Johan Henrik Boeclerus
| Johan Henrik Boeclerus | |
 | |
| Född | 13 februari 1611[1][2] Cronheim, Tyskland |
|---|---|
| Död | 12 september 1672[3][2] (61 år) Strasbourg |
| Andra namn | Petrus Nasturtius[4] |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Altdorfs universitet Tübingens universitet Strasbourgs universitet Heilsbronns kloster Fürstenschule Heilsbronn  |
| Sysselsättning | Historiker, klassisk filolog, juridikforskare, universalgeni, universitetslärare, litteraturhistoriker |
| Arbetsgivare | Strasbourgs universitet Uppsala universitet |
| Släktingar | Johann Faust |
| Utmärkelser | |
| Råd (1662) Pfalzgreve (1663) Imperial Councillor (1663) Pension | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Henrik Boeclerus, född 1611 i Cronheim, Franken, död 1672 i Strassburg, var en tysk historiker och kejserligt hovråd, verksam i Sverige som professor och rikshistoriegraf.
Boeclerus var från 1637 professor i Strassburg och var omtalad för sin lärdom över hela Europa, när han 1649 av drottning Kristina inkallades till Sverige. Då han undanbad sig den Skytteanska professuren, utnämndes han till eloquentie professor. I Uppsala kunde han likväl inte bibehålla sig länge. Hans gränslösa högmod retade studenterna till personliga förolämpningar och utnämnde honom istället 1651 till rikshistoriograf. Han trivdes dock inte i Sverige och drottningen fann sig 1652 föranlåten att bevilja hans avsked och skänkte honom vid avresan en större penningsumma, en guldkedja på två hundra dukater och en årlig pension.
I Kungliga bibliotekets katalog finns 81 skrifter som Boeclerus antingen skrivit, utgivit eller varit preses för. Flera verk handlar om Velleius Paterculus och Hugo Grotius, och han har skrivit flera verk tillsammans med Johannes Schefferus. Som rikshistoriograf påböjrande han en Historia belli sueco-danici annis 1643-45 vilken fullbordades i Strassburg, troligen 1676.
I Strassburg, dit Boeclerus åter begav sig, föreläste han både vid akademien och gymnasium i latinsk vältalighet, men lyckades lika litet där som i Uppsala vinna sina åhörares tillgivenhet. Död 1672 såsom kejserligt hovråd, med värdighet av comes palatinus.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Boeclerus, Johan Henrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Johan Henrik Boeclerus, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Oscar Berger-Levrault, Annales des professeurs des académies et universités alsaciennes, 1523-1871, 1892, s. 26, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Jacobson, G.: Johan Henrik Boeclerus i Svenskt biografiskt lexikon (1925)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Johan Henrik Boeclerus.
|