ISBN

ISBN är en standard för identifiering av tryckta medier avsedda för bredare spridning. ISBN är en akronym av international standard book number.^[1]

ISBN skapades i Storbritannien 1966 och antogs som internationell standard 1970 (ISO 2108). Standarden har reviderats ett antal gånger och den senast gällande utgåvan är ISO 2108:2017.^[2] För underhåll av standarden finns en International ISBN Agency^[3] och i Sverige finns en central, ISBN Sverige^[4] hos Kungliga Biblioteket, där utgivare kan ansöka om tilIdelning av ISBN för sina publikationer.

Utgivare är i allmänhet bokförlag, men kan även vara föreningar, företag eller till och med privatpersoner som avser sprida sin bok utanför en begränsad krets. Kungliga biblioteket avråder specifikt från att ansöka om ISBN för företagsinterna dokument, kataloger/prislistor och böcker endast avsedda att spridas i en liten krets (till exempel bland familjemedlemmar), även om dessa har formen av en bok.^[1]

Beskrivning

Varje upplaga och variation av en publikation ges ett unikt nummer, men vid omtryckningar ges inget nytt nummer. Numret består av fyra delar:

ursprungslandet
utgivaren
identifikationssiffror och
kontrollsiffra (X avser talet 10)

Vanligen separeras de olika delarna i koden med bindestreck men detta är inte strikt nödvändigt.

Ursprungslandskoden är 0 eller 1 för engelskspråkiga länder, 2 för franskspråkiga, 3 för tyskspråkiga och så vidare. Denna del av koden kan vara upp till fem siffror. Till exempel har Bhutan koden 99936 och Sverige koden 91.

På grund av att ISBN-koderna skulle bli otillräckliga gjordes en förändring till ett trettonställigt i januari 2007^[5]. Detta gjorde ISBN-koden kompatibel med streckkoderna i EAN-systemet. Förlags- och landskoder finns dock kvar som tidigare, även om de är mer inbakade i ISBN-numret. Förlag måste själv ansöka om en nummerserie. Publicering innebär att ISBN-nummer används och då krävs leverans av pliktexemplar av publikationen till Sveriges pliktbibliotek, däribland Kungliga biblioteket.

13-siffriga ISBN inleds med antingen 978 eller 979, där 978 betecknar ett konverterat nummer som kan förekomma som ISBN-10 (eller som uppstod som just ISBN-10 men som har fått en ISBN-13-version för att kunna tryckas som EAN-kod. till exempel), medan prefixet 979 betecknar de ISBN-13 som saknar ISBN-10-form; dessa senare kan alltså inte räknas om till giltiga ISBN-10 utan att råka betyda något helt annat än vad som avsetts.

13-siffriga ISBN anammar även kontrollsiffreberäkningen från EAN-systemet. Metoden att beräkna kontrollsiffra skiljer sig därmed från ISBN-10, och ett ISBN-13 kan inte ha "X" som kontrollsiffra.

Digitala medier

I och med e-boken och den helt digitala ljudboken (till skillnad från tidigare existerande ljudböcker inspelade på fysisk media) uppstod vissa problem. För korrekt sortering i databaser och biblioteksystem, samt för att skilja olika utgåvor från varandra, bör även digitala böcker ha ett unikt ISBN som en del av sin metadata. Det finns dock ännu inte lika väl utarbetad internationell standard kring digitala medier. Viss förvirring uppstår också då det är såpass lätt att publicera i icke-fysiska format, att vissa saknar kunskap om korrekta rutiner. Branschaktörer rekommenderar unikt ISBN för varje enskilt filformat av en e-bok (t.ex. pdf eller epub) och ljudbok avsedd för allmän spridning. Detta för att underlätta för användare och katalogiserande verksamhet om exakt form samt ifall deras enheter kan läsa den aktuella filen.^[6]^[7]

Duplicerat ISBN

Även om det inte är avsikten, kan det ske att två helt skilda titlar får samma ISBN. Då har utgivaren som registrerat en publicering sedan återanvänt samma kod, avsiktligt eller av misstag. Detta bryter mot rekommendationerna för korrekt användning och orsakar problem när någon försöker hitta verken. Ett bibliotek kan exempelvis ha det första exemplaret i sin ägo, men databasen läser in det senare exemplaret. Sådana fel uppdagas oftast när någon försöker hitta en version och får den andra. De som hanterar databasen ifråga måste då manuellt verifiera vilken bok de har samt lägga in en varningsflagga om duplicerad ISBN-kod.^[8]

Det är dock inte nödvändigtvis ett misstag om två exemplar av en bok har olika omslag men samma nummer. Enligt KB:s riktlinjer Information om ISBN är "förändringar av stavfel, nytt tryckår, pris och layout eller färg på publikationens omslag" inget som kräver ett nytt nummer, utan anses som omtryck.^[1]

Se även

ISSN för tidskrifter
ISAN för audiovisuella verk
ISMN för musiktryck/noter

Referenser

^ [a b c] ”ISBN”. www.kb.se. https://www.kb.se/isbn-och-utgivning/isbn.html. Läst 19 januari 2022.
^ ”ISO 2108:2017”. https://www.iso.org/standard/65483.html. Läst 3 december 2018.
^ ”International ISBN Agency”. https://www.isbn-international.org/. Läst 3 december 2018.
^ ”ISBN Sverige - en del av Kungliga Biblioteket”. https://isbn.kb.se/. Läst 3 december 2018.
^ ”Why is the ISBN being changed?”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2003. https://web.archive.org/web/20030801152227/http://www.nlc-bnc.ca/iso/tc46sc9/isbn.htm. Läst 3 december 2018.
^ ”Böcker i en digital värld: Använd metadata och ISBN på rätt sätt”. Publit – Blogg. 7 mars 2019. https://blog.publit.com/sv/bocker-i-en-digital-varld-anvand-metadata-och-isbn-pa-ratt-satt/sv/https://blog.publit.com/bocker-i-en-digital-varld-anvand-metadata-och-isbn-pa-ratt-satt/. Läst 21 augusti 2025.
^ ”Behov av nytt ISBN”. www.kb.se. https://www.kb.se/isbn-och-utgivning/isbn/behov-av-nytt-isbn.html. Läst 21 augusti 2025.
^ ”The dreaded case of duplicate ISBNs – SCIS”. scis.edublogs.org. https://scis.edublogs.org/2017/09/28/the-dreaded-case-of-duplicate-isbns/. Läst 21 augusti 2025.

Externa länkar

Wikidata har en egenskap, P212, för ISBN-13 (se användning).

Wikidata har en egenskap, P957, för ISBN-10 (se användning).

[:0-1] [a b c] ”ISBN”. www.kb.se. https://www.kb.se/isbn-och-utgivning/isbn.html. Läst 19 januari 2022.

[2] ”ISO 2108:2017”. https://www.iso.org/standard/65483.html. Läst 3 december 2018.

[3] ”International ISBN Agency”. https://www.isbn-international.org/. Läst 3 december 2018.

[4] ”ISBN Sverige - en del av Kungliga Biblioteket”. https://isbn.kb.se/. Läst 3 december 2018.

[5] ”Why is the ISBN being changed?”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2003. https://web.archive.org/web/20030801152227/http://www.nlc-bnc.ca/iso/tc46sc9/isbn.htm. Läst 3 december 2018.

[6] ”Böcker i en digital värld: Använd metadata och ISBN på rätt sätt”. Publit – Blogg. 7 mars 2019. https://blog.publit.com/sv/bocker-i-en-digital-varld-anvand-metadata-och-isbn-pa-ratt-satt/sv/https://blog.publit.com/bocker-i-en-digital-varld-anvand-metadata-och-isbn-pa-ratt-satt/. Läst 21 augusti 2025.

[7] ”Behov av nytt ISBN”. www.kb.se. https://www.kb.se/isbn-och-utgivning/isbn/behov-av-nytt-isbn.html. Läst 21 augusti 2025.

[8] ”The dreaded case of duplicate ISBNs – SCIS”. scis.edublogs.org. https://scis.edublogs.org/2017/09/28/the-dreaded-case-of-duplicate-isbns/. Läst 21 augusti 2025.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]