Japans Grand Prix 1976

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Japan Japans Grand Prix 1976
Fuji-Historical-1976-1977.svg
Datum24 oktober 1976
BanaFuji International Speedway
Sträcka73 × 4,359 = 318,207 km
VinnareUSA Mario Andretti,
Lotus-Ford, 1:43.58,860
Pole positionUSA Mario Andretti,
Lotus-Ford, 1.12,770
Snabbaste varvFrankrike Jacques Laffite,
Ligier-Matra, 1.19,970 (varv 70)[1]
VäderRegn och dimma. Halvvägs in i loppet avtog regnet och vid målgång sprack solen igenom molntäcket.[2]
ArrowLeft.svg Föregående Följande ArrowRight.svg
USA USA Argentina Argentina 1977

Japans Grand Prix 1976, officiellt XI Japanese Grand Prix, var ett Formel 1-lopp som kördes 24 oktober 1976Fuji International Speedway Fuji i Shizuoka i Japan. Loppet var det sista av sammanlagt sexton deltävlingar ingående i Formel 1-säsongen 1976 och kördes över 73 varv. Detta var Japans och asiens första formel 1-grand prix.[3]

Under tävlingsdagen var det extremt dåligt väder. Starten skedde i regn och dimma. Loppet flyttades i etapper fram 1 timme och 39 minuter,[2] i hopp om att regnet skulle avta. Starten hade föregåtts av häftiga diskussioner huruvida man skulle köra loppet eller inte. I slutänden beslutade tävlingsledningen att loppet skall köras. En del förare, inklusive VM-ledande Niki Lauda, ogillade beslutet. Lauda bröt medvetet loppet genom att på första varvet åka in i depån och parkera bilen.[2]

Inför Japans GP ledde Lauda förarmästerskapet med 3 poäng före James Hunt. I och med att Niki Lauda brutit loppet behövde Hunt komma sämst fyra i loppet för att säkra förartiteln. Loppet vanns av Lotusföraren Mario Andretti som tog sin andra F1-seger i karriären. Tvåa blev Patrick Depailler och trea i loppet var James Hunt som därmed tog hem VM-titeln.[4]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Pos. Nr. Förare Konstruktör Däck Varv Tid/Bröt Grid Poäng
1 5 USA Mario Andretti Lotus-Ford G 73 1:43.58,860 1 9
2 4 Frankrike Patrick Depailler Tyrell-Ford G 72 +1 varv 13 6
3 11 Storbritannien James Hunt McLaren-Ford G 72 +1 varv 2 4
4 19 Australien Alan Jones Surtees-Ford G 72 +1 varv 20 3
5 2 Schweiz Clay Regazzoni Ferrari G 72 +1 varv 7 2
6 6 Sverige Gunnar Nilsson Lotus-Ford G 72 +1 varv 16 1
7 26 Frankrike Jacques Laffite Ligier-Matra G 72 +1 varv 11
8 24 Österrike Harald Ertl Hesketh-Ford G 72 +1 varv 22
9 18 Japan Noritake Takahara Surtees-Ford G 70 +3 varv 24
10 17 Frankrike Jean-Pierre Jarier Shadow-Ford G 69 +4 varv 15
11 51 Japan Masahiro Hasemi Kojima-Ford D 66 +7 varv 10
12 3 Sydafrika Jody Scheckter Tyrrell-Ford G 58 Överhettning 5
13 21 Österrike Hans Binder Wolf-Williams-Ford G 49 Hjul 25
14 16 Storbritannien Tom Pryce Shadow-Ford G 46 Motor 14
15 9 Italien Vittorio Brambilla March-Ford G 38 Elsystem 8
16 34 Tyskland Hans-Joachim Stuck March-Ford G 37 Elsystem 18
17 12 Tyskland Jochen Mass McLaren-Ford G 35 Olycka 12
18 28 Storbritannien John Watson Penske-Ford G 33 Motor 4
19 52 Japan Kazuyoshi Hoshino Tyrrell-Ford B 27 Däck 21
20 20 Italien Arturo Merzario Wolf-Williams-Ford G 23 Växellåda 19
21 30 Brasilien Emerson Fittipaldi Fittipaldi-Ford G 9 Drog sig ura 23
22 8 Brasilien Carlos Pace Brabham-Alfa Romeo G 9 Drog sig ura 6
23 1 Österrike Niki Lauda Ferrari G 2 Drog sig ura 3
24 7 Australien Larry Perkins Brabham-Alfa Romeo G 1 Drog sig ura 17
25 10 Sverige Ronnie Peterson March-Ford G 0 Motor 9
DNS 21 Japan Masami Kuwashima Wolf-Williams-Ford G
DNQ 54 Storbritannien Tony Trimmer Maki-Ford G
Källor:[5][6][4]
  • ^a – Larry Perkins, Carlos Pace, Niki Lauda och Emerson Fittipaldi tog beslutet att det var för riskabelt att köra i det extremt dåliga vädret.[7][8]

Noteringar[redigera | redigera wikitext]

Ställning efter loppet[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Pos. Förare Poäng
1 Storbritannien James Hunt 69
2 Österrike Niki Lauda 68
3 Sydafrika Jody Scheckter 49
4 Frankrike Patrick Depailler 39
5 Schweiz Clay Regazzoni 31
Källa:[9]

Konstruktörsmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Pos. Konstruktör Poäng
1 Italien Ferrari 83
2 Storbritannien McLaren-Ford 74
3 Storbritannien Tyrrell-Ford 71
4 Storbritannien Lotus-Ford 29
5 USA Penske-Ford 20
Källa:[10]

Noteringar:

  • Endast de fem bästa placeringarna i vardera mästerskap finns med på listorna.
  • För mer information om säsongen och fullständiga sluttabeller, se Formel 1-VM 1976.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”1976 Japanese Grand Prix – Fastest laps” (på engelska). formula1.com. https://www.formula1.com/en/results.html/1976/races/373/japan/fastest-laps.html. Läst 6 april 2019. 
  2. ^ [a b c] ”Hunt, 3d in Japan, Takes Title as Lauda Quits Race” (på engelska). The New York Times. 25 oktober 1976. https://www.nytimes.com/1976/10/25/archives/hunt-3d-in-japan-takes-title-as-lauda-quits-race.html. Läst 6 april 2019. 
  3. ^ ”Timeline of Formula One” (på engelska). ESPN. http://en.espn.co.uk/f1/motorsport/page/2825.html. Läst 3 april 2019. 
  4. ^ [a b] ”A Lotus wins, but Hunt paddles to the Championship victory” (på engelska). Motorsport Magazine. 24 oktober 1976. https://www.motorsportmagazine.com/database/races/1976-japanese-grand-prix. Läst 6 april 2019. 
  5. ^ ”1976 Japanese Grand Prix – Starting Grid” (på engelska). formula1.com. https://www.formula1.com/en/results.html/1976/races/373/japan/starting-grid.html. Läst 6 april 2019. 
  6. ^ ”1976 Japanese Grand Prix - Race Result” (på engelska). formula1.com. https://www.formula1.com/en/results.html/1976/races/373/japan/race-result.html. Läst 6 april 2019. 
  7. ^ ”Grand Prix Gold: Japan 1976” (på engelska). Autosport. https://www.autosport.com/f1/feature/2410/grand-prix-gold-japan-1976. Läst 6 april 2019. 
  8. ^ Fittipaldi, Emerson (9 oktober 2013). ”The story of Fuji 1976” (på engelska). McLaren. https://www.mclaren.com/formula1/blog/emerson-fittipaldi/the-story-of-fuji-1976/. Läst 6 april 2019. 
  9. ^ ”1976 Driver Standings” (på engelska). formula1.com. https://www.formula1.com/en/results.html/1976/team.html. Läst 6 april 2019. 
  10. ^ ”1976 Constructor Standings” (på engelska). formula1.com. https://www.formula1.com/en/results.html/1976/team.html. Läst 6 april 2019.