Jöns Svanberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jöns Svanberg
Jöns Svanberg.jpg
Oljemålning på Norrlands nation.
Född 6 juli 1771[1]
Ytterby gruva
Död 15 januari 1851[1]
Uppsala och Alunda församling[1]
Begravd Uppsala gamla kyrkogård[2]
Nationalitet Svensk
Alma mater Uppsala universitet[1]
Sysselsättning Präst[1], rektor[1], astronom[1], matematiker[1]
Utmärkelser Lalandepriset (1806)
Redigera Wikidata

Jöns Svanberg, född den 6 juli 1771 i Ytterbyn i Nederkalix församling, död den 15 januari 1851 i Uppsala, var en svensk präst, naturvetare och idrottsfrämjare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Svanberg föddes i ett allmogehem i Nederkalix. Hans syster var mor till orientalisten Henrik Gerhard Lindgren.[3] Efter skolgång i Torneå kom han som 16-åring till Uppsala universitet, där han 1789 knöts till observatoriet och 1794 disputerade, varefter han blev docent i matematik. Under sin studietid var han även kurator för den Västerbottniska nationen. År 1803 förordnades han till Kungliga Vetenskapsakademiens astronom. Han var 1806–1811 professor i fältmätning vid Fältmätningskåren, och 1811–1841 professor i matematik vid Uppsala universitet.

Svanberg var ledamot av Vetenskapsakademien från 1798, och akademiens sekreterare 1803–1811.[4] Han var också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala från 1798, och societetens sekreterare från 1829, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien från 1802, ledamot av Kungliga Lantbruksakademien från 1815 samt ledamot av Franska institutet från 1815 och ledamot i ytterligare utländska vetenskapliga och lärda samfund.[5]

Åren 1801–1803 utförde Svanberg omfattande gradmätningar i Tornedalen, och fick bland annat därför ett förnämligt franskt astronomiskt pris, Lalandepriset, från Franska vetenskapsakademien. Hans forskningsverksamhet gällde i övrigt pendelförsök, försök för bestämmande av mått, mål och vikt samt hypoteser rörande världsrymdens temperatur.

År 1841 tog Svanberg avsked som professor, utnämndes till teologie doktor, och verkade härefter som kyrkoherde i pastoratet Alunda i närheten av Uppsala.

Svanberg grundade år 1796 simföreningen Upsala Simsällskap, som är Sveriges äldsta idrottsförening och sannolikt världens äldsta simförening.

Jöns Svanberg ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en bröstbild utförd av Johan Gustaf Sandberg.

Svanberg var gift med Margareta Elisabet Merckell,[6] och far till Lars Fredrik och Adolf Ferdinand Svanberg.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Svenskt biografiskt lexikon: 34767omnämd som: [ Jöns Svanberg], läst: 17 november 2017
  2. ^ SvenskaGravar.se, omnämd som: [ Svanberg, Jöns], läs online, läst: 17 november 2017
  3. ^ Svenskt biografiskt handlexikon II, p 74
  4. ^ Vetenskapsakademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  5. ^ Svanberg, Jöns i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  6. ^ Svenskt biografiskt handlexikon II, p 563

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Benjamin Höijer
Uppsala universitets rektor
Vt 1812
Efterträdare:
Nils Fredrik Biberg
Företrädare:
Nils Fredrik Biberg
Uppsala universitets rektor
Ht 1819
Efterträdare:
Johan Bredman
Företrädare:
Sven Lundblad
Uppsala universitets rektor
Ht 1826
Efterträdare:
Johan Bredman
Företrädare:
Jacob Edvard Boethius
Inspektor för Östgöta nation
1830–1841
Efterträdare:
Vilhelm Fredrik Palmblad
Företrädare:
Henrik Wilhelm Romanson
Uppsala universitets rektor
Vt 1834
Efterträdare:
Johan Thorsander