James Young Simpson
James Young Simpson | |
Född | 7 juni 1811[1][2][3] Bathgate, Storbritannien |
---|---|
Död | 6 maj 1870[1][2][3] (58 år) Edinburgh[4] |
Begravd | Warriston Cemetery |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Utbildad vid | Nanjings universitet |
Sysselsättning | Läkare, obstetriker[5], gynekolog, universitetslärare[5] |
Arbetsgivare | Edinburghs universitet |
Barn | Eve Blantyre Simpson (f. 1855) |
Föräldrar | David Simpson[6] Mary Jarvie[6] |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal College of Physicians of Edinburgh Knight Bachelor | |
Redigera Wikidata |
Sir James Young Simpson, född 7 juni 1811 i Bathgate, West Lothian, död 6 maj 1870 i Edinburgh, var en skotsk läkare. Han var farbror till Alexander Russell Simpson.
Simpson blev 1830 läkare och 1832 medicine doktor samt snart därefter docent vid en fristående medicinsk skola i Edinburgh. År 1840 utnämndes han till professor i obstetrik vid Edinburghs universitet och förvärvade sig som sådan snart mycket stort anseende. Sedan William Morton (1846) lärt känna eterns bedövande verkan, genomförde Simpson (1847) försök över densammas användning vid förlossningar och visade samma år kloroformens användbarhet som bedövningsmedel. För sina häröver gjorda rön lämnade han 1849 en utförlig redogörelse (Anæsthesia, or the Employment of Chloroform and Ether in Surgery Midwifery, et cetera).
I mitten av 1800-talet konstruerade Simpson en föregångare till sugklockan, men han fick den aldrig att fungera tillfredsställande. Problemet var att sugkoppen inte var utformad så att man kunde dra tillräckligt kraftfullt utan att den lossnade från fostrets huvud. Idén vidareutvecklades sedan av Tage Malmström.
Förutom dessa viktiga medicinska framsteg gjorde Simpson många andra betydande inlägg i sin vetenskap, vilka finns samlade i hans Gynæcological Works (1871). Simpson blev 1863 ledamot av svenska Vetenskapsakademien.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Simpson, James Young i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- Österman, Karin (2020). Jan Östergren. red. ”Sugklockan en världssuccé - trots allt motstånd Tage Malmström mötte på hemmaplan”. Läkartidningen (Stockholm: Sveriges läkarförbund) 117 (41): sid. 1303-04. ISSN 0023-7205.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rj5dqf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 11200553, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sir-James-Young-Simpson-1st-Baronettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Симпсон Джеймс Янг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000091345, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|
- Skotska läkare
- Brittiska läkare inom obstetrik och gynekologi
- Skotska professorer
- Brittiska professorer i medicin
- Alumner från Edinburghs universitet
- Personer verksamma vid Edinburghs universitet
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Brittiska läkare under 1800-talet
- Brittiska forskare under 1800-talet
- Födda 1811
- Avlidna 1870
- Män