Johan Gustaf Liljegren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Påsktavla ur Liljegrens Runlära

Johan Gustaf Liljegren, född 27 februari 1791 i Fryele socken, Småland, död 2 juni 1837 i Stockholm, var en svensk riksarkivarie, riksantikvarie och fornforskare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter skolgång i Växjö (1803) skrevs han in vid Lunds universitet (1811) där han blev filosofie magister 1814, docent i fäderneslandets antikviteter 1815. Extra ordinarie amanuens i Kungliga biblioteket 1818. Erhöll professors titel 1819, amanuens i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1821, aktuarie i Riksarkivet 1823, tillförordnad riksantikvarie 1826, samtidigt "garde des médailles" och sekreterare i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Ledamot av Manhemsförbundet 1817, Götiska förbundet 1821, av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1826, Svea Orden 1828[1]. Tillförordnad sekreterare i Riksarkivet 1829, Riksbankens garde des médailles 1832, kansliråds titel 1834 och riksarkivarie 1835.

Han publicerade 1829 det första bandet i serien Diplomatarium Suecanum (Svenskt Diplomatarium). Bland hans övriga ganska okritiska skrifter märks Nordiska formlemningar (2 band, 1819-23 tillsammans med Carl Georg Brunius) och 1833 handboken Run-urkunder, som är en samlad översikt över alla kända nordiska runinskrifter, och som fortfarande fungerar som praktisk uppslagsbok.

Den 4 maj 1824 gifte han sig med Anna Maria Engels. Paret blev barnlöst. Utarbetad och sjuk begick han självmord genom att dränka sig i Djurgårdsbrunnsviken, i närheten av dagens Sirishov. Begravd den 9 juni 1837 på kyrkogården vid Maria Magdalena kyrka, Stockholm.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svea Ordens minnesskrift. Utgifven med anledning af ordens etthundratjugofemåriga tillvaro.. Stockholm. 1918. sid. Bilaga, nr. 715. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Olof Sundel
Arkivsekreterare i Riksarkivet inom Kungl. Kansliet/Kanslikollegium (Sveriges riksarkivarier) (Riksarkivarie från 1835)
1829–1835/1839
Efterträdare:
Hans Järta