Gösta Selling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gösta Selling.

Carl Gösta August Selling, född 28 september 1900 i Danderyd, död 20 oktober 1996, var en svensk museiman och riksantikvarie.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Selling blev filosofie doktor vid Stockholms högskola 1937, var anställd vid Nordiska museet och Skansen 1923–37, stadsantikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum 1937–60, riksantikvarie[1] och chef för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum samt sekreterare i Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 1960–66.

Selling var sekreterare i Samfundet S:t Erik 1931–61, ordförande i Svenska museimannaföreningen 1952–53 samt stiftare och styrelseledamot i AB Stadsholmen 1936–66. Han uppgjorde saneringsförslag för delar av Gamla stan (tillsammans med arkitekt Albin Stark), var ordförande i Stockholms stads kommitté för Gamla stan 1960–65, vice ordförande i Statens humanistiska forskningsråd 1962–67, och ordförande i Skönhetsrådet 1967–72. Han medarbetade som tecknare bland annat i Bonniers Veckotidning 1923–29.

Selling invaldes som ledamot av Vitterhets historie och antikvitetsakademien 1959, Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1965 och av Kungliga Vetenskapsakademien 1968. Han blev 1964 den förste som erhöll Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Sturehovs slott nyrestaurerat 1957; Gösta Selling (t.v.) och stadsfullmäktigeordföranden Carl Albert Anderson vid en av slottets alla Mariebergskakelugnar.
  • 1926 - Artur Hazelius födelsehus: den Fritziska sidenvävargården
  • 1926 - Kungsholmen
  • 1927 - Owenska huset
  • 1928 - Säterier och gamla gårdar av kulturhistoriskt värde inom Stockholms stads icke planlagda område och bland stadens lantegendomar
  • 1929 - Samfundet S:t Eriks Stockholmsregister: några upplysningar
  • 1930 - Stockholm i tusen bilder
  • 1930 - Malmgårdar i Stockholm under 1700-talet
  • 1930 - Södra Djurgården
  • 1931 - Skogaholm på Skansen
  • 1931 - Hur långt räcker Stockholm
  • 1932 - Det återuppbyggda Skogaholm
  • 1932 - Tottieska malmgården: ett borgerligt fideikommiss på Södermalm
  • 1933 - Två medeltidshus vid Storkyrkobrinken
  • 1933 - En bok om Skansen: till hundraårsminnet av Artur Hazelius' födelse
  • 1934 - Målning i äldre tider och restaurering (under medverkan av Alfr. Nilsson, i "Hantverkets bok", [1], Måleri
  • 1934 - En murmästare som herrgårdsarkitekt
  • 1935 - Problemet staden mellan broarna
  • 1936 - Hur gammal är stofttapeten
  • 1937 - Hur Charles Totties hem på Skansen inreddes
  • 1937 - Svenska herrgårdshem under 1700-talet: arkitektur och inredning 1700-1780
  • 1938 - Svenska turistföreningens små häften. Stockholm. 2, Utsikten från Stadshustornet
  • 1938 - Stadsbon i naturen
  • 1939 - Skogaholms herrgård
  • 1939 - Mälardrottningens underliga öden från Gustaf III till Gustaf V
  • 1939 - Mälardrottningens underbara öden : från Gustaf III till Gustav V
  • 1943 - Stockholm i närbild: från stormaktstiden till sekelskiftet: en bilderbok
  • 1943 - En grandseigneur som turist
  • 1944 - Van der Nootska huset: en historik
  • 1945 - Si Ulla dansar: en bilderbok om Bellmans Stockholm
  • 1946 - Stockholms stads brandförsäkringskontors hus i kvarteret Aglaurus vid Mynttorget: historik med anledning av kontorets 200-åriga tillvaro
  • 1947 - Kulturminnesvården i storstaden
  • 1948 - Wetterlings Stockholmsalbum: en presentation
  • 1948 - Hur vi bott i 100 år: utställning i anslutning till Stockholms byggnadsförenings hundraårsjubileum 1848-1948
  • 1949 - Af Chapman, fullriggaren som blev vandrarhem
  • 1950 - Stormaktens huvudstad
  • 1950 - Paradsängkammaren från Ulvsunda
  • 1950 - Masreliezrummen
  • 1951 - Samfundet S:t Erik 50 år
  • 1953 - Sex Stockholms vuer
  • 1953 - Ur svenska hjärtans djup: bilder från Oscar II:s Stockholm
  • 1954 - Panorama över Stockholm på 1870-talet
  • 1954 - Gustavianska bilder: ett album
  • 1955 - När Stockholm blev storstad: en kulturhistorisk krönika till Stockholms adresskalenders 100-årsjubileum 1955
  • 1958 - Är de svenska brukens och bergsmännens insats i vårt kulturliv överskattad?
  • 1958 - Minnesord över Sigurd Wallin
  • 1958 - Gamla hus i storstaden: kulturminnesvården i Stockholm under de senaste tjugo åren
  • 1959 - Utopia: arkitektdrömmar och byggnadsprojekt
  • 1960 - Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: tillkomsten av 1866 års stadsplan
  • 1960 - Beskrivningar över Åkeshov
  • 1961 - Ett svunnet Stockholm
  • 1968 - Gotthard Johansson: 1891-1968
  • 1969 - Stockholms parker 100 år
  • 1970 - Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887
  • 1971 - Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Östergötland
  • 1971 - Fasader och färger på gamla hus
  • 1972 - Landstingshuset: Stockholms läns landsting
  • 1973 - Hur Gamla stan överlevde: från ombyggnad till omvårdnad 1840-1940
  • 1973 - Minnesord över Hans Hansson
  • 1977 - Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten
  • 1979 - Steninge: den karolinska herrgårdskulturens smycke: kort historik
  • 1980 - De tre herrgårdarna på Leufsta
  • 1986 - A T Gellerstedt och Det Stockholm som går ISBN 91-970161-9-5
  • 1994 - Villagatan 3: 1800-talshuset som blev säte för Vitterhetsakademien ISBN 91-7402-240-7

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksantikvarieämbetet - Riksantikvarier
  2. ^ Samfundet S:t Erik - Mottagare av plaketten

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Bengt Thordeman
Riksantikvarie
19601966
Efterträdare:
Sven B.F. Jansson