Innehållsfilter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Innehållsfilter
DansGuardian - STOP pornography.png
Webbsida som blockerats med hjälp av ett innehållsfilter.

  • Betydelsedatorprogram som blockerar visning av visst innehåll på Internet
  • Oönskat innehållhat, pornografi (för minderåriga), droger, våld
  • Olika namn – barnspärr, föräldrafilter, internetfilter, porrfilter, spärrfunktion, program för föräldrakontroll, webbfilter

Innehållsfilter är ett datorprogram avsett att filtrera vissa nyckelord eller blockera vissa URL:er för att hindra datoranvändare från att besöka webbsidor med olämpligt innehåll. Exempelvis finns i många länder centralt administrerade filter för att blockera sökningar efter barnpornografi eller annat olagligt innehåll.

Filtren används i mer öppna stater av föräldrar, skolor och institutioner som för att se till så minderåriga eller barn inte kan nå våldsskildringar, droger, hatpropaganda eller pornografi. Pornografi nämns ibland som en huvuduppgift, och filtrens varierande effektivitet och konsekvenser har lett till debatt.[1]

Andra benämningar[redigera | redigera wikitext]

Innehållsfilter kallas ibland även webbfilter, internetfilter, porrfilter, spärrfunktion,[2] barnspärr, föräldrafilter och program för föräldrakontroll.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Innehållsfilter kan implementeras på många olika sätt, exempelvis med ett särskilt program på en persondator, i en router eller som en tjänst som tillhandahålles av internetoperatören. Sådana filter kan även medfölja säkerhetsprogram såsom brandväggar och antivirusprogram.

Totalitära stater såsom Kina och Kuba kräver innehållsfiltrering både för att skydda barn mot olämpligt innehåll och som censur mot åsikter och information som anses kunna hota regimen. Statligt styrd internetfiltrering tillämpas även för att stoppa regimkritiska åsikter i länder som Kina, Iran, Förenade Arabemiraten med flera, vilket åskådliggör demokratiproblemet med internetfiltrering i händerna på makthavare.

I många länder är pornografiskt eller sexuellt explicit material förbjudet att konsumera för minderåriga. Det är bland annat därför pornografiska webbplatser ofta har ingångsskyltar, där användaren får försäkra att hen är äldre än 18 år. Dessa "varningsskyltar" (av samma typ som kan finnas runt webbplatser som gör reklam för alkohol) är dock endast rådgivande, och säkra identifikationssystem är ovanliga. Försök att införa hårda ID-system i bland annat Storbritannien, Frankrike och Tyskland har varit olika framgångsrika.[3][4][5][6]

Innehållsfilter som riktar sig till föräldrar, skolor och bibliotek försöker förhindra att barn får tillgång till material endast riktat till vuxna eller som inte har med studier att göra; detta kan exempelvis innebära våld, droger, hatpropaganda, piratkopiering eller chattar, även om det främst är pornografiskt material som kommit att diskuteras.[7] De riktar sig också till personer som själva anser sig vara internetberoende eller porrberoende och arbetsgivare för att hindra sina anställda att använda sociala nätverk och andra icke arbetsrelaterade sidor på arbetstid och på företagets datorer.

Diskussion[redigera | redigera wikitext]

I många länder är pornografi olagligt att konsumera för minderåriga. Trots detta visar bland annat svenska studier att barn/ungdomar exponeras av någon i närheten eller aktivt börjar söka upp detta innehåll från cirka 12 till 13 års ålder[8]. En ålder som ofta sammanfaller med puberteten och en ökad nyfikenhet kring sexualitet och sexuell lust. Samtidigt väntar många föräldrar länge innan de inleder diskussioner om sex med sina barn,[9] ofta för att de själva aldrig fått motsvarande information från sina föräldrar och i en tro att information om något kommer att leda till att den unga personen kommer att bli mer intresserad av att söka upp informationen. Undersökningar visar att information från föräldrar och andra personer de litar på kommer att leda till mindre nyfikenhet att använda Internet som "sexualupplysare", och inte mer nyfikenhet.[10]

Olika länder[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Många skolor i Storbritannien har innehållsfilter på sina trådlösa nätverk. Därutöver är det upp till föräldrarna att prata omkring pornografi och andra känsliga ämnen med sina barn.[11]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har även vissa internetoperatörer (Telia, Telenor, Sunet och de operatörer som använder samma nät) infört filtrering av barnpornografiska webbsidor ("barnporrfilter"), enligt en lista som har byggts upp av Rikskriminalen (se Rikspolisstyrelsens spärrlista). Initiativtagare till denna filtrering är organisationen ECPAT. Detta är inget egentligt filter då det inte blockerar åtkomst till dessa webbplatser utan endast förfalskar det DNS-uppslag som görs.

I Sverige har det förts diskussioner kring porrfilter för barn och unga, och meningarna om ett sådant filters effekt går isär. År 2018 röstade en majoritet i riksdagen ned ett förslag om att införa obligatoriskt porrfilter i landets skoldatorer.[12] I utbildningsutskottets betänkande lyftes då istället vikten av att satsa på elevers digitala kompetens och att arbeta med normer och värderingar i skolan.[13]

År 2019 tog Stockholms stad ett eget beslut om att införa porrfilter i kommunens skolor.[14] Argumenten till stöd för införandet av porrfilter kretsar ofta kring att barn och unga som tidigt exponeras för pornografi riskerar att få en förvrängd bild av sex och att det sexuella våld mot kvinnor som ibland förekommer inom pornografi i deras ögon kan framstå som normalt. Motståndarna till porrfilter menar å sin sida att porrfilter ofta är verkningslösa då de dels är lätta att ta sig runt, dels filtrerar bort för mycket information – till exempel sexualupplysning – samt att porrfilter ger en falsk trygghet.[1] Filtren kan innebära att en sökmotor filtrerar bort mer kända webbplatser med pornografiskt material men inte de mindre och annars mer okända, med ofta mer avancerat material. Porrfiltren ersätter inte heller samtal mellan vuxna och barn i ämnen som pornografi, samtycke och relationer.[15]

Diskussionerna i Sverige omkring porrfilter förs ofta i ett inflammerat debattklimat. Där har organisationer som Porrfri Barndom och kriminologer som Nina Rung[16] ofta talat för nödvändigheten av filter.[17][18] Senare har dessa i grunden antipornografiaktivister mer propagerat för behovet av ökad diskussion, utifrån en medvetenhet om risker.[19] I den allmänna debatten glöms dock ofta bort att barn har en egen sexualitet.[20][21]

Barnombudsmannens undersökning 2020/2021 omkring pornografins effekter på minderåriga har utsatts för kritik av statsvetaren Max Waltman.[22] Han förespråkar själv kraftiga restriktioner mot pornografins spridning och anser att "pornografikonsumtion bygger på att utnyttja utsatta människor".[23][a] Undersökningen har blivit ytterligare ett slagträ i en sedan länge polariserad debatt omkring pornografins risker och möjligheter,[27] och kritiken påminner om den som kommit efter en liknande undersökning från Unicef.[28]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hans karaktärisering av den pornografiska branschen bygger bland annat på en kontroversiell och ifrågasatt undersökning från 2010.[24][25][26]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Molinder, Emelie (8 juni 2020). ”Därför kommer inte ett filter skydda ditt barn mot porr”. Internetkunskap. https://internetkunskap.se/artiklar/foraldraskap/darfor-kommer-inte-ett-filter-skydda-ditt-barn-mot-porr/. Läst 13 juni 2022. 
  2. ^ ”spärrfunktion”. termado.com. http://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=inneh%C3%A5llsfilter. Läst 13 juni 2022. 
  3. ^ Solutions, jajoza Connected (2014-09-29) (på engelska). What Parents Need to Know about Internet Pornography. Lulu.com. sid. 21. ISBN 978-1-326-03291-3. https://books.google.se/books?id=-7aEBwAAQBAJ&pg=PA21. Läst 14 juni 2022 
  4. ^ Keck, Catie (10 juli 2020). ”France's Parliament Approves Age-Verification for Pornography Websites” (på australisk engelska). Gizmodo Australia. https://www.gizmodo.com.au/2020/07/frances-parliament-approves-age-verification-for-pornography-websites/. Läst 14 juni 2022. 
  5. ^ New Scientist / Press Association (16 oktober 2019). ”UK scraps plan to enforce age checks on pornography websites” (på amerikansk engelska). New Scientist. https://www.newscientist.com/article/2220220-uk-scraps-plan-to-enforce-age-checks-on-pornography-websites/. Läst 14 juni 2022. 
  6. ^ Crossland, David (22 juli 2021). ”German plan for age filters across web to stop under-18s accessing pornography” (på engelska). ISSN 0140-0460. https://www.thetimes.co.uk/article/german-plan-age-stop-under-18s-accessing-pornography-w9xpdl9rm. Läst 14 juni 2022. 
  7. ^ ”Innehållsfilter – är det en bra idé?”. Statens medieråd. 2020 / 2021. https://www.statensmedierad.se/pedagogiska-verktyg/tips-till-vardnadshavare/foraldraguider-om-barns-natanvandning/material-foraldraguider/innehallsfilter---ar-det-en-bra-ide. Läst 14 juni 2022. 
  8. ^ Molinder, Emelie (7 juni 2020). ”Hur gör jag om jag upptäcker att min tonåring porrsurfar?”. Internetkunskap. https://internetkunskap.se/artiklar/foraldraskap/hur-gor-jag-om-jag-upptacker-att-min-tonaring-porrsurfar/. Läst 14 juni 2022. 
  9. ^ Källmark, Vendela (20 oktober 2021). ”Samtal om porr har inte fått önskad spridning”. skurupsposten.se. https://skurupsposten.se/samtal-om-porr-har-inte-fatt-onskad-spridning/. Läst 14 juni 2022. 
  10. ^ Bratt, Louise (2019 / 2020). ”mamas chefredaktör Louise Bratt: Därför behöver du prata om porr med ditt barn”. mama. https://www.expressen.se/mama/mamaliv/mamas-chefredaktor-louise-bratt-darfor-behover-du-snacka-om-porr-med-ditt-barn/. Läst 14 juni 2022. 
  11. ^ Solutions, jajoza Connected (2014-09-29) (på engelska). What Parents Need to Know about Internet Pornography. Lulu.com. sid. 21. ISBN 978-1-326-03291-3. https://books.google.se/books?id=-7aEBwAAQBAJ&pg=PA21. Läst 13 juni 2022 
  12. ^ Riksdagen röstar mot porrfilter i skolan”. Dagens Nyheter. 18 april 2018. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/politik/riksdagen-rostar-mot-porrfilter-i-skolan/. Läst 27 april 2022. 
  13. ^ ”Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU18”. 20 mars 2018. https://data.riksdagen.se/fil/19E6FF40-93F3-4D25-B9FC-1980351A7434. Läst 27 april 2022. 
  14. ^ Olsson, Konrad (12 augusti 2019). ”Stockholm stad har infört porrfilter i skolan – trots kritik”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7277489. Läst 27 april 2022. 
  15. ^ Jenny Rydberg/TT (10 januari 2020). ”Expert: Porrfilter är dyrt och verkningslöst”. Läraren. https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/expert-porrfilter-ar-dyrt-och-verkningslost. Läst 13 juni 2022. 
  16. ^ Carnhede, Anna-Maria (17 februari 2021). ”Nina Rung: ”Porrliberaler har alltid fått mer kärlek av patriarkatet””. Dagens ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/sexliberaler-har-alltid-fatt-mer-karlek-av-patriarkatet. Läst 14 juni 2022. 
  17. ^ Hanna (16 februari 2020). ”Porrfri barndom vs Elza Dunkels”. Feministbiblioteket. https://feministbiblioteket.se/porrfri-barndom-vs-elza-dunkels/. Läst 24 september 2022. 
  18. ^ ”Kommunkartan”. Porrfri Barndom. https://www.porrfribarndom.se/kommunkartan. Läst 1 oktober 2022. 
  19. ^ ”Hur påverkas barn?”. Porrfri Barndom. https://www.porrfribarndom.se/hur-paverkas-barn. Läst 1 oktober 2022. 
  20. ^ ”Barns sexualitet | RFSU”. www.rfsu.se. https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/sex-genom-livet/barns-sexualitet/. Läst 1 oktober 2022. 
  21. ^ ”Rasar mot skolan: "Våldför sig på våra unga"”. unt.se. https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/rme7q76l/unt-2m_0kr_art. Läst 1 oktober 2022. 
  22. ^ Björk/TT, Helena (13 oktober 2021). ”BO:s rapport om porr sågas – "som nybörjare"”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/oW9KW0/bo-s-rapport-om-porr-sagas-som-nyborjare. Läst 14 juni 2022. 
  23. ^ Waltman, Max (30 juni 2015). ”Max Waltman: Därför bör Sverige införa Porrfritt!”. Sveriges Kvinnoorganisationer. https://sverigeskvinnoorganisationer.se/darfor-bor-sverige-infora-porrfritt-tal-av-max-waltman-almedalen-30-juni-2015/. Läst 1 oktober 2022. 
  24. ^ Inci, Zozan (2016): ”Debatt: "Ministern, hur gör du med porrsurfandet?"”. roks.se. Läst 1 oktober 2022.
  25. ^ James, Hamblin (2015-04-14): "Inside the Movement to Declare Pornography a ‘Health Crisis’". theatlantic.com. Läst 1 oktober 2022. (engelska)
  26. ^ Springert Jr., Anthony (2011): "The pedagogy of pornography: What popular pornography on the Internet teaches us about aggression and consent", sid 29. University of Nevada, Las Vegas. Läst 1 oktober 2022. (engelska)
  27. ^ Gunnarsson, Lena (27 juli 2005). ”Upp till kamp mot moraliserandet!”. flamman.se. http://flamman.se/a/upp-till-kamp-mot-moraliserandet. Läst 1 oktober 2022. 
  28. ^ Dovico, Ermes (28 maj 2021). ”UNICEF doesn’t recognise that pornography is evil”. newdailycompass.com. https://newdailycompass.com/en/unicef-doesnt-recognise-that-pornography-is-evil. Läst 14 juni 2022.