Jan Beskow

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jan Eilert Beskow, född 17 mars 1931 i Uppsala, är en svensk psykiater och socialmedicinare, främst känd för sin forskning om självmord. Han är bror till Ann Beskow.

Beskow, som är son till medicine doktor Allan Beskow och Eline-Fenger Krog, blev student i Sigtuna 1949, medicine kandidat i Uppsala 1953, medicine licentiat där 1959, medicine doktor i Göteborg 1979 på avhandlingen Suicide and mental disorder in Swedish men och senare docent vid Göteborgs universitet. Han innehade olika läkarförordnanden 1959–1960, var klinisk amanuens vid socialmedicinska institutionen i Umeå 1960–1962, underläkare vid medicinska kliniken på Umeå lasarett 1962–1964, tillförordnad professor i socialmedicin vid Umeå universitet 1964–1966 och blev klinisk amanuens vid psykiatriska kliniken på Umeå lasarett 1966 och har senare varit verksam som överläkareSahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han tilldelades professors namn 1996. Han har även varit verksam vid Suicidprevention i Väst (SPIV) sedan dess bildande 1997.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk Läkarmatrikel 1970, Bokförlaget Vem är vem AB, Stockholm 1971, sid. 88.