Universalgeni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leonardo da Vinci ansågs vara ett universalgeni.

Ett universalgeni är en person som är expert på flera saker. De flesta människor blir bara bra på en sak under sitt liv, men med högre intelligens, motivation, nyfikenhet och inspiration kan en del människor bli universalgenier. Begreppet har sitt ursprung från Italien under renässansen, men universalgenier har naturligtvis funnits långt tidigare.

Renässansens ideal[redigera | redigera wikitext]

Renässansen är beteckningen på en kulturell rörelse som sträckte sig från 1300-talet till 1600-talet. Den uppstod vid Medeltidens slut på italienska halvön och spreds senare till resten av Europa. De som hade en bredare utbildning var humanister. En herre eller hovman förväntades tala flera språk, kunna spela instrument, skriva poesi, känna till geografi och vara berest. Några få uppfyllde Renässansens ideal. Tanken på en allmän utbildning föddes då.

Ordet universalgeni kommer ursprungligen från ordet universitet. På denna tid innebar studier vid Universiteten ofta utbildning inom många olika områden. Man studerade ämnen som vetenskap, filosofi, teologi, ridning, fäktning och musik[1]. Dagens universitetsstudier är betydligt mer specialiserade, medan man vid denna tid snarare fortsatte med en mer specialiserad lärlingsutbildning efter universitetsstudierna. Universitetsutbildningen var högt ansedd, och mycket viktig om man ville bli lärling inom naturvetenskap eller filosofi. Baldassare Castiglione skrev under renässansen boken Courtier som beskriver hur man blir ett universalgeni.

Baldassare Castiglione’s guide betonade att ett universalgeni bör ha många talanger, detta kallade han ”sprezzatura”. En hovman skulle ha en fristående, sval, nonchalant attityd och tala väl, sjunga, recitera poesi, ha bra hållning, vara atletisk, kunna humaniora och klassiker, kunna måla och rita och ha många andra färdigheter, utan att ha ett pråligt eller skrytsamt beteende, helt enkelt – ”sprezzatura”. Universalgeniet ska utföra och uppvisa sina talanger utan ansträngning, avslappnat och naturligt. På sätt och vis påminner detta gentlemannaideal om Konfucius ideal, som redan långt tidigare skildrat höviskt beteende, fromhet, pliktskyldighet och tjänstvillighet som gentlemannadygder. Den avslappnade hanteringen av svåra uppgifter påminner också om motsvarande tankar inom Zen, som i bågskytte där ingen medveten uppmärksamhet finns, utan ren spontanitet, som ger bättre och mer ädel skicklighet. Castiglione menar att de färdigheter som ska framstå som lätta och uppnådda utan ansträngning bör bygga på gedigna kunskaper och träning. I ord och handling ska hovmannen: ”undvika tillgjordhet och istället …utöva…en viss ”sprezzatura” som döljer all förställning och får allt som sägs eller görs att framstå som spontant och utan att man ägnat det varken ansträngning eller eftertanke”.

Detta ideal skiljer sig något från dagens definition av ordet "universalgeni" i det att man även inkluderar annat än intellektuella framsteg. Historiskt (cirka 1450-1600) åsyftade ordet en person som strävade efter att "utveckla sin kapacitet så långt som möjligt" - man skulle förena både mentalt och fysisk begåvning - och som Castiglione antyder - uppvisa sin talang utan "tillgjordhet". En duktig atlet skulle också tillskansa sig teoretisk bildning, och en bildad man skulle inte försumma fysisk träning. Som exempel kan ges Leon Battista Alberti, som inte bara var arkitekt, konstnär, poet, skulptör, vetenskapsman, matematiker och uppfinnare utan dessutom var en skicklig ryttare och skytt.

Renässansens män[redigera | redigera wikitext]

Försiktighet är nödvändig när man tolkar ordet universalgeni i en källa, eftersom det går att tolka på olika sätt och har olika betydelser. När man skriver om ett universalgeni skrivs ofta alla områden han var aktiv inom, när det egentligen bara var ett eller två områden han var expert på. Han kan dock ha varit väldigt duktig inom de andra områdena också men inte på samma nivå som andra experter inom samma område.

Begreppet universalgeni som vi förknippar det med renässansen bygger primärt på epokens syn på bildning.

Renässansens ideal idag[redigera | redigera wikitext]

Renässanshumanismens ideal var att sträva efter att uppnå största möjliga bildning. Under denna epok var de många snillen som kom i närheten av idealet med djup kunskap inom flera områden. Med tidens gång har flera lärande universella människor dykt upp. Jacob Burckhardt etablerade begreppet i sitt berömda verk Renässanskulturen i Italien år 1860. Det anses väldigt svårt att få en encyklopedisk kunskap, och ännu svårare att vara expert och ha bred kunskap i många områden. Begreppet universalgeni används ofta med en potentiellt negativ klang. För många specialister , i samband med dagens hyperspecialisation, menar att renässansmänniskans ideal är dömt till att vara en anakronism. Det inte är ovanligt att en specialist har samlat kunskap inom några områden under hela sitt liv, och många välkända experter har gjort sig kända endast för att de dominerade i olika delområden eller traditioner eller för att kunna integrera kunskap om olika delområden eller traditioner. Idag är kunskap ofta förknippad med dokument, diplom och examina tillskrivna sådan, och en person som tycks ha ett överflöd av dessa kunskaper upplevs ofta ha mer utbildning än praktisk "arbetande" erfarenhet. Självlärda universalgenier kombinerar ofta didaktisk utbildning och kompetens inom flera områden med autodidakt forskning och erfarenhet för att skapa renässansens ideal. Många områden tar år att fördjupa sig inom och kan uppnå kompetens om man är mycket målmedveten, vilket kräver att man börjar redan i tidig ålder. Många krävs även vara kulturella kunskaper som kan vara svåra att komma åt om man inte är uppvuxen inom den kulturen. Till exempel kommer en guide inom ett safari eller en djungel vara mer erfaren och effektiv än om man ska utbilda sig inom det. Om de som förr stödde idealen ifrån renässansen skulle de idag dock säga att specialisternas kunskaper i olika ämnen och områden är alltför liten och att bredden i bildning hindrade akademikerna från att skaffa sig fördjupade kunskaper. Något som idag är vanligare än det man vanligtvis kopplar till kunskapen hos ett universalgeni är tvärvetenskaplig kunskap. Med det menas när flera experter bidrar från de områden de är bra på och samarbetar tillsammans.

Exempel på personer som kallats universalgenier[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Polymath, 20 januari 2010.
  1. ^ ”Exercitierna - Uppsala universitet”. http://www.uu.se/om-uu/akademiska-traditioner/excercitierna/. Läst 23 september 2016.