Hoppa till innehållet

James Scott, 1:e hertig av Monmouth

Från Wikipedia
För andra personer med samma namn, se James Scott.
James Scott, 1:e hertig av Monmouth
Född9 april 1649 (g.s.)[1][2][3]
Rotterdam, Nederländerna
Död15 juli 1685 (g.s.)[1][2][3] (36 år)
Tower Hill[4]
BegravdSt Peter ad Vincula
Medborgare iKungariket England
SysselsättningOfficer, militär ledare[5]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Lord Lieutenant of the East Riding of Yorkshire (1673–1679)
Rektor, Universitetet i Cambridge (1674–1682)
Hovstallmästare (1674–1679)
MakaAnne Scott, 1st Duchess of Buccleuch
(g. 1663–1685, personens död)[6][7]
PartnerEleanor Needham[4]
Henrietta Wentworth, 6:e baronessa Wentworth[4]
BarnCharles Scott, Earl of Doncaster (f. 1672)[4]
James Scott (f. 1674)[6]
Anne Scott (f. 1675)[4]
Henry Scott (f. 1676)[4]
Lord Francis Scott (f. 1678)[4]
Isabel Crofts (f. 1681)[4]
Henrietta Paulet, Duchess of Bolton (f. 1682)[4]
Lady Charlotte Scott (f. 1683 och 1683)[4]
James Crofts (f. 1683)[4]
FöräldrarKarl II av England[6]
Lucy Walter[6]
SläktingarCharles FitzCharles (syskon)
Charles FitzRoy, 2:e hertig av Cleveland (syskon)
Henry FitzRoy, 1:e hertig av Grafton (syskon)
George Fitzroy, 1:e hertig av Northumberland (syskon)
Charles Beauclerk (syskon)
Charles Lennox, 1:e hertig av Richmond (syskon)
Mary Tudor (1673 - 1726) (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Strumpebandsorden (1663)[4]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

James Scott (ursprungligen Crofts), 1:e hertig av Monmouth och 1:e hertig av Buccleuch, född 9 april 1649 i Rotterdam, död 15 juli 1685 i London, var illegitim son till Karl II av England och Lucy Walter, farfar till Francis Scott, 2:e hertig av Buccleuch.

Efter engelska restaurationen kallades han till hovet och blev gift med Anne Scott, dotter till Francis Scott, 2:e earl av Buccleuch. Han utnämndes 1663 till hertig av Buccleuch och efter George Monks död 1670 till kapten vid gardet. Under denna tid blev Monmouth en person av politisk betydelse och en bricka i spelet som den av earlen av Shaftesbury ledda protestantiska whigoppositionen förde mot hertigen av York. Hans politiska karriär blev nära förbunden med Shaftesburys.

År 1674 blev Monmouth överbefälhavare, men han tvingades efter Shaftesburys fall att lämna landet, först 1679 och därefter 1684, sedan en protestantisk mordkomplott mot kungen avslöjats. Sedan fadern dött och Jakob II tillträtt tronen, försökte Monmouths parti sig på en väpnad resning. Monmouth utropade sig till kung. Monmouthupproret slogs ned i slaget vid Sedgemoor den 6 juli 1685. Monmouth tillfångatogs, dömdes till döden för högförräderi och avrättades genom halshuggning.

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 36 
  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6vq3mr8, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-Scott-duke-of-Monmouthtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 6850, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  5. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2015871546, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 Kindred Britain.[källa från Wikidata]
  7. The Peerage person-ID: p10503.htm#i105021, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]