Johan Groth

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johan Groth
Född19 oktober 1961 (57 år)
Oscars församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragkanslichef
MakaKristina Nedlich
FöräldrarCarl-Gustav Groth
Birgit Hammargren
UtmärkelserFör betydande gärning (Kungliga Patriotiska sällskapet),
Integralorden (Fysiksektionen - Tekniska Högskolans Studentkår

Carl Johan Groth, född 19 oktober 1961 i Oscars församling, Stockholm[1], är en svensk civilingenjör och teknologie doktor. Han arbetar idag som kanslichef vid Sverok - spelhobbyförbundet och har tidigare varit verksam vid bland annat Kungliga Tekniska Högskolan, Utbildningsdepartementet, Skolverket, Riksdagen, Kungliga Musikhögskolan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksförbundet Unga Musikanter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Groth är son till professor Carl-Gustav Groth och montessoriläraren Birgit, född Hammargren. Han är bror till Magnus Groth. Johan Groth har studerat till civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Efter avslutade studier blev Groth doktorand inom området matematiska och numeriska modeller av (homogen) turbulens. Forskningen fokuserade bland annat på metoder för att dämpa turbulens med hjälp av galler och nät[2], hur Reynolds stress-ekvationerna[3] kan modelleras för att ta hänsyn till anisotropin i de dissipativa skalorna[4][5][6][7][8] och på hur den långsamma trycktöjningstermen bör modelleras[9]. Han blev teknologie doktor år 1991[10] med avhandlingen On the modelling of homogeneous turbulence[11].

Groth har bland annat arbetat som departementssekreterareUtbildningsdepartementet, expert på Skolverket[12], sakkunning i utbildnings- och forskningsfrågor på Moderaternas riksdagskansli, COOInteractive Institute[13], förvaltningsrådKungliga Musikhögskolan i Stockholm[14], verksamhetsutvecklare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och organisationsutvecklare på Riksförbundet Unga Musikanter. I dag arbetar Groth som kanslichef på Sverok[15] där han tidigare varit förbundssekreterare[16][17].

Under sin tid på Utbildningsdepartementet (1994) och Skolverket (1995–1999) var Groth engagerad i arbetet med att introducera Internet i den svenska skolan[18][19][20][21].

I mars 2011 tog Groth tillsammans med Tobias Landén initiativ till hashtaggen #merkateder på Twitter. Taggen var en reaktion på ett utspel av utbildningsminister Jan Björklund om behovet av mer katederundervisning i skolan[22][23][24]. Genom #merkateder skapades en intensiv debatt om skolan på Twitter och i bloggar. Debatten fortsatte fram till cirka 2015 under namnet Skollyftet[25].

Johan Groth är gift med Kristina Groth, född Nedlich (född 1963), och bosatt i Djursholm.

Förtroende- och styrelseuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Groth har medverkat som expert i flera offentliga utredningar och kommittéer inom området IT i skolan [26][27]. Groth har varit expert i den offentliga utredningen om framtidens stöd till konsumenterna[28] ocht medlem i regeringens programråd för ett nationellt skogsprogram[29]. Groth var under flera år medlem i programrådet för Gilla Din Ekonomi, ett nätverk bestående av myndigheter, organisationer och företag som samarbetar i frågor om folkbildning inom privatekonomi[30].

Groth har tidigare varit ordförande i Sveriges Film- och Videoförbund[31], Ax - kulturorganisationer i samverkan[32][33] och ledamot i Swedish China Trade Council[34].

Groth är styrelseordförande i EnviroPlanning Västra Götaland AB och Qlok Uppsala AB.

Under perioden från oktober 2012 till december 2014 var Groth engagerad i Moderaterna och satt i Kultur- och fritidsnämnden i Danderyds kommun [35]. Han är idag partipolitiskt obunden.

Groth är en ofta anlitad mötesordförande och har suttit i presidiet hos flera riksorganisationer, bland annat SUB - Riksförbundet för subkulturer, Rädda barnen och Svensk biblioteksförening.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ Groth, J & Johansson, A V (1988). ”Turbulence reduction by screens”. J. Fluid Mech. 197: sid. 139. doi:10.1017/S0022112088003209. 
  3. ^ Reynolds stress equation model” (på en). Wikipedia. 2018-09-24. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Reynolds_stress_equation_model&oldid=861075247. Läst 25 september 2018. 
  4. ^ Groth, J, Hallbäck, M & Johansson, A V (1989). Measurement and modelling of anisotropic turbulent flows. Advances in Turbulence 2. Springer-Verlag Berlin Heidelberg. sid. 84. doi:10.1007/978-3-642-83822-4. ISBN 978-3-642-83822-4 
  5. ^ Hallbäck, M, Groth, J & Johansson, A V (1989). A Reynolds stress closure for the dissipation in anisotropic turbulent flows. Symposium on Turbulent Shear Flows, 7th, Stanford, CA, Aug. 21-23, 1989, Proceedings. Stanford University 
  6. ^ Hallbäck, M, Groth, J & Johansson, A V (1990). ”An algebraic model for nonisotropic turbulent dissipation rate in Reynolds stress clousers”. Phys. Fluids A 2: sid. 1859. doi:10.1063/1.857908. 
  7. ^ Groth, J, Hallbäck, M & Johansson, A V (1990). A nonlinear model for the dissipation rate term in Reynolds stress models. Engineering Turbulence Modelling and Experiments: Proceedings of the International Symposium on Engineering Turbulence Modelling and Measurements. Elsevier. ISBN 978-0444015631 
  8. ^ Hallbäck, M, Groth, J & Johansson, A V (1991). Anisotropic Dissipation Rate - Implications for Reynolds Stress Models. Advances in Turbulence 3. Springer, Berlin, Heidelberg. sid. 414. doi:10.1007/978-3-642-84399-0_45. ISBN 978-3-642-84401-0 
  9. ^ Groth, J (1991). ”Description of the pressure effects in the Reynolds stress transport equations”. Phys. Fluids A 3: sid. 2276. doi:10.1063/1.857908. 
  10. ^ http://kth.academia.edu/JohanGroth
  11. ^ Johan Groth (1991). On the modelling of homogeneous turbulence. Libris 1227213 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418105417/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/1997/netd-ys-europe-1997-18-25-oktober-1.47638. Läst 28 januari 2013. 
  13. ^ https://www.tii.se/about-us/organization/alumni
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141028125140/http://www.kmh.se/assets/files/pdf/Lyran/Lyran_1004.pdf. Läst 28 januari 2013. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328163231/http://www.sverok.se/2016/01/08/tillforordnad-kanslichef/. Läst 19 mars 2016. 
  16. ^ http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/sverok-flyttar-och-utokar-6309582-artikel.aspx
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219052037/http://www.sverok.se/wp-content/uploads/2009/08/Protokoll-Riksm%C3%B6te-20111.pdf. Läst 28 januari 2013. , sid 158
  18. ^ Groth, Johan, och Olausson, Kenneth (1998). Internet kommer till skolan (1:a uppl. 1998). ISBN 91-646-1095-0 Libris 7460732 
  19. ^ Hamngren, Inga, och Odhnoff, Jan (2003). De byggde Internet i Sverige (2:a uppl. 2009). ISBN 978-91-974517-2-7 Libris 11705932 
  20. ^ Carrwik, Christian (2000). Who is IT - vem är vem i Internetsverige?. ISBN 91-973493-7-2 Libris 4346101 
  21. ^ Internetdagarna presenterar: Misstag & floppar, http://www.internetdagarna.se/track/ip-och-infrastruktur/internetdagarna-presenterar-misstag-floppar-nu-ligger-filmerna-uppe
  22. ^ "Johan vill hyfsa skoldebatten Arkiverad 28 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. ", Lärarnas Nyheter, 4 april 2011.
  23. ^ "Så startas en debatt från frukostbordet – om Twitter, Jan Björklund och lärare med starka åsikter", Datorn i Utbildningen, nr 2/2011
  24. ^ Peter Becker och Annelie Drewsen, Vad kan en skola vara? (ISBN 978-91-980003-0-6), https://www.iis.se/docs/Vad-kan-en-skola-vara.pdf
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130511051139/http://skollyftet.se/2011/04/14/fran-merkateder-till-skollyftet/. Läst 7 februari 2013. 
  26. ^ IT-kommissionen (2001). IT i skolan - mirakelmedicin eller sockerpiller? (1:a uppl. 2001). ISSN: 0375-250X 
  27. ^ E-delegationen (2010). SOU 2010:62 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt - under konstruktion – framtidens e-förvaltning (1:a uppl. 2009). ISBN 978-91-38-23440-2 
  28. ^ Utredningen om framtidens stöd till konsumenter (2012). SOU 2012:43 Konsumenten i centrum - ett framtida konsumentstöd (1:a uppl. 2012). ISBN 978-91-38-23751-9 Libris 13477336 
  29. ^ http://www.gogab.se/2015/till-regeringens-tjanst
  30. ^ http://gilladinekonomi.se/
  31. ^ http://sfvforbund.se/om-sfv/styrelsen/
  32. ^ http://bambuser.com/v/3500841
  33. ^ http://www.axkultur.se
  34. ^ http://sctc.se/
  35. ^ http://www.gogab.se/wp-content/uploads/2013/06/IMG_5362.jpg
  36. ^ http://www.gogab.se/2016/for-betydande-garning

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]