Jöns Svanberg

Från Wikipedia
Jöns Svanberg
Oljemålning på Norrlands nation.
Född6 juli 1771[1][2]
Nederkalix församling[1][2], Sverige
Död15 januari 1851[1] (79 år)
Alunda församling[1], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst[1], matematiker[1], astronom[1], naturvetare
Befattning
Rektor[1]
Kyrkoherde, Alunda församling (1819–1851)[2]
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnLars Fredrik Svanberg (f. 1805)
Adolf Ferdinand Svanberg (f. 1806)
Utmärkelser
Lalandepriset (1806)
Redigera Wikidata

Jöns Svanberg, född den 6 juli 1771 i Nederkalix socken, död den 15 januari 1851 i Uppsala, var en svensk präst, matematiker, astronom och idrottsfrämjare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Svanberg föddes i ett allmogehem i Ytterbyn i Nederkalix. Efter skolgång i Torneå, som möjliggjordes tack vare en farbror som var guldsmed där, kom han som 16-åring till Uppsala universitet, där han 1789 knöts till observatoriet och 1794 disputerade, varefter han blev docent i matematik. Under sin studietid var han även kurator för den Västerbottniska nationen. År 1803 förordnades han till Kungliga Vetenskapsakademiens astronom. Han var 1806–1811 professor i fältmätning vid Fältmätningskåren och 1811–1841 professor i matematik vid Uppsala universitet. Periodvis var han också universitetets rektor.

Den centrala händelsen i Svanbergs vetenskapliga karriär var den geodetiska gradmätningen i Tornedalen 1801–1803. Att Svanberg kom i fråga för uppgiften hade delvis att göra med att han hade anknytning till trakten. För gradmätningen fick han av Franska vetenskapsakademien det förnämliga Lalandepriset. Svanbergs forskningsverksamhet gällde i övrigt pendelförsök, försök för bestämmande av mått, mål och vikt samt hypoteser rörande världsrymdens temperatur.

År 1841 tog Svanberg avsked som professor samt utnämndes till teologie doktor och verkade därefter som kyrkoherde i Alunda församling i närheten av Uppsala.

Svanberg grundade år 1796 Upsala Simsällskap, som är Sveriges äldsta idrottsförening och sannolikt världens äldsta simförening.

Svanberg var ledamot av Vetenskapsakademien från 1798 och akademiens sekreterare 1803–1811.[4] Han var också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala från 1798, och societetens sekreterare från 1829, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien från 1802, ledamot av Kungliga Lantbruksakademien från 1815 samt ledamot av Franska institutet från 1815 och ledamot i ytterligare utländska vetenskapliga och lärda samfund.[5]

Svanberg ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en bröstbild utförd av Johan Gustaf Sandberg.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Svanberg var gift med lantmätardottern Margareta Elisabet Merckell[6] och blev far till bland andra Lars Fredrik och Adolf Ferdinand Svanberg Systersöner till var orientalisten Henrik Gerhard Lindgren[7] och skeppsredaren Johan Bergman Olson. En brorson var sågverksägaren Per Adolf Svanberg.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Jöns Svanberg, läst: 17 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] August Theodor Låstbom & Johan Eric Fant, Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 1, 1842, s. 110-112, läst: 9 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Svanberg, Jöns, läs online, läst: 17 november 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Vetenskapsakademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  5. ^ Svanberg, Jöns i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  6. ^ Svenskt biografiskt handlexikon II, p 563
  7. ^ Svenskt biografiskt handlexikon II, p 74

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Benjamin Höijer
Uppsala universitets rektor
Vt 1812
Efterträdare:
Nils Fredrik Biberg
Företrädare:
Nils Fredrik Biberg
Uppsala universitets rektor
Ht 1819
Efterträdare:
Johan Bredman
Företrädare:
Sven Lundblad
Uppsala universitets rektor
Ht 1826
Efterträdare:
Johan Bredman
Företrädare:
Jacob Edvard Boethius
Inspektor för Östgöta nation
1830–1841
Efterträdare:
Vilhelm Fredrik Palmblad
Företrädare:
Henrik Wilhelm Romanson
Uppsala universitets rektor
Vt 1834
Efterträdare:
Johan Thorsander