter, men breddade snabbt agendan till att demonstrera mot sexuellt utnyttjande av ukrainska kvinnor.[10]

Inna Sjevtjenko demonstrerade första gången med Femen den 23 maj 2009 i Kiev, mot prostitution under slagordet, "Ukraine is not a Brothel", i samarbete med DJ Hell.[11][12]

Sent i augusti 2009 kom Oksana Sjachko att bli den första medlemmen av gruppen som blottade sina bröst under en aktion, men inte förrän 2010 blev detta den vanliga taktiken i Femen-demonstrationer. I debatter inom Femen kring etiken i topless-aktioner var Inna Sjevtjenko först motståndare till metoden. Men senare kom hon att bli övertygad om dess värde.[8] Metoden berättigas av att utan den uppmärksamhet i massmedia som topless-protesterna ger, så skulle deras budskap aldrig höras.[13]

Inna Sjevtjenko blev avskedad från borgmästarens presskontor efter att ha blivit arresterad för deltagande en protest i december 2010. Demonstrationen genomfördes mot avsaknaden av kvinnor i den ukrainska premiärministern Mykola Azarovs regering.[14]

År 2012 sågade Sjevtjenko ned träkors på GOGBOT, en festival i Enschede i Nederländerna, som en protest mot arresteringen av Pussy Riot.[15] Detta följdes av hennes aktion med motorsåg i Kiev.[16]

I september 2012 etablerade Sjevtjenko en plats för träning av Femen-aktivister i Paris.[5] I oktober 2012 intervjuades Sjevtjenko i direktsändning av Al Jazeera och fick frågan: "Which is better for women, nudity or the paranja [motsvarande burka]?" Hon svarade, som en protest mot "medieval prejudices", genom att ta av sig sin T-shirt. Sändningen stoppades direkt.[17][18] I december 2012 blev hon listad bland årets 20 mest betydesefulla kvinnor i Madame Figaro.[19] År 2013 fick Shevchenko asyl i Frankrike,[20] och arbetar vidare med aktivism genom att leda Femens bas för träning av aktivister i Paris.[5]

År 2013 skapades ett nytt franskt frimärke med den franska nationalsymbolen Marianne av Olivier Ciappa och David Kawena. De formgav frimärket och meddelade på Twitter att Sjevtjenko hade varit den främsta förebilden för frimärket.[21]

Sjevtjenko är ofta talare på konferenser. Hon deltog i en konferens i Köpenhamn i februari 2015 tillsammans med konstnären Lars Vilks. Hon talade om att yttrandefrihet var en illusion i Västeuropa när en terrorist (Attentatet i Köpenhamn 2015) öppnade eld i lobbyn där debatten ägde rum. Efter att ha överlevt attacken sa Sjevtjenko: "Liberal voices should be louder than Kalashnikovs."

Shevchenko skriver för internationell press och är kolumnist för International Business Times.[22] Hennes texter publiceras också i The Guardian, The Huffington Post och CNN. Tillsammans med andra Femen-aktivister skrev hon FEMEN: Manifeste.[23][24] År 2017 publicerade Sjevtjenko Anatomie de l'oppression tillsammans med Pauline Hillier i hos Éditions du Seuil.[25] Boken tar upp det ansvar religiösa institutioner och dogmer har för förtrycket av kvinnor:

" Every day, new words and measures against women are delivered in the Vatican, Mecca, Jerusalem, and in synagogues, mosques and churches all around the world. Every day, women are despised, depreciated, soiled, wounded or killed. Every day, women that are hidden in public, locked up at home, deprived of education and prospects for their futures, forced to silence, humiliated, beaten, mutilated, whipped, stoned and burned, accompany us. We can no longer remain silent. The responsibility of religions in the misfortunes of the world crushes our screens and our eyes, but many still refuse to see their role in women's misfortunes. This book was written because we no longer wanted them to believe, but rather to know."[26]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Tyler, Jeffrey, Topless Jihadis, The Atlantic Books (2013), 94 sidor.[27] (engelska)
  • Ackerman, Galia, med Anna Hutsol, Oksana Sjatjko, Aleksandra Sjevtjenko, & Inna Sjevtjenko, FEMEN, Calmann-Lévy (Paris 2013), 280 sidor. ISBN 978-2702144589.[28] (franska)
  • Caroline Fourest "INNA", Grasset (Paris 2014) (franska)
  • Massimo Ceresa, "FEMEN, Inna e le streghe senza Dio", Tra le righe libri (Lucca 2016) (italienska)
  • FEMEN Inna Sevchenko, Marguerite Stern, Pauline Hillier, Sarah Constantin, Lara Alcazar, Anna Hutsol och andra FEMEN Manifest, Utopia (2015, fransk/spansk utgåva)[29]
  • FEMEN Rebellion, Édition des femmes (2017)[30] (franska)
  • Inna Shevchenko, Pauline Hillier Anatomie de l'oppression, Edition du Seuil (2017)[31] (franska)
  • Catherine Valenti, Les Femmes qui s'engagent sont dangereuses (2017).[32] (franska)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

  • "Nos seins, nos armes!" (Våra bröst, våra vapen!), dokumentärfilm (1:10 timmar), skriven och regisserad av Caroline Fourest och Nadia El Fani, producerad av Nilaya Productions, visad på France 2 den 5 mars 2013.[33]
  • "Everyday Rebellion", dokumentärfilm (1:58 timmar), skriver och regisserad a Rivahi-bröderna Arash T. Riahi och Arman Riahi, Österrike / Schweiz / Tyskland, 2013, världspremiär på Copenhagen International Documentary Festival 13 november 2013.
  • Ukraine Is Not a Brothel

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.laicite-republique.org .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Jeffrey Tayler (2013-03-13). ”The Woman Behind Femen's Topless Protest Movement - Jeffrey Tayler”. The Woman Behind Femen's Topless Protest Movement - Jeffrey Tayler. The Atlantic. https://www.theatlantic.com/international/archive/2013/03/the-woman-behind-femens-topless-protest-movement/273970/. Läst 15 juli 2013. 
  3. ^ ”FEMEN”. FEMEN. FEMEN. http://femen.org/en/about. Läst 29 september 2013.  Arkiverad 20 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Rfe/Rl (2011-12-21). ”Ukrainian Activist Group Accuses Belarusian KGB Of Kidnapping, Abuse”. Ukrainian Activist Group Accuses Belarusian KGB Of Kidnapping, Abuse. Rferl.org. http://www.rferl.org/content/ukrainian_activists_accuse_belarusian_kgb_of_kidnapping_abuse/24429632.html. Läst 15 juli 2013. 
  5. ^ [a b c] Kira Cochrane (20 mars 2013). ”Rise of the naked female warriors”. London: The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2013/mar/20/naked-female-warrior-femen-topless-protesters. Läst 15 juli 2013. 
  6. ^ Kim Willsher (2013-08-02). ”FEMEN is coming: the bare-breasted feminist group who want London women to go topless in the name of political protest - London Life - Life & Style - London Evening Standard”. FEMEN is coming: the bare-breasted feminist group who want London women to go topless in the name of political protest - London Life - Life & Style - London Evening Standard. Standard.co.uk. https://www.standard.co.uk/lifestyle/london-life/femen-is-coming-the-barebreasted-feminist-group-who-want-london-women-to-go-topless-in-the-name-of-political-protest-8743623.html. Läst 29 september 2013. 
  7. ^ Page 31 FEMEN Ackerman, Galia et al. 2013. calmann-levy. ISBN 978-2-7021-4458-9
  8. ^ [a b] ”FEMEN”. FEMEN. 11 april 2012. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002051811/http://femen.org/en/news/id/144#post-content. Läst 25 oktober 2018.  Arkiverad 2 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Garanich, Gleb. ”The femen phenomenon | Photographers Blog”. Blogs.reuters.com. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181011181525/http://blogs.reuters.com/photographers-blog/2012/03/01/the-femen-phenomenon/. Läst 15 juli 2013. 
  10. ^ Piotr Pogorzelski. ”New Eastern Europe - Ukraine is not a Brothel”. Neweasterneurope.eu. Arkiverad från originalet den 6 september 2013. https://web.archive.org/web/20130906062354/http://www.neweasterneurope.eu/node/42. Läst 25 oktober 2018.  Arkiverad 6 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Page 96 FEMEN Ackerman, Galia et al. 2013. calmann-levy. ISBN 978-2-7021-4458-9
  12. ^ ”How they protest prostitution in Ukraine | The Observers”. Observers.france24.com. 28 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 8 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150508194211/http://observers.france24.com/content/20090828-how-they-protest-prostitution-ukraine-femen-sex-tourism. Läst 25 oktober 2018. 
  13. ^ (franska) Femen Les féministes venues du froid Arkiverad 10 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., Paris Match (18 February 2012)
  14. ^ Balmforth, Tom. ”Offbeat Ukrainian Feminist Group Fights Sexism And Authoritarianism”. Offbeat Ukrainian Feminist Group Fights Sexism And Authoritarianism. Rferl.org. http://www.rferl.org/content/offbeat_ukrainian_feminist_group_fights_sexism_and_authoritarianism/24253480.html. Läst 15 juli 2013. 
  15. ^ Voice of Russia. ”1000s articles on Pussy Riot Protest in Enschede”. 1000s articles on Pussy Riot Protest in Enschede. http://2012.gogbot.nl/images/femen/ScreenshotsKrantenFEMEN.pdf. [död länk]
  16. ^ Huffington Post (17 augusti 2012). ”Pussy Riot Trial: Topless FEMEN Activist Chainsaws Memorial Cross In Ukraine”. http://www.huffingtonpost.com/2012/08/17/pussy-riot-trial-femen_n_1798009.html. 
  17. ^ ”FEMEN activist takes tops off on live Al Jazeera program”. FEMEN activist takes tops off on live Al Jazeera program. Kievpost.com. http://www.kyivpost.com/content/ukraine/femen-activist-takes-tops-off-on-live-al-jazeera-program-314992.html?flavour=mobile. Läst 15 juli 2013. 
  18. ^ ”Femen Member Is Taking Off Clothes On Live Al Jazeera Program”. Femen Member Is Taking Off Clothes On Live Al Jazeera Program. YouTube. 2012-11-16. https://www.youtube.com/watch?v=84K71qcud_E. Läst 15 juli 2013. 
  19. ^ ”FEMEN”. FEMEN. FEMEN. 2012-12-19. Arkiverad från originalet den 2013-10-02. https://web.archive.org/web/20131002051733/http://femen.org/en/gallery/id/106#post-content#post-content. Läst 29 september 2013.  Arkiverad 2 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002051733/http://femen.org/en/gallery/id/106. Läst 25 oktober 2018. 
  20. ^ ”Femen topless protester wins French asylum”. BBC. 8 juli 2013. https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-23233449. 
  21. ^ Angelique Chrisafis (15 juli 2013). ”Femen-inspired postage stamp angers French right”. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2013/jul/15/femen-postage-stamp-france. Läst 15 juli 2013. 
  22. ^ ”Articles by Inna Shevchenko”. International Business Times. http://www.ibtimes.co.uk/reporters/inna-shevchenko. Läst 18 januari 2018. 
  23. ^ FEMEN: Manifeste. Paris: Les éditions Utopia. 2015. sid. 64. ISBN 978-2919160174 
  24. ^ https://www.amazon.fr/R%C3%A9bellion-Femen/dp/2721006681
  25. ^ https://www.amazon.fr/Anatomie-loppression-Inna-Shevchenko/dp/2021336344/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1510069075&sr=1-1&keywords=anatomie+de+l%27oppression
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107221630/https://www.anatomiedeloppression.com/#. Läst 25 oktober 2018. 
  27. ^ https://www.amazon.fr/Topless-Jihadis-Provocative-Activist-English-ebook/dp/B00HEVK7F6/ref=sr_1_2?s=english-books&ie=UTF8&qid=1510069772&sr=1-2&keywords=femen
  28. ^ ”Femen Book (2013) | FEMEN / ФЕМЕН”. Femen Book (2013) | FEMEN / ФЕМЕН. Femen.info. Arkiverad från originalet den 2013-04-05. https://www.webcitation.org/6FeNZMha1?url=http://femen.info/books/femen-book-2013/. Läst 15 juli 2013. 
  29. ^ https://www.amazon.fr/FEMEN-manifeste-Collectif/dp/2919160176/ref=pd_rhf_se_s_cp_0_1?_encoding=UTF8&pd_rd_i=2919160176&pd_rd_r=33ZF9DPQ0G5RA90WM27K&pd_rd_w=E0WVX&pd_rd_wg=mrmlb&psc=1&refRID=33ZF9DPQ0G5RA90WM27K
  30. ^ https://www.amazon.fr/R%C3%A9bellion-Femen/dp/2721006681/ref=sr_1_1?s=english-books&ie=UTF8&qid=1510070243&sr=8-1&keywords=rebellion+femen
  31. ^ https://www.amazon.fr/Anatomie-loppression-Inna-Shevchenko/dp/2021336344/ref=sr_1_1?s=english-books&ie=UTF8&qid=1510070369&sr=8-1&keywords=anatomie+de+l%27oppression
  32. ^ https://www.amazon.fr/Femmes-qui-sengagent-sont-dangereuses/dp/2324020920/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1510070401&sr=1-1&keywords=les+femmes+qui+s%27engagent+sont+dangereuses
  33. ^ ”Nos seins, nos armes (2012) - Documentaire - L'essentiel - Télérama.fr”. Nos seins, nos armes (2012) - Documentaire - L'essentiel - Télérama.fr. Television.telerama.fr. http://television.telerama.fr/tele/programmes-tv/nos-seins-nos-armes,48577030.php. Läst 29 september 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]