Universalgeni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leonardo da Vinci ansågs vara ett universalgeni.

Ett universalgeni är en person som är expert på många ämnesområden. De flesta människor blir bara bra på en sak under sin levnad, men med högre intelligens, motivation, nyfikenhet och inspiration kan en klick människor bli universalgenier. Begreppet kommer ursprungligen ifrån Italien under renässansen, men universalgenier har funnits långt tidigare.

Renässansens ideal[redigera | redigera wikitext]

Många kända mångkunniga personer levde under renässansen, en kulturell rörelse som sträckte sig från 1300-talet till 1600-talet. Den började i Italien i slutet av medeltiden och spreds senare till resten av Europa. De hade ett bredare sätt till utbildning som var typisk för ideal humanister av tiden. En herre eller hovman från den tiden förväntades tala flera språk, kunna spela instrument, skriva poesi, och så vidare. Gjorde man detta uppfyllde man renässansens ideal. Tanken på en allmän utbildning var viktig för att uppnå samma förmåga som ett universalgeni. Ordet universalgeni kommer därför ifrån ordet universitet som då användes för att beskriva ett lärosätt. Universitet på den tiden var skolor som utbildade sina elever i ett mer allmänt spektrum. Det fanns en större bredd och man lärde ut allt från vetenskap, filosofi och teologi till ridning, fäktning och musik[1]. Idag har universiteten en mer specialiserad undervisning. Då var det en utbildning med bredd som gjorde att man kunde fortsätta till en mer specialiserad lärlingsutbildning. Men även om universitetsutbildningen hade stor bredd så var den högt ansedd. En universitetsutbildning var viktig att ha om man skulle gå som lärling inom naturkunskap eller filosofi. Då behövde man ha stor kunskap om till exempel universum. Baldassare Castiglione skrev under renässansen boken Courtier som beskriver hur man blir ett universalgeni.

Baldassare Castiglione’s guide betonade att ett universalgeni bör ha många talanger, detta kallade han ”sprezzatura”. En hovman ska ha en fristående, sval, nonchalant attityd och tala väl, sjunga, recitera poesi, ha bra hållning, vara atletisk, kunna humaniora och klassiker, kunna måla och rita och ha många andra färdigheter. Utan att ha ett pråligt eller skrytsamt beteende, helt enkelt – ”sprezzatura”. De många talanger universalgeniet ska visa för andra ska utföras utan ansträngning, på ett otränat sätt, nästan utan tanke. På sätt och vis det gentlemannamässiga krav Castiglione minns Konfucius, som långt tidigare skildrat det höviska beteende, fromhet, skyldigheter och service som krävs av en gentleman. Den enkla anläggningen i svåra uppgifter liknar också ”den lätthet som ingår i” av Zen, som i bågskytte där ingen medveten uppmärksamhet finns, utan ren spontanitet, som ger bättre och mer ädel skicklighet. Castiglione menar att de färdigheter som ska framstå som lätta och uppnådda utan ansträngning bör bygga på gedigna kunskaper och träning. I ord och handling ska hovmannen:”undvika tillgjordhet och istället …utöva…en viss ”sprezzatura” som döljer all förställning och får allt som sägs eller görs att framstå som spontant och utan att man ägnat det varken ansträngning eller eftertanke”.

Detta renässansiska ideal skiljer sig något från "Universalgeni" i det att de handlar om mer än bara intellektuella framsteg. Historiskt (ca 1450-1600) representerade det en person som strävade efter att "utveckla sin kapacitet så långt som möjligt" man skulle vara både mentalt och fysiskt begåvad, och som Castiglione antyder, utan "tillgjordhet". Exempelvis om man ville vara en duktig atlet var det inte mindre viktigt med undervisning och inlärning. Till exempel Leon Battista Alberti var arkitekt, konstnär, poet, vetenskapsman, matematiker, uppfinnare, och skulptör, och dessutom en skicklig ryttare och skytte.

Renässansens män[redigera | redigera wikitext]

Försiktighet är nödvändig när man tolkar ordet universalgeni i en källa, eftersom det går att tolka på olika sätt och har olika betydelser. När man skriver om ett universalgeni skrivs ofta alla områden han var aktiv inom, när det egentligen bara var ett eller två områden han var expert på. Han kan dock ha varit väldigt duktig inom de andra områdena också men inte på samma nivå som andra experter inom samma område.

Begreppet universalgeni som vi förknippar det med renässansen bygger primärt på epokens syn på bildning.

Renässansen ideal idag[redigera | redigera wikitext]

Renässanshumanismens ideal var att sträva efter att uppnå största möjliga bildning. Under denna epok var de många snillen som kom i närheten av idealet med djup kunskap inom flera områden. Med tidens gång har flera lärande universella människor dykt upp. Jacob Burckhardt etablerade begreppet i sitt berömda verk Renässanskulturen i Italien år 1860. Det anses väldigt svårt att få en encyklopedisk kunskap, och ännu svårare att vara expert och ha bred kunskap i många områden. Begreppet universalgeni används ofta med en potentiellt negativ klang. För många specialister , i samband med dagens hyperspecialisation, menar att renässansmänniskans ideal är dömt till att vara en anakronism. Det inte är ovanligt att en specialist har samlat kunskap inom några områden under hela sitt liv, och många välkända experter har gjort sig kända endast för att de dominerade i olika delområden eller traditioner eller för att kunna integrera kunskap om olika delområden eller traditioner. Idag är kunskap ofta förknippad med dokument, diplom och examina tillskrivna sådan, och en person som tycks ha ett överflöd av dessa kunskaper upplevs ofta ha mer utbildning än praktisk "arbetande" erfarenhet. Självlärda universalgenier kombinerar ofta didaktisk utbildning och kompetens inom flera områden med autodidakt forskning och erfarenhet för att skapa renässansens ideal. Många områden tar år att fördjupa sig inom och kan uppnå kompetens om man är mycket målmedveten, vilket kräver att man börjar redan i tidig ålder. Många krävs även vara kulturella kunskaper som kan vara svåra att komma åt om man inte är uppvuxen inom den kulturen. Till exempel kommer en guide inom ett safari eller en djungel som är född vara mer erfaren och effektiv än om man ska utbilda sig inom det. Om de som förr stödde idealen ifrån renässansen skulle de idag dock säga att specialisternas kunskaper i olika ämnen och områden är alltför liten och att bredden i bildning hindrade akademikerna från att skaffa sig fördjupade kunskaper. Något som idag är vanligare än det man vanligtvis kopplar till kunskapen hos ett universalgeni är tvärvetenskaplig kunskap. Med det menas när flera experter bidrar från de områden de är bra på och samarbetar tillsammans.

Exempel på personer som kallats universalgenier[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Polymath, 20 januari 2010.
  1. ^ ”Exercitierna - Uppsala universitet”. http://www.uu.se/om-uu/akademiska-traditioner/excercitierna/. Läst 23 september 2016.